Barns törst och vätskebehov

Foto på ett barn som dricker ur en vattenflaska.

Barn dricker ibland mer och ibland mindre. Spädbarn och små barn behöver mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna. Ett spädbarns kropp består av mellan 70 och 75 procent vatten, jämfört med en vuxen kropp som består av 60 till 65 procent vatten.

Ett barn som väger tio kilo förlorar ungefär en liter vätska om dagen genom urin, avföring, utandning och svettning. Den vätskan behöver ersättas, och om barnet mår bra för övrigt reglerar kroppen det med hjälp av törsten. Barnet får i sig vätska genom både dryck och mat.

Nyfödda behöver äta minst sex gånger om dygnet för att få i sig tillräckligt med vätska. Blöjan bör vara blöt varje gång man byter, om man byter ungefär sex gånger på ett dygn.

Ibland behöver barnet mer vätska

Barnet behöver mer vätska än vanligt när det är mycket varmt, när barnet rör sig mycket, har diarré, kräks eller har feber. För varje grads feber ökar vätskebehovet med tio procent.

Om man reser till varmare länder med barn är det bra att tänka lite extra på vätskebehovet. Barn som helammas täcker spontant det ökade behovet av vätska genom ökad amning, och behöver ingenting annat att dricka utöver det.

Om barnet förlorar mycket vätska genom kräkningar och diarré är det viktigt att ge vätska och det kan då vara bra att ge vätskeersättning för barn. Eftersom vätskeersättning innehåller förlorade salter återställs vätskebalansen fortare. Man bör ge vätskeersättning i små portioner med täta mellanrum.

Vatten eller mjölk bästa drycken

För barn är vatten eller mjölk det bästa att dricka till måltiderna. Vatten är bäst som dryck mellan måltiderna. Helst ska barn inte dricka något sött.

När barn dricker för lite

Små eller sjuka barn kan inte alltid känna törst eller släcka törsten på egen hand, och då behöver man som vuxen hjälpa till.

Tecken på att barnet får i sig för lite vätska är bland annat att barnet kissar mindre, är slött och blir torr på läpparna och i munnen.

När barn dricker för mycket

Om barn och ungdomar börjar dricka så stora mängder att de måste upp och kissa på nätterna, eller börjar kissa i sängen igen efter att ha varit torr, kan det vara symtom på diabetes typ 1. Då brukar barnet även gå ned i vikt.

En del barn vill dricka väldigt ofta, även när de inte borde vara törstiga. Det kan till slut bli ett beteende som kan vara uttryck för oro och stress. Om barnet är tillräckligt gammalt är det bra att fråga om barnet verkligen är törstigt varje gång det dricker. Man bör vara uppmärksam på om barnet måste dricka mycket även på natten eller får svårt att hålla tätt.

När ska man söka vård?

Om man har funderingar över om ett barn dricker för mycket eller för lite kan man kontakta barnavårdscentralen, elevhälsan eller en vårdcentral.

Man ska söka vård på en vårdcentral eller barnläkarmottagning om

  • barnet regelbundet är törstigt även på natten
  • törsten stör barnets dagliga aktiviteter
  • barnet börjar kissa på sig efter att ha varit torr
  • barnet är trött, går ner i vikt, har huvudvärk och är irriterat.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om ett litet barn kissar lite eller inget alls och är slött.

Man kan alltid ringa till sjukvårdsrådgivningen för råd.

Senast uppdaterad:
2013-10-22
Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Vänersborg

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden

Fotograf:

Juliana Wiklund