Visdomständer som ger problem

Så fick tanden sitt namn

Vuxna människor har vanligtvis trettiotvå tänder. Sexton sitter i överkäken och sexton i underkäken. De tänder som sitter längst bak i varje käke kallas i många länder för visdomständer. Det beror på att de vanligtvis bryter fram när man är mellan 18 och 25 år, en ålder då man enligt gammal uppfattning tillägnat sig en viss visdom.

Om man saknar så kallade tandanlag till en eller flera visdomständer, kommer man aldrig få de tänderna. Man kan också ha fler tandanlag än vanligt och då kan en extratand växa upp.

Platsbrist i käken

Visdomständerna bildas och bryter fram sist av tänderna. Det är vanligt att det inte finns någon plats kvar i käkarna när visdomständerna ska komma upp.

Platsbristen har blivit vanligare under människans utveckling. Det beror på flera orsaker, till exempel att dagens mat är lättare att tugga så att vi använder våra käkar och tänder mindre. Då behåller tänderna sin ursprungliga storlek och nöts inte ner.

Förr togs tanden alltid bort

Under en period ansåg tandläkare att en visdomstand som inte kommit fram var en sjukdom som borde behandlas. Sedan 1980-talet har synsättet ändrats, och nu får visdomstanden vara ifred om den inte förväntas ge problem i framtiden.

Under tonåren kan tandläkaren med hjälp av röntgen ibland förutsäga om visdomstanden kan leda till problem.

När ska visdomstanden tas bort?

En operation kan göra mera skada än nytta, framför allt när det gäller visdomständer som ligger djupt lagrade i benet hos medelålders och äldre personer. I de fallen läks såret ofta dåligt efter operationen, och det kan bildas fickor i tandköttet och bli svårt att hålla rent.

Om man är cirka 25 år eller yngre och har en visdomstand som inte kommit fram, kan det i många fall vara bra att ta bort den för att förebygga kommande problem. Beslutet beror på tandens läge och risken för framtida skador. Är man äldre än cirka 25 år tas tanden endast bort om den gör att man får besvär.

Man får själv avgöra om man vill dra ut en visdomstand eller inte, men tandläkaren kan ge råd.

Värk och svullnad vanligt

Det finns flera olika problem som kan uppstå i och omkring en visdomstand. Vanliga symtom är att man drabbas av värk och svullnad.

Problem med tandköttet

När en tand bryter fram, känner man ofta en tillfällig irritation i tandköttet runt om tanden. För visdomständer kan det ofta ta lång tid att bryta fram, och då kan man ibland få en mer långvarig inflammation i tandköttet.

Om visdomstanden inte kommer fram helt kan tandköttet runt omkring tanden få ett annat utseende än vanligt. Ofta bildas fickor i tandköttet där bakterier kan samlas. Ibland täcks också en del av tandens tuggyta av tandkött. När man biter ihop kan då en tand i motsatta käken irritera tandköttet så att det inflammeras eller blir sårigt. Det svullnar upp och kommer då ännu mer i kläm. Det händer oftast i underkäken.

Kinden svullnar och det kan bli svårt att gapa

En akut inflammation i tandköttet runt visdomständerna är ett mycket smärtsamt tillstånd med svullnad i kinden, svårigheter att gapa och ibland feber. En sådan inflammation i underkäken kan sprida sig neråt halsen och ge upphov till djupare infektioner, och ibland till och med ge andningssvårigheter. Därför ska inflammationen alltid behandlas och man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Bakterier kan ge inflammation

Även om visdomstanden inte bryter fram kan bakterier från munhålan komma in i tandköttet, oftast genom en ficka i tandköttet på den tand som är framför visdomstanden. Om bakterierna växer till kan det leda till en inflammation.

När man får hål i visdomstanden

Visdomständerna sitter långt bak i munnen. De är dessutom ofta delvis täckta av slemhinnor. Därför är det svårt att hålla dem rena, och man kan få en ansamling av bakterier i tänderna som leder till att det bildas hål.

Det kan ibland vara svårt att få hålet lagat beroende på att visdomstanden sitter svårtillgänglig för tandläkaren. Kanske vill man inte heller kosta på tanden en lagning. Då får tanden istället dras ut.

Skador på tänder bredvid visdomstanden

Visdomständer som inte får plats att komma fram ordentligt har ofta en lutande ställning inne i käkbenet. Ibland ligger visdomstanden så att tandkronan krockar med roten på tanden framför. Då kan den andra tandens rotyta bli skadad.

Om visdomstanden har skadat tanden framför allvarligt, tar tandläkaren inte bort visdomstanden eftersom den oftast är hel. Istället brukar den skadade tanden tas bort. Visdomstanden får då mera plats och kan i en del fall fås att växa upp och ersätta den tand som tagits bort.

Många tror att visdomständer är av sämre kvalitet än andra tänder, men så är det oftast inte.

Om man får cystor

Visdomständer som ligger inbäddade i käkbenet utan kontakt med munhålan drabbas sällan av några sjukdomar. Ofta kan de ligga vilande i benet hela livet utan problem.

Däremot kan hinnan som ligger runt tandkronan i vissa fall fyllas med vätska. Då bildas ett vätskefyllt hålrum som kallas för cysta. Cystorna kan tränga undan käkbenet så att det tunnas ut eller tränga bort visdomstanden eller någon annan tand bredvid så att de rubbas. I vissa fall kan cystan också angripa granntändernas rötter.

Tandcystor ger sällan symtom, och upptäcks därför ofta av en slump när tänderna röntgas. Någon enstaka gång ger de besvär, antingen genom sin storlek eller genom att de blir infekterade. Då får man ont och blir svullen.

Cystor opereras bort

Om det har bildats en cysta brukar både tanden och cystan tas bort vid en operation. Käkbenet läker därefter igen. Alla cystor som opereras bort undersöks i mikroskop. Om man har en speciell typ av cysta som lätt återkommer brukar man få gå på regelbundna kontroller under några år efter operationen.

Andra problem med visdomständer

Ibland kanske man bara har en visdomstand. Om den inte har någon tand i andra käken som möter när man biter ihop kan det ibland hända att den växer så mycket att man får obehag när man tuggar. Det kan också hända att visdomständerna växer snett så att de irriterar slemhinnan i kinden eller i tungan.

Tonåringar och visdomständer

När man är i tonåren brukar tandläkaren undersöka visdomständerna och ta röntgenbilder av dem. Om någon visdomstand verkar kunna ge problem tas den bort så snart som möjligt.

Undersökning och röntgenbilder

Om man kommer till tandläkaren för att man fått värk i eller svullnad runt någon visdomstand undersöks tanden och röntgenbilder tas. Man får berätta om sin allmänna hälsa och om man tar mediciner eller är överkänslig mot någon medicin.

Om visdomstanden ska tas bort kan en allmäntandläkare själv dra ut eller operera bort tanden. Man kan också bli remitterad till en käkkirurgisk specialist.

Man kan behöva en penicillinkur först

Om värken beror på tandköttsinflammation runt tanden kan man först behöva medicinsk behandling. Området kring tanden rengörs. Sedan får man ofta en bakteriedödande vätska att skölja munnen med. Ibland får man även penicillin. Tandläkaren vill helst inte dra ut en tand under pågående inflammation eftersom det finns en risk att bakterier då sprids i kroppen. Penicillinet minskar infektionen och svullnaden kring tanden. När det sedan är dags för ett eventuellt ingrepp blir det lättare att gapa och besvären efteråt blir oftast mindre.

I allvarliga fall då infektionen spridits till svalget kan man bli inlagd på sjukhus för observation under något dygn.

När tanden dras ut med tång

Det är vanligt att en visdomstand kan dras ut med tång. Men tanden måste då ha kommit fram så mycket att tandläkaren kan få grepp om den. Allmänt sett är visdomständer i överkäken lättare att få loss än de i underkäken. Det beror på att käkbenet i överkäken inte är lika hårt som det i underkäken.

Oavsett om tanden ska dras ut eller om man måste bli opererad börjar behandlingen med att man får lokalbedövning och smärtstillande medicin.

När tanden opereras bort

Om visdomstanden inte kommit fram, eller har ett lite komplicerat utseende enligt röntgenbilden, får man gå igenom en mindre operation för att ta bort den.

Operationen görs genom att tandläkaren skär ett snitt i tandköttet så att det ben som täcker visdomstandens rötter blir synligt. Med en borr avlägsnas så mycket av benet att en del av tandens rotsystem syns. Ofta får tandläkaren också dela tanden innan den kan tas bort.

Lokalbedövning vanligast

Det är vanligast att man får lokalbedövning, antingen visdomstanden ska dras ut eller opereras bort. De flesta känner ingen smärta vid ingreppet. Däremot trycker och spänner det ordentligt i käken vid vissa moment.

Lugnande tabletter om man är rädd

Vissa upplever smärta trots att de fått lokalbedövning. Det kan finnas olika orsaker, men oftast beror det på att man spänner sig och är rädd för behandlingen. Om man känner sig mycket orolig inför ingreppet kan man få lugnande tabletter som tas någon timme före behandlingen.

När får man narkos?

I undantagsfall kan man få narkos, alltså bli sövd under operationen. Man får narkos om man har en mycket stark rädsla för ingreppet, eller om man har andra problem som gör att en operation är svår att utföra när man är i vaket tillstånd. Eftersom ingrepp under narkos kräver att många yrkesgrupper samarbetar kostar de mycket och det kan vara svårare att få operationstider.

Det gör ofta ont när bedövningen släpper

När en visdomstand har tagits bort är det bra om man håller munnen så stilla som möjligt under ett par timmar. När bedövningen börjar släppa får man ofta ont. Det tar någon timme innan bedövningen släpper om behandlingen skett i överkäken, och tre till fyra timmar när det gäller underkäken. Det kan också blöda lite.

Smärtan kan dämpas genom smärtstillande medicin. Ofta får man en värktablett redan i samband med ingreppet. Om det blöder kan man bita på kompresser som man också brukar få med sig.

Man får ont på olika sätt

Det blir ofta svullet i käken och svårt att gapa dagen efter behandlingen. En del får besvärlig värk under flera dagar efter behandlingen, medan andra bara får obetydliga besvär. Det har forskats i varför upplevelsen av smärta skiljer sig så mycket och om man kan göra något för att förebygga värken, men några avgörande resultat finns hittills inte. Det som är klarlagt är att äldre personer och storrökare hör till dem som oftare råkar ut för långdragen värk.

Om hålet blir infekterat

Det är inte ovanligt att man kan vara besvärsfri ett par dagar efter behandlingen, men att man under tredje dagen får ont. Det beror oftast på att man har fått en infektion i hålet där tanden suttit. Normalt fylls hålet av levrat blod som bildar ett slags lock, men ibland lossnar klumpen av blod. Då samlas matrester i hålet som efter ett tag börjar värka och läkningen försenas.

Infektionen är nästan aldrig farlig och läker oftast även utan behandling. Men man kan bli besvärsfri fortare om man låter tandläkaren spola rent i hålet där tanden har suttit. Ibland kan man även behöva få en liten tampong med medicin nerlagd i hålet.

Återbesök

Om man har blivit sydd i tandköttet brukar man få komma tillbaka till tandläkaren en vecka efter operationen för att stygnen ska tas bort. Ibland får man en typ av stygn som försvinner av sig själva.

Ibland uppstår allvarliga problem

Någon gång kan man få ovanliga och ibland allvarliga problem när visdomständer tas bort. Här följer en beskrivning av några komplikationer som inträffar ibland.

Tanden kan spricka

När en visdomstand dras ut kan den spricka så att tandläkaren har svårt att få ut alla delar av den. I en del fall kan tandläkaren lämna kvar de delar av roten som inte gått att lossa, eftersom de ofta läker in i käkbenet utan problem efteråt. Om det visar sig att läkningen störs av tand- eller benrester som lämnats kvar, kan det vara nödvändigt med ett nytt ingrepp för att avlägsna dessa.

Nervskador

Nervskador är oftast övergående, men kan i sällsynta fall bli bestående. Det är framför allt grenar av den så kallade trillingnerven som kan skadas. Den ligger ibland mycket nära visdomstandens rötter och om tandläkaren oavsiktligt sticker bedövningsnålen i nerven kan den skadas. Nerven kan också skadas av andra instrument under själva behandlingen.

Skador på nerverna kan påverka känseln i halva underläppen och i halva tungan. Även om det inte är ett besvär man behöver vända sig till vården akut för, är det bra att berätta för sin tandläkare om känseln i munnen har påverkats.

Sprickor i käkbenet

Visdomstanden i överkäken sitter längst ut i ett mycket tunt ben. När visdomstanden lossas kan benet spricka, så att en del av överkäken också lossnar. Då kan det bli ett öppet hål mellan en av näsans bihålor och munhålan.

Om tandläkaren upptäcker detta tidigt avbryts utdragningen. Tanden och käkbenet får sedan läka fast igen. Om det ändå är aktuellt att ta bort tanden får det göras av en specialist i käkkirurgi.

Om tandläkaren redan har tagit ut tanden och benbiten följt med bör också en käkkirurg kontaktas. Kirurgen kan då rätta till besväret i käken med så kallad slemhinneplastik.