Njurröntgen – urografi

Allmänt

En njurröntgen, så kallad urografi, kan man få göra för att läkaren ska kunna undersöka njurarna. Undersökningen kan till exempel göras för att se om man har några förändringar i njurarna som beror på sjukdom, till exempel njursten eller en tumör.

Förberedelser

Man brukar få detaljerade instruktioner om förberedelserna från kliniken där undersökningen görs.

För att inget ska skymma bilderna måste tarmen måste vara tömd. Det kan gå till på olika sätt. Man kan få ta tabletter eller dricka en särskild vätska. Man kan också få ta ett lavemang i ändtarmen.

Om man har diabetes och använder mediciner som innehåller metformin måste man ofta göra ett uppehåll med medicinen när man ska göra undersökningen. Man ska alltid prata med sin läkare.

Hur går undersökningen till?

På röntgenavdelningen får man först ta av sig alla kläderna på överkroppen. Om man känner sig besvärad brukar man kunna få ha ett tunt linne på sig. Om man har navelpiercing ska den också tas av. Sedan får man lägga sig ner på en brits.

För att njurarna ska synas tydligare på röntgenbilderna får man kontrastvätska insprutad direkt i blodet.

Kontrastvätskan måste stanna kvar i njurarna under bildtagningen, så därför spänns ett bälte runt magen. Bältet spänns åt ganska hårt och det kan kännas obehagligt men brukar inte göra ont.

Sedan tas bilderna. När bältet runt magen tagits av tas en sista bild och man får gå hem. Hela undersökningen tar lite mer än en halvtimme.

Hur mår man efteråt?

Efteråt mår man som vanligt, men en del kan känna sig lite illamående av kontrastvätskan. För att skölja ut kontrastvätskan ur kroppen är det bra att dricka lite extra under det första dygnet efter njurröntgen.

Hur lång tid det tar innan man får svar på undersökningen varierar. Man får svaret av den läkare som skrev remiss till undersökningen.

Senast uppdaterad:
2013-07-03
Skribent:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm.

Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden