Allmänt
Bukspottkörteln ligger strax bakom magsäcken. Den tillverkar enzymer som behövs för kroppens matsmältning och hormonerna insulin och glukagon som är viktiga för ämnesomsättningen.
Varje år får cirka 900 personer cancer i bukspottkörteln. De flesta är över 65 år och sjukdomen är lika vanlig bland män och kvinnor.
Symtom
Gulfärgad hud och ögonvitor är ett symtom på gulsot som är vanligt om man har problem med bukspottkörteln. Andra symtom kan vara klåda på kroppen, förändrad avföring, aptitlöshet och viktminskning. Många beskriver också en smärta långt inne i magen som ofta strålar ut i ryggen. Värken brukar vara konstant hela dygnet, men en del beskriver värken som en trötthetsskänsla i ryggen som blir värre när man lägger sig.
Vid en utredning brukar man få börja med att göra ett ultraljud. Om man har oklara bukbesvär undersöks ofta magsäcken och tjocktarmen. Läkaren kan också vilja ta ett vävnadsprov, en så kallad biopsi, som sedan undersöks i mikroskop. ERCP är en annan undersökning som man vanligtvis får göra om det finns misstankar om cancer i bukspottkörteln. Vid en ERCP-undersökning förs en tunn och böjlig rörkikare, ett endoskop, in genom munnen och ner till bukspottkörtelns och gallgångens gemensamma gång i tolvfingertarmen.
Behandling
Den vanligaste behandlingen vid bukspottkörtelcancer är operation om tumören inte har spridit sig. Ibland får man cytostatika en tid före operationen för att minska tumörens storlek. Man kan också få cytostatika efter operationen för att minska risken för återfall.
Om cancern sitter så att den inte kan opereras bort, eller om den återkommer efter operationen finns det behandlingar som inte avser att bota cancern men som kan lindra symtomen. Det kan vara mindre operationer, cytostatika- eller strålbehandling, smärtlindring, behandling av klåda samt läkemedel mot illamående.
När ska man söka vård?
Om man har de symtom som beskrivs ovan ska man söka vård på en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
