Lymfkörtelcancer hos barn

Allmänt

Lymfkörtelcancer kallas också lymfom. Det finns i huvudsak två sorters lymfom hos barn och ungdomar: Hodgkins lymfom och Non-Hodgkins lymfom. Det är vanligare att små barn får Non-Hodgkins lymfom och att äldre barn och ungdomar får Hodgkins lymfom.

Lymfkörtlar finns bland annat på halsen, i armhålan, mellan lungorna, i ljumskarna och vid stora kroppspulsådern. De allra flesta barn som får cancer i lymfkörtlarna blir av med sjukdomen.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att barnet får svullna lymfkörtlar. Det brukar inte göra ont men körtlarna känns tydligt och försvinner inte efter en tid. Svullna lymfkörtlar kan också bero på andra saker än cancer, till exempel en infektion. Barnet behöver undersökas av en läkare som kan fastställa orsaken.

Läkaren kan behöva ta ett vävnadsprov, som också kallas biopsi, från svullnaden. Om provet visar att det är cancer får barnet lämna blodprov och göra flera andra undersökningar som datortomografimagnetkameraundersökning och ultraljudsundersökning.

Det är också vanligt att läkaren vill undersöka om cancern har spridit sig till benmärgen, framför allt vid Non-Hodgkins lymfom. Då sövs barnet. Under narkosen tas prov från höftbenskammen, ibland både i form av en så kallad punktion, där man tar ut flytande benmärg, och en så kallad borrbiopsi, där man tar en liten bit benmärgsvävnad för analys.

Behandling av Hodgkins lymfom

Om barnet har Hodgkins lymfom brukar behandlingen inledas med att barnet får cytostatikabehandling under två veckor och därefter en lika lång paus. Totalt får barnet två, fyra eller sex behandlingsperioder beroende på sjukdomens karaktär. Barnet kan oftast bo hemma under större delen av behandlingen. En del barn får också strålbehandling efter cytostatikabehandlingen.

Vissa barn med Hodgkins lymfom kan behöva få en kraftigare behandling med cytostatika, en så kallad högdosbehandling med stamcellsstöd.

Läs mer i texten om behandling av cancer hos barn.

Behandling av Non-Hodgkins lymfom

Cytostatika används också vid Non-Hodgkins lymfom. Då är behandlingen mer intensiv och kan pågå från några månader upp till två år.

Ett barn som får en intensiv behandling kan tillfälligt stanna i växten. När behandlingen är över växer barnet ikapp igen och brukar inte bli kortare än andra barn.

Läs mer i texten om behandling av cancer hos barn.

Cytostatika och fertilitet

Sjukvården försöker undvika sådan cytostatika som tidigare har visat sig försämra fertiliteten. Barnet bör ändå få den hjälp som finns för att bevara fertiliteten efter cancerbehandlingen. Det går att spara sperma för infrysning. Det kan också gå att ta hela eller en del av en äggstock och frysa ned den, men där får man rådgöra med läkaren vilka möjligheter som finns.

Vanligt med efterkontroller under lång tid

Barnet behöver gå på efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen. Barn som har fått strålbehandling och vissa typer av cytostatika behöver fortsätta gå på kontroller även när de är vuxna.

Läs mer i texten När ett barn får cancer.

Senast uppdaterad:
2016-09-21
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hjorth, barnläkare, specialist i cancersjukdomar, Skånes Universitetssjukhus, Lund