Tjocktarmscancer

Tjocktarmen

Tjocktarmen är en del av den sju meter långa mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen börjar med munnen och avslutas med tjocktarmen och ändtarmen med analkanalen. Den omfattar alla de delar som hjälper till att bryta ner maten man äter, så att kroppens celler kan använda de olika näringsämnena. I tjocktarmen tas vatten upp av slemhinnans celler. Resterna lämnar kroppen genom avföringen.

Tjocktarmen har samma form som ett frågetecken och sträcker sig från nedre högra delen av buken upp till maggropen och ner mot vänstra nedre delen av buken. Det tar ett till två dygn för avföringen att passera tjocktarmen. Under transporten påverkas tarmens innehåll av bakterier medan tarmens slemhinna tar upp vätskan. Slemhinnans celler förnyas ständigt samtidigt som döda celler stöts bort.

Hur cancer uppstår

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.
Läs mer: Vad är cancer?

Cancer i tjocktarmen

Tjocktarmscancer börjar i tarmens slemhinna. Precis som andra cancerformer kan sjukdomen sprida sig till andra delar av kroppen. Tjocktarmscancer behandlas vanligtvis genom att tumören opereras bort, men ibland ges även behandling med cellhämmande läkemedel, cytostatika.

Om tumören sitter omedelbart innanför analöppningen eller upp till 15 centimeter, kallas cancerformen för ändtarmscancer. Det finns också en ovanlig typ av cancer i nedersta delen av ändtarmen eller analöppningen som kallas analcancer.

Dagens behandlingsmetoder har ökat möjligheterna att bli botad från tjocktarmscancer.

Cancer kan spridas via lymf- eller blodkärl

Tjocktarmscancer utvecklas på ungefär samma sätt som andra cancerformer av en serie förändringar i slemhinnans celler. Slemhinnan i tjocktarmen har till uppgift att bilda slem som fungerar som smörjmedel och underlättar för tarmen att föra avföringen vidare.

Tumören finns antingen som en utväxt, så kallad polyp, som ett sår eller som en förträngning i tjocktarmens slemhinna.

Tumören växer ibland bara på den plats där den först utvecklades, men den kan också sprida sig genom lymfkärl eller blodkärl till andra delar av kroppen, som till exempel levern och lungorna. Dessa tumörer kallas för metastaser eller dottertumörer.

Större risk för äldre

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. I Sverige får cirka 4 000 personer tjocktarmscancer varje år. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor och de flesta som drabbas är mellan 70-75 år. Det är ovanligt att personer som är yngre än 30 år får tjocktarmscancer.

Tarmsjukdom riskfaktor 

Om man har en kronisk inflammation i tjocktarmen, som till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, löper man en större risk att drabbas av cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

En annan mer sällsynt anledning till cancer i tjocktarmen kan vara en ärftlig polypsjukdom i tjocktarmen och ändtarmen, som till exempel sjukdomen ärftlig kolonpolypos. Den gör att man under ungdomen får ett stort antal polyper i både tjocktarmen och ändtarmen. Efter 10-20 år utvecklas polyperna till cancer. Ärftlig kolonpolypos finns inom vissa släkter som är noggrant kartlagda, men nya fall kan uppstå genom mutationer. De som får sjukdomen kontrolleras och får förebyggande vård.

Om man har tjock- eller ändtarmscancer i släkten är risken större att man själv får sjukdomen.

Matvanor kan spela roll

Vad man äter spelar troligen en viss roll för uppkomsten av tjocktarmscancer. Frukt och grönsaker anses ha en skyddande effekt mot cancer liksom vissa antiinflammatoriska läkemedel, till exempel acetylsalicylsyra. Man ska bara ta tabletter som innehåller acetylsalicylsyra i förebyggande syfte i samråd med läkare.

Regelbundna undersökningar

Om man tillhör någon av riskgrupperna, det vill säga om man har vissa tarmsjukdomar eller har tjock- eller ändtarmscancer i släkten, bör man låta sig undersökas regelbundet. Om läkaren hittar polyper i tjocktarmen bör de opereras eller brännas bort, eftersom de kan utvecklas till en cancertumör. I samband med undersökningen kan vävnadsprov tas från en förändring. En undersökning av vävnadsprovet i mikroskop kan ge svar på om förändringen är godartad eller elakartad. Ifall man redan har förstadier till cancer kan man i förebyggande syfte bli rekommenderad att operera bort tjocktarmen och ibland även ändtarmen.

Tidig upptäckt ökar chanserna att bli frisk

Ju tidigare tjocktarmscancer upptäcks, desto större är förutsättningarna för att man kan bli botad. Det är bakgrunden till att man på flera håll i Sverige inför screening som innebär att man kallas till undersökning vid en viss ålder, till exempel när man fyllt 60 år. Det finns studier som talar för att chansen för överlevnad kan öka betydligt om screening införs.

Vanliga symtom

Vanliga symtom som kan bero på tjocktarmscancer:

• Det blöder från tarmen. Det kan visa sig som rent blod eller vara blandat med avföringen.
• Man upptäcker slem i avföringen.
• Man behöver gå på toaletten oftare, får svårt att tömma tarmen eller det känns som att man inte lyckas tömma tarmen helt.
• Man får blodbrist. Vanliga tecken på blodbrist är att man känner sig trött och blir blek. Om blodvärdet är mycket lågt kan man också få besvär som yrsel, andfåddhet, hjärtklappning, huvudvärk och öronsus.

Man kan också känna sig trött, tappa aptiten eller ha ont i magen. Upplever man något av ovanstående symtom bör man vända sig till sin vårdcentral, även om symtomen sällan behöver betyda att det är cancer. En godartad tumör eller en inflammation kan ge samma symtom som en cancertumör.

Mer ovanliga symtom

Även om det är ovanligt kan man ibland plötsligt få stopp i tarmen, så kallat tarmvred, på grund av en tumör. Då gör det mycket ont och magen blir utspänd samtidigt som man kräks. Om det händer, eller om det blöder mycket från tarmen, bör man söka vård så fort som möjligt på närmaste sjukhus.

Ibland får man inga symtom

I vissa fall ger tumören inga tydliga symtom. Då kan det ta längre tid innan cancern blir upptäckt. Därför kan det vara bra att ibland titta på sin egen avföring, eller toalettpappret, för att se om det finns något blod. Om det finns blod i avföringen bör man kontakta sin vårdcentral för en undersökning.

När ska man kontakta vården?

Om man är orolig för att man har cancer i tjocktarmen kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man har blod blandat med avföringen och märker att avföringsvanorna förändras ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Det ska man också göra om man har svåra magsmärtor.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Flera undersökningar

Man får inledningsvis genomgå en kroppsundersökning där läkaren bland annat känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen.

Diagnosen för tjocktarmscancer ställs oftast efter en undersökning med så kallat fiberrektosigmoideoskop, rektoskop, koloskop eller röntgen. Läkaren misstänker då att det handlar om en cancertumör eller en godartad tumör.

Om det är osäkert om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring behöver man säkerställa om det är cancer eller inte. Då tar läkaren ett litet prov av tumören med hjälp av en smal tång eller med koloskop. Provet skickas sedan till ett laboratorium för analys. Det brukar ta en till ett par veckor innan man får svar.

Fiberrektosigmoideoskopi 

En fiberrektosigmoideoskopi innebär att läkaren för upp ett böjligt instrument genom ändtarmen upp till den nedre delen av tjocktarmen, ungefär 60 centimeter från tarmöppningen. Läkaren kan styra instrumentet ungefär som ett koloskop och ta prover från tarmslemhinnan. Man är vaken under undersökningen som tar cirka 15-20 minuter. Tarmen rengörs innan undersökningen med hjälp av laxermedel.

Rektoskopi

En rektoskopi innebär att läkaren för upp ett plaströr genom ändtarmsöppningen. Plaströret är ungefär lika tjockt som en tumme och förs cirka 15-25 centimeter upp i tarmen. När man undersöks förs drygt halva röret in genom ändtarmsöppningen – lite glidgelé gör att rektoskopet lättare glider in. Med hjälp av röret kan läkaren se ändtarmens slemhinna och även ta prover. Om tumören sitter längre in i tarmen kan den inte ses och läkaren måste då i stället använda ett koloskop.

Man är oftast vaken under undersökningar med rektoskop och det brukar ta ungefär 10 minuter. Oftast får man ligga på vänster sida. Det kan ibland göra ont och man kan behöva smärtstillande medicin eller lokalbedövning.

Koloskopi

En undersökning med koloskop görs genom att läkaren för in en lång, böjlig slang genom ändtarmsöppningen. Slangen är drygt en centimeter i diameter. Längst fram på slangen finns en liten kameralins som överför bilder till en bildskärm. På så sätt kan läkaren granska slemhinnans utseende på skärmen.

Man är oftast vaken under undersökningar med koloskop och det tar cirka 30-45 minuter. Oftast får man ligga på vänster sida. Det kan ibland göra ont och man kan behöva smärtstillande medicin eller lokalbedövning.

Röntgen

Vid en röntgenundersökning sprutar läkaren upp kontrastmedel i tarmen genom en kateter. Sedan tas bilder i olika vinklar för att kunna se var i tjocktarmen som tumören sitter. Ibland görs en skiktröntgen, eller datortomografi, av tjocktarmen i stället för koloskopi eller röntgen med kontrastmedel.

Ultraljud eller datortomografi

När diagnosen är ställd undersöks levern med ultraljud eller datortomografi för att se om cancern har spridit sig i form av så kallade metastaser. Av samma skäl brukar läkaren även undersöka lungorna med lungröntgen eller datortomografi.

Magnetkamera- och datortomografiundersökningar 

En så kallad magnetkamera kan ge detaljerade bilder av kroppens inre på längden och bredden. En sådan undersökning kan ta mellan 30 och 45 minuter.

Om man har en pacemaker eller annan metall inopererad i kroppen, kan inte en magnetkamera användas. Då används istället röntgen med en så kallad datortomografi som också ger detaljerade bilder. En sådan undersökning brukar ta cirka 30 minuter.

När man undersöks med magnetkamera eller datortomografi ligger man på rygg på en brits som skjuts in i en slags tunnel. Det gör inte ont, men en del kan tycka att det är obehagligt att ligga inuti tunneln. För inte känna sig instängd kan det hjälpa om man blundar.

Man brukar också få lungorna röntgade eller undersökta med datortomografi för att läkarna ska kunna se om cancern har spridit sig dit och om hjärta och lungor ser normala ut.

Svaret från en undersökning med datortomografi eller magnetkamera brukar man kunna få inom en vecka. 

Ett svårt besked att få

Att få ett besked om att man har cancer väcker ofta starka känslor och man behöver gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal för att förstå vad beskedet innebär för en själv. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan hjälpa till att minnas vad som sagts under samtalet, och kan vara ett bra känslomässigt stöd. Om man inte är svensktalande har man alltid rätt att få information på sitt eget språk.

Vanligt men ändå skrämmande

Trots att cancer är en vanlig sjukdom är ett cancerbesked ofta skrämmande, eftersom många förknippar cancer med döden. Även om cancer är en dödlig sjukdom om den inte behandlas så finns idag behandlingar som gör att de flesta blir friska. Dessutom kan många som inte blir helt friska ändå leva länge och bra med sjukdomen.

En tid av många frågor

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, inte bara för den som är sjuk utan också för många runt omkring. Man har många frågor, samtidigt som det kan gå tid mellan beskedet om cancer och till dess att man får veta mer om behandlingen. Om man behöver prata med någon under den här perioden kan man ibland få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

Hjälp finns både inom och utom vården

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända och har täta kontakter med vårdpersonalen. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan ge stöd och hjälp.

Operation är den vanligaste behandlingsmetoden  

Den viktigaste behandlingen är att tumören opereras bort. Men även om man inte skulle bli helt frisk kan man ofta få behandling som lindrar besvären och förbättrar livskvaliteten.

För att vara säker på att tumören inte sprider sig brukar läkaren ta bort även den friska delen av tjocktarmen som sitter närmast cancertumören, och de blod- och lymfkärl som går till den plats där tumören satt.

Rutinerna kring operation av tjocktarmscancer förändras. Det blir allt vanligare att man redan före operationen genomgår röntgenundersökningar för att läkarna ska kunna avgöra om tumören vuxit eller spritt sig till lymfkörtlar. Resultaten av undersökningarna bedöms ofta vid så kallade multidiciplinära konferenser där röntgenläkare, kirurger och onkologer deltar. Läkarna gör en individuell bedömning av vilken operation man ska få och om man ska få cytostatika före operationen. En liknande konferens upprepas efter operationen, då studerar läkarna tumören för att avgöra om man behöver tilläggsbehandling med cytostatika.            

Förberedelser inför operationen  

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt när det är dags att opereras. Man kan försöka vila ordentligt och äta nyttigt. Ibland behöver man ändra medicinering eller annan behandling som man får mot andra eventuella sjukdomar.

Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, man återhämtar sig snabbare och risken minskar för till exempel infektioner i operationssåret och för lunginflammation. Om man behöver hjälp att sluta röka kan man tala med sin läkare om vilken hjälp det finns att få.

Före operationen är det vanligt att man får antibiotika för att minska risken för infektioner. Man brukar också få medicin mot blodpropp, eftersom stora operationer ökar risken för blodpropp. Dagen före operationen får man träffa en narkosläkare för att diskutera hur man ska sövas och vilken smärtlindring som behövs.         

Operation av tjocktarmscancer  

Tjocktarmen opereras ofta genom ett snitt i bukväggen. Under operationen, som tar ungefär ett par timmar, är man sövd. Efter operationen får man smärtlindring genom en tunn kateter vid ryggmärgen eller i form av smärtlindrande sprutor.

Det finns flera slags operationer vid tjocktarmscancer. Under en operation kan läkaren till exempel

• ta bort antingen högra eller vänstra delen av tjocktarmen
• ta bort den sista delen av tjocktarmen
• i sällsynta fall ta bort hela eller nästan hela tjocktarmen.

Efter att den del av tarmen där tumören sitter tagits bort skarvas tarmändarna ihop så att tarminnehållet passerar den vanliga vägen och kommer ut som avföring när man går på toaletten.

Ibland görs en titthålsoperation då man sticker in instrument genom små hål eller snitt i bukväggen och tar bort tumören.

Små cancertumörer som upptäcks tidigt kan ibland tas bort med hjälp av koloskopi genom ändtarmen. Polypen bränns av och tas ut genom koloskopet för mikroskopisk undersökning. Denna behandling anses vara tillräcklig om cancercellerna sitter långt ut på polypen. Om de däremot har hunnit växa nere i polypen, nära den avbrända kanten, finns det viss risk att tumörcellerna även spritt sig till tarmväggen eller lymfkörtlarna utanför tarmen. I sådana lägen rekommenderar läkaren ofta en operation där den aktuella delen av tjocktarmen och de närmaste blod- och lymfkärlen tas bort.

Allt som tas bort under en operation undersöks senare i mikroskop. Det behövs för att läkarna ska kunna avgöra om man behöver ge ytterligare behandling.

Efter en operation brukar man få hjälp av en sjukgymnast för att komma igång och röra sig så snart som möjligt. Man får oftast äta vanlig mat och dryck direkt efter eller från dagen efter operationen. Under operationen får man oftast en kateter i urinröret, som brukar tas bort dagen efter. Tidigare var det vanligt med en eller två veckors vård på sjukhus efter en operation av tjocktarmscancer. Idag kan man ofta skrivas ut efter 3-5 dagar.    

Behandling med cytostatika  

Det kan ta cirka två veckor innan man får resultatet efter en mikroskopisk undersökning av tjocktarmen. Först därefter vet läkaren om tumören har vuxit igenom tarmväggen. Om tumören spridit sig till lymfkörtlarna kan det bli aktuellt med en behandling med cellhämmande läkemedel, cytostatika, för att minska risken för återfall. En sådan behandling brukar pågå under tre till sex månader. En individuell bedömning görs alltid.

Behandlingen med cytostatika får man vanligtvis som dropp direkt i blodet med bestämda mellanrum, till exempel en gång varannan vecka. Men det finns även cytostatika i tablettform. Det är vanligt att cytostatika ges i olika kombinationer för att förbättra effekten. Under behandlingen behöver man i regel inte vara inlagd på sjukhus. Man kan ibland behöva vara sjukskriven under hela eller delar av behandlingstiden.

I vissa fall kan man behöva avstå från cytostatikabehandling eftersom den ofta ger en del biverkningar.        

Om cancern kommer tillbaka 

I vissa fall händer det att cancern kommer tillbaka. Då har enstaka tumörceller funnits kvar och börjat växa igen. Man kan till exempel få en tumör i den kvarvarande delen av tjocktarmen. Tumören kan även återkomma som metastaser i levern, lungorna, bukhinnan eller i sällsynta fall på andra ställen i kroppen.

Om man får ett återfall och drabbas igen av tjocktarmscancer kan behandlingen se lite olika ut. Läkaren brukar först bedöma om det går att ta bort tumören. Det beror dels på hur stor den nya tumören är och hur mycket den har spridit sig, dels på vilka risker som finns med en ny operation. Framtidsutsikterna vid ett återfall är bättre ju tidigare det upptäcks.

Ibland går det att operera metastaserna. Andra gånger är behandling med cytostatika ett bättre alternativ. I vissa fall får man först gå igenom en cytostatikabehandling innan läkaren kan bedöma om tumören kan opereras.

Om återfallet i cancer inte kan botas kan man få behandling för att lindra symtomen och hålla sjukdomen tillbaka. Det kan handla om behandling för att minska smärta, illamående, trötthet eller psykiska symtom.

Tarmbesvär

Även om man inte fått en stomi kan det ta ett tag innan tarmen fungerar som den ska. Tarmbesvären kan i vissa fall bli bättre om man undviker fet mat och mat som ger lös avföring. Man kan få kontakt med en dietist som kan hjälpa och ge råd genom sin läkare eller på stomimottagningen. Fiberrik mat eller fibertillskott kan hjälpa mot diarré. Fibertillskott kan köpas receptfritt på apotek, där det också finns läkemedel som gör avföringen fastare.

Kontakta läkare vid nya symtom 

Man ska kontakta sin läkare omedelbart om man märker nya symtom som blödningar från tarmen, viktminskning eller ändrad konsistens på avföringen. Det ska man göra även om man nyligen har varit på läkarkontroll.

Man kan bli trött av behandlingen

Behandlingen av cancer i tjocktarmen tar på krafterna och det är viktigt att försöka leva så hälsosamt som möjligt. För många underlättar det att fortsätta att leva på samma sätt som man brukar och göra trevliga saker trots att man har blivit sjuk. Den psykiska hälsan är viktig, både för återhämtningen och för livskvaliteten.