Lungsäcksinflammation

Skriv ut (ca 7 sidor)

Vid en lungsäcksinflammation har delar runt lungorna blivit inflammerade. Då gör det ont när du andas och du kan också bli andfådd. Den vanligaste orsaken är en virusinfektion och då brukar inflammationen gå över av sig själv inom två veckor. Ibland är orsaken bakterier eller någon annan sjukdom, till exempel ledgångsreumatism.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Vid en lungsäcksinflammation är det vanligt att du har något eller några av följande symtom:

  • Det gör ont i bröstkorgen när du andas, vanligtvis på enda sidan. Smärtan är ofta skarp. Vanligtvis gör det mer ont om du andas in djupt.
  • Tidigt i sjukdomen kan det knarra i sidan när du andas.
  • Du blir lätt andfådd.
  • Du har hosta utan slem, så kallad torrhosta.

Sitter inflammationen långt ner på lungan kan det ibland göra ont i magen eller i skuldran. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har lungsäcksinflammation.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att du förstår informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad beror lungsäcksinflammation på?

Vad beror lungsäcksinflammation på?

Lungsäcksinflammation kan ha många olika orsaker.

Inflammationen kan bero på

  • infektioner av virus, bakterier eller svamp
  • blodpropp i lungan, så kallad lungemboli
  • reumatiska sjukdomar
  • effekter av läkemedel
  • långvarig kontakt med asbest
  • cancersjukdomar
  • brutna revben.

Virus och bakterier är vanliga orsaker

Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till att personer som är yngre än 40 år får en lungsäcksinflammation. En lungsäcksinflammation kan också orsakas av bakterier.

Oftast är det en lunginflammation som är orsaken till att virus och bakterier sprids till lungsäcken och orsakar en inflammation. Smittan kommer via luftrören till lungan och sedan ut till lungsäcken. Virus och bakterier kan också ta sig snabbt ut till lungsäcken och orsaka en lungsäcksinflammation, utan att först skapa någon lunginflammation. Har du lunginflammation och lungsäcksinflammation samtidigt får du oftast svårare besvär, som hög feber, mer andfåddhet och kanske slemhosta. 

I ovanliga fall kan du få en svampinfektion i lungsäcken, som kan leda till vätska i lungsäcken och en inflammation. Svampinfektioner beror i stort sett alltid på att du har någon annan sjukdom och får behandling som påverkar kroppens immunförsvar.

Blodpropp i lungan

En blodpropp i lungan kan leda till en lungsäcksinflammation. Proppen brukar vanligtvis bildas i ett ben, för att sedan lossna och föras vidare till lungan. Där fastnar blodproppen i det fina nätet av blodkärl i lungan, och skadar delar av lungan. Det kan skapa en inflammation.

Reumatiska sjukdomar

Olika reumatiska sjukdomar, exempelvis ledgångsreumatism och SLE, kan orsaka inflammation och vätskebildning i lungsäcken. Den typen av lungsäcksinflammation gör inte så ont, utan det är vanligare att du mest blir andfådd.

Läkemedel

Några få läkemedel kan i ovanliga fall leda till inflammation och att vätska samlas i lungsäcken. Det gäller bland annat vissa läkemedel som används vid reumatiska sjukdomar och vissa cellhämmande läkemedel.

Asbest

Asbest kan göra att du får vätska i lungsäcken och ibland även en inflammation. Men då kommer oftast sjukdomen många år efter att du har varit utsatt för asbest, upp till 20 till 30 år senare. I vissa fall kan asbest också leda till en särskild form av cancer i lungsäcken.

Tumörer

Olika typer av cancer kan orsaka inflammationer och vätska i lungsäcken. Lungcancer kan växa från lungan till lungsäcken och leda till en inflammation. Andra cancersjukdomar kan spridas genom blodet och ge tumörer i lungsäcken, med inflammation och vätskebildning som följd.

Brutna revben

Brutna revben kan ge en blödning i lungsäcken eller rispa mot lungsäcken. Det kan irritera vävnaden och skapa en inflammation.

Sällsynta infektioner

Det finns ovanliga infektioner som kan orsaka vätska i lungsäcken och lungsäcksinflammation, till exempel tuberkulos.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

En lungsäcksinflammation orsakad av virus läker oftast av sig själv, men eftersom lungsäcksinflammation kan vara ett symtom på någon annan sjukdom är det viktigt att du blir undersökt av en läkare.

Läkaren lyssnar på andning och lungor

Genom att kontrollera hur snabb och djup din andning är kan läkaren bedöma hur svårt du har att andas. Läkaren kan också mäta om du har syrebrist i blodet. Det görs med en enkel mätare som oftast sätts på ditt finger eller en örsnibb.

Läkaren lyssnar på dina lungor när du andas. I början av en lungsäcksinflammation kan läkaren höra ett gnidande ljud.

Läkaren kan knacka med fingrarna över lungorna. Om det finns mycket vätska i en lungsäck hörs en stummare och dovare ton vid det området.

Om du har ont när du andas djupt brukar läkaren också känna på bröstkorgen för att konstatera om revben och muskler är ömma. Ibland kan läkaren även klämma ihop bröstkorgen från sidorna för att se om du är öm eller har ont där.

Du blir undersökt i svalget, näsan och öronen efter tecken på infektion. Sådana tecken kan vara svullna eller ömma lymfkörtlar på halsens utsida och i armhålorna.

Oftast behövs få undersökningar

Om resultatet av kroppsundersökningen tyder på att du har en vanlig virusinfektion kan det räcka med ett blodprov för att få en diagnos. Med blodprovet mäter läkaren CRP-värdet i blodet. Det är ett test för att mäta graden av inflammation. CRP-värdet är vanligen förhöjt om du har en infektion som är orsakad av bakterier.

Tyder symtomen på något annat än en virusinfektion får du oftast lämna fler prov. Läkaren kan också behöva göra fler undersökningar beroende på vad du har för symtom.

Röntgenundersökning och EKG

I lungsäcken finns alltid en mycket liten mängd vätska för att de två lungsäcksbladen ska kunna glida mot varandra. I samband med lungsäcksinflammationen kan det bildas mer vätska i lungsäcken. Har du mycket vätska i lungsäcken tyder det på någon annan orsak än en virusinfektion.

För att undersöka om du har mycket vätska i lungsäcken kan läkaren göra en röntgenundersökning. Det görs också för att se om du har en mer allvarlig sjukdom, som exempelvis en lunginflammation. Om läkaren är osäker eller misstänker en allvarlig sjukdom får du alltid genomgå en röntgen.

En EKG-undersökning görs ibland på personer som är äldre än omkring 50 år för att utesluta en hjärtsjukdom.

Ibland kan vätska tappas ur

Om röntgen visar att du har mycket vätska i lungsäcken kan läkaren ibland tappa ur vätskan. Det kallas för pleuratappning och är ovanligt vid vanliga virusinfektioner. Den urtappade vätskan kan undersökas för att läkaren ska få veta mer om orsaken till inflammationen.

Tappningen görs på sjukhus genom att läkaren för in en speciell nål i lungsäcken. Oftast görs tappningen från ryggen eller i sidan och du får lokalbedövning innan. Vanligtvis får du stanna kvar något dygn på sjukhuset efter tappningen. 

Andra undersökningar

Har du mycket vätska i lungorna eller mycket ont kan du också få genom genomgå andra former av röntgenundersökningar, exempelvis datortomografi.

Om läkaren har svårt att hitta en orsak till besvären kan läkaren göra en så kallad thoracoscopi. Läkaren går då in i bröstkorgshålan med titthålsteknik, och undersöker insidan och tar prover.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det vanligaste är att en lungsäcksinflammation orsakas av en virusinfektion. Då läker den av sig själv inom en till två veckor.

I de fall lungsäcksinflammationen orsakas av att du har en annan sjukdom, behöver själva grundsjukdomen behandlas. Hur lång tid det tar att bli frisk från lungsäcksinflammationen beror på hur bra det går att behandla sjukdomen som har orsakat den.

Oavsett vad som är orsaken till inflammationen brukar du få smärtstillande läkemedel och kanske även inflammationsdämpande läkemedel.

Har du mycket vätska i lungsäcken kan läkaren tappa ur vätskan. Tappningen går till på samma sätt som när läkaren tappar ur vätska för undersökning. Det går oftast lättare att andas när vätskan försvinner, eftersom mycket vätska i lungsäcken kan göra dig andfådd.

Om lungsäcksinflammationen orsakas av bakterier, till exempel i samband med en lunginflammation, får du antibiotika.

Beror lungsäcksinflammationen på en blodpropp behandlas du bland annat med blodförtunnande läkemedel.

Är orsaken en tumör får du behandling inom cancervården.

Du kan behöva kontakta vården igen

Det är viktigt att du inte känner dig sämre under läkningstiden. Har du inte blivit bra inom ett par veckor bör du kontakta en vårdcentral igen.

Fäll ihop

Smittar lungsäcksinflammation?

Smittar lungsäcksinflammation?

De virus eller bakterier som har orsakat inflammationen kan spridas vidare och smitta andra. Men oftast får personen som smittats bara vanliga förkylningssymtom, utan någon inflammation i lungsäcken.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du har undersökts av en läkare och inte har så stora besvär, kan du pröva receptfria smärtstillande läkemedel med det verksamma ämnet paracetamol eller ibuprofen. Det kan till exempel vara Alvedon eller Ipren. Rethosta kan dämpas med receptfria hostdämpande läkemedel. Om de inte hjälper finns flera andra läkemedel som en läkare kan skriva ut.

Lägg kuddar under madrassens huvudända när du ska sova. Att ha huvudet och överkroppen högt gör det ofta lättare att andas och kan göra att hostan minskar.

Vila ordentligt när du mår dåligt så hjälper du kroppen att läka. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Lungor

    Lungsäcken består av två skikt som omger lungorna.

    Mer information
    Lungor med lungsäck

    Lungsäcken består av två skikt. Ett tunt skikt av celler sitter på insidan av bröstkorgshålan, medan ett skikt ligger på lungorna. De två skikten skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra. I samband med inflammationen kan det bildas mer vätska.

Lungsäckarna omger lungorna i bröstkorgen och består av två skikt. Det ena skiktet ligger på lungorna, medan det andra sitter på insidan av bröstkorgen. De två skikten skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

I lungsäckarna är det ett visst undertryck som gör att lungan hålls utspänd när du andas. Undertrycket bildas eftersom lungorna strävar efter att dra ihop sig, medan bröstkorgen fjädrar utåt.

Vid en lungsäcksinflammation har de tunna hinnorna kring lungan, lungsäcksbladen, blivit irriterade av till exempel en infektion. Då svarar kroppen med en inflammation i området, lungsäcksbladen blir strävare och det bildas vätska mellan hinnorna. Hur mycket vätska som bildas beror bland annat på orsaken till inflammationen.

När de två lungsäcksbladen blir sträva glider de trögare mot varandra. Då kan det höras ett gnidande ljud när du andas. Ljudet brukar försvinna när det har bildats vätska i lungsäcken, eftersom de bägge bladen då skiljs åt igen.

När det bildas vätska i lungsäcken kan lungan tryckas ihop och du blir andfådd.  

Det vanligaste är att man får lungsäcksinflammation på ena sidan, men ibland kan båda lungsäckarna inflammeras.

Lungsäcksinflammation heter pleurit på latin.

Varför gör det ont?

Den del av lungsäcken som sitter mot insidan av bröstkorgen är mycket känslig för smärta. Om inflammationen når dit gör det ont när du andas.

Att du känner dig andfådd kan bero på att det gör ont när du andas in. Då blir andetagen automatiskt lite ytligare och du undviker att anstränga dig. Det kan också bero på att det har bildats vätska i lungsäcken som trycker ihop lungan. Då är hosta ett vanligt symtom.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Ofta läker en lungsäcksinflammation utan att lämna några besvär efteråt.

Ibland bildas små ärr i lungsäcken. Det är helt ofarligt, men det gör att lungan inte kan röra sig lika fritt som innan sjukdomen. Lungan sitter fast i ett område och detta kan ge besvär. I regel känner du det som lite smärta eller som ett hugg i bröstet.

Om du har haft mycket vätska i lungsäcken som inte tappats ur kan du få en förtjockning i lungsäcken som trycker ihop lungan något. Det är inte heller farligt, men kan ses på röntgenundersökningar av lungan framöver.

I sällsynta fall kan du efter en lungsäcksinflammation få en varhärd i lungsäcken. Då har bakterier tagit sig ut från luftrör och lungblåsor och sedan växt till och bildat en samling av var.  En varhärd behandlas med antibiotika.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-14
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Almer, läkare, specialist i lung- och allergisjukdomar, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge