Det är lätt att känna sig nervös i situationer där man upplever att man blir granskad av andra människor och riskerar att bli kritiserade. Vi är rädda för att göra bort oss, skämma ut oss och bli förödmjukade.
Rädslan påverkar oss biologiskt på ett sätt som ska förbereda oss för kamp eller flykt: Hjärtat slår snabbare, andhämtningen tilltar och blodgenomströmningen i muskler och hud ökar. Pulsen stiger, vi blir röda i ansiktet, svettas och darrar av anspänningen.
Om rädslan är så uttalad att det inte bara är ett problem när man ska hålla föredrag utan också gör att man undviker vanliga sociala sammanhang som kafferaster på jobbet, fester och andra tillställningar, så kan man tala om social fobi.
När man lyckas övervinna sin rädsla och gör något som man inte trodde att man skulle våga, växer ens självförtroende och tillförsikt gradvis. Man lär sig så småningom att de tecken på nervositet som man lider så av, inte alls är lika uppenbara för andra människor. De kanske inte alls lägger märke till hur darrig man är, hur man rodnar och är svettig.
Om man lider mycket av social rädsla och inte lyckas komma till rätta med det själv kan man behöva söka hjälp. Man kan då i första hand vända sig till sin vårdcentral där man kan få hjälp av läkare och kurator eller psykolog.
Kognitiv beteendeterapi är en terapiform som ofta brukar hjälpa vid social fobi. Tillsammans med terapeuten och genom hemuppgifter får man lära sig att klargöra tankar och känslor som uppstår i de ångestskapande situationerna. Genom att på ett kontrollerat sätt utsätta sig för jobbiga situationer kan man på så sätt lära sig att de inte är så farliga.
Om man trots sådan behandling har stora besvär av social rädsla eller social fobi kan det behövas medicinsk behandling. Ett alternativ är SSRI-läkemedel, som används mot depression och olika ångesttillstånd.
