Hepatit A – smittsam gulsot

Det finns flera slags hepatit

Smittsam hepatit är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Det finns olika typer av virushepatit, och de har fått namn i den ordning de upptäcktes: Hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E. Eftersom huden brukar bli gulfärgad när man får hepatit kallas sjukdomen också för gulsot.

Det finns ingen behandling mot hepatit A men sjukdomen går över av sig själv efter några veckor. De flesta blir helt friska även om man kan vara trött en lång tid efteråt.

Levern påverkas

Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Hepatit A orsakas av ett virus som angriper levern och gör att man får en leverinflammation. Levern kan då inte bryta ner vissa ämnen lika effektivt, bland annat blir man mycket känslig för alkohol och vissa mediciner. Levern klarar heller inte av att rensa bort ett gulfärgat ämne, bilirubin, ur kroppen. Det gör att man får gulaktig hud och gula ögonvitor.

Smittan sprids genom avföring, mat och dryck

Viruset kommer ut med avföringen, och om man inte tvättar händerna noga efter toalettbesök kan det spridas till mat eller dryck. Viruset kan också spridas direkt från avloppsvatten till annat vatten. I vatten kan viruset överleva länge och samlas i till exempel ostron och musslor.

Om man har mycket nära kontakt med någon som har hepatit A, till exempel har sex, äter mat tillsammans eller delar toalett, kan smittan också överföras direkt från person till person. Det är bara människor som kan få sjukdomen.

Från det att man smittats tills det att symtom bryter ut går det vanligtvis ungefär fyra veckor, men det kan variera mellan två till sex veckor. Man smittar i ungefär två veckor före det att man blir sjuk till en vecka efter insjuknandet. Smittrisken är som störst just när huden börjat bli gul.

Barn under fem år får sällan symtom och kan därför smitta andra innan det är klart varifrån smittan kommer.

Ovanlig sjukdom i Sverige

Hepatit A är en ovanlig sjukdom i Sverige men den är mycket vanlig i länder med sämre hygienisk standard. I många länder i Asien och Afrika är hepatit A att betrakta som en barnsjukdom. I Sverige får varje år 100-150 personer hepatit A och ungefär hälften har smittats på utlandsresor.

Hur man undviker smitta

Det bästa skyddet mot hepatit A får man genom vaccination eller en så kallad immunglobulin.

Om man umgås nära med någon som har gulsot är det viktigt att vara noga med hygienen och att inte dela mat och dryck med varandra. Den som är sjuk ska följa flera regler för att inte smitta andra.

Om man vistas i områden med dåligt vatten och avloppsrening är det viktigt att tvätta händerna noga. När man är utomlands kan man också tänka på att undvika råa grönsaker, is och glass. Eftersom frukt kan vara sköljd i orent vatten bör den skalas innan man äter.

Vaccin och immunglobulin

Om man ska resa till ett område med hög smittrisk, till exempel Sydamerika, Afrika, Asien, Mellanöstern eller Östeuropa bör man vaccinera sig mot hepatit A. Däremot behövs vanligtvis inget förebyggande skydd om man ska göra en kortare resa till turistländer i till exempel norra medelhavsområdet eller Kanarieöarna. Risken att smittas i dessa områden är mycket liten.

Vaccinet skyddar i minst ett år och sen bör man vaccinera sig igen. Den andra vaccinationen kan man få tidigast sex månader efter första dosen. Efter två vaccinationer är man skyddad i minst 30 år. Biverkningar av vaccinet är sällsynta och lindriga. Det vanligaste är att huden där man fick sprutan rodnar, svullnar eller ömmar.

I enstaka fall kan man i stället för vaccin använda en så kallad immunglobulin som skyddar mot hepatit A under cirka 2 månader.

Man blir oftast helt frisk

Oftast blir man helt frisk från hepatit A och det är mycket liten risk för följdsjukdomar. Endast i mycket sällsynta fall kan infektionen leda till en farlig leversjukdom, akut levernekros. Då krävs intensivvård på sjukhus. Om man har hepatit A kan de första tecknen på akut levernekros vara att man försämras med psykiska symtom som oro, förvirring och stark trötthet.

Till skillnad från andra sorters hepatit leder hepatit A aldrig till någon kronisk sjukdom. Själva gulsoten varar i ungefär en till tre veckor. Det är inte ovanligt att man är trött och har dålig matlust under flera veckor eller månader efter insjuknandet. Om man väl haft sjukdomen en gång är man immun för resten av livet och kan alltså inte få hepatit A igen. Däremot kan man fortfarande bli smittad av andra typer av gulsot. 

Man känner sig först dålig och blir sedan gul

Symtomen kan variera mycket från person till person. Det finns tre typiska faser som de flesta, men inte alla, går igenom. Vissa blir inte gula och andra får inte några symtom alls. Barn under fem år får sällan symtom, men kan däremot föra smittan vidare under den period som viruset kommer ut med avföringen.

Vanliga faser av hepatit A:

• Man känner sig som om man har fått influensa med huvudvärk, feber, trötthet och allmän värk i kroppen. Denna period är kort och varar i mellan några dagar och upp till en vecka. Vanligtvis går febern över efter fyra till fem dagar.
• I nästa steg kan man tappa aptiten och må illa, ibland kräks man. Denna fas kan pågå i några dygn upp till en vecka.
• Under den sista fasen brukar huden bli gulaktig. Det ser ut ungefär som om man har en solbränna med röd underton. Gulfärgningen syns oftast tydligast i ögonvitorna. Urinen kan vara mörkfärgad och avföringen ljus och påminna om kitt i färgen. Samtidigt som den gula färgen ökar försvinner de tidiga symtomen, bortsett från tröttheten. Det är vanligt att man känner sig öm till höger i buken strax under revbenen, eftersom levern svullnar upp. Man kan också få ont i lederna och få klåda i huden. Denna fas kan pågå i ungefär en vecka.

Vanligt att man är trött under en lång tid

Oftast försvinner gulsoten inom någon eller några veckor. Det är vanligt att man är väldigt trött, fysiskt och psykiskt, en lång tid efter sjukdomen. Det kan ta flera månader innan man återhämtar sig helt och hållet.

Blodprov bekräftar diagnosen

Om man har symtom som tyder på hepatit A, och om man nyligen varit i ett land som har hög smittrisk, ska man kontakta en vårdcentral. Där får man lämna blodprover som visar om levern är påverkad och om viruset finns i blodet. Man brukar få svar på blodproverna inom några dagar.

Sällsynt med komplikationer

Man blir oftast helt frisk utan några bestående men.

Om man har hepatit A och försämras med symtom som till exempel oro, förvirring och extrem trötthet ska man omedelbart söka vård. Dessa symtom kan vara tecken på att inflammationen i levern är så allvarlig att man behöver vårdas på sjukhus.

Har man någon annan leversjukdom, till exempel alkoholcirros eller kronisk hepatit B eller C, är det större risk att man blir allvarligt sjuk om man får hepatit A. Det är därför extra viktigt att vaccinera sig mot hepatit A om man har någon kronisk leversjukdom.

Skydd mot smittspridning

Hepatit A är enligt Smittskyddslagen en så kallad allmänfarlig sjukdom. Det innebär att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen ska ta kontakt med en smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet. Det är viktigt att smittkällan spåras för att spridningen av sjukdomen ska kunna begränsas. Läkaren som ställt diagnosen kan få hjälp av smittskyddsläkaren att spåra källan till sjukdomen.

Om man har varit i nära kontakt med någon som är sjuk eller som fått i sig smittat livsmedel får man information om det. Man kan behöva lämna ett blodprov. Om man arbetar med livsmedel kan det hända att man stängs av från arbetet i väntan på provsvar, i så fall får man ersättning från Försäkringskassan.

Man ska alltid kontakta vårdcentralen

Om man misstänker att man har hepatit A ska man alltid kontakta en vårdcentral eller en infektionsmottagning för att genomgå en undersökning.

Viktigt att låta levern vila

Eftersom levern påverkas om man får hepatit A, ska man undvika ämnen som behöver brytas ner i levern. Det gäller till exempel alkohol som man inte bör dricka under minst tre månader. Man ska också undvika att ta p-piller och läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil.

Vila och mager mat

Ibland kan man vara så trött att man behöver sjukskrivas en tid. I den akuta fasen behöver man oftast ligga till sängs och vila. Många mår illa och tycker att det är bättre att äta mat som inte innehåller så mycket fett.

Vad vården kan göra

Det finns ingen särskild behandling mot hepatit A utan sjukdomen går över av sig själv. Om man blir mycket sjuk kan man ändå behöva sjukhusvård för att få stödjande behandling till dess sjukdomens symtom går tillbaka.

Klåda och ledvärk kan lindras med antihistaminer, antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID, eller andra värktabletter. Man ska bara använda dessa mediciner på läkares inrådan, eftersom läkemedel kan påverka levern.

Förhållningsregler om man blivit smittad

Det är viktigt att undvika att smittan sprids vidare. Om man har smittats av hepatit A får man därför vissa förhållningsregler som man är skyldig att följa.

Vanliga regler om man fått hepatit A:

• Man måste tvätta händerna noga efter varje toalettbesök och före varje måltid. Man ska använda flytande eller en egen tvål och därefter gärna handsprit. Man ska ha en egen handduk eller använda engångshanddukar.
• Om man har torr- eller förmultningstoalett ska man följa anvisningar från miljö- och hälsoskyddsnämnden om kompostering eller annan hantering av latrinen.
• Om blöjbarn är smittbärare ska man förutom att tvätta händerna när man byter blöjor, också tvätta av skötbordet med handsprit. Använda blöjor ska slås in i plastpåsar innan de slängs.
• Man får inte bada i bubbelpool eller liknande och man bör överhuvudtaget inte bada i badkar utan i stället duscha.
• Man bör tvätta sina kläder i maskin med så hög temperatur som kläderna tål.
• Man får inte laga eller hantera mat åt andra.
• Man bör tänka på att smittan kan överföras till andra vid intim kroppskontakt.
• Småbarn ska inte vara på förskola så länge de kan smitta. Skolbarn kan gå till skolan, men bör inte delta i matlagning eller skolgymnastik och ska inte använda gemensamma toaletter.
• Om man arbetar med livsmedel är man skyldig att informera sin arbetsgivare om smittan. Arbetar man inom ett riskyrke kan man bli tillfälligt omplacerad eller avstängd från arbetsplatsen. Om man blir avstängd från arbetet får man så kallad smittbärarersättning från Försäkringskassan.
• Man är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser vara nödvändiga.

Man är smittsam från två veckor före till en vecka efter insjuknandet. Någon provtagning för att bevisa att man är smittfri behövs inte.

Vaccin till närstående

Det är inte bara om man ska åka utomlands som det kan vara bra med vaccin eller immunglobulin. Om man till exempel lever med eller har haft nära kontakt med någon som är sjuk kan det också vara bra med förebyggande behandling. Immunglobulin kan användas som förebyggande behandling upp till två veckor efter smittotillfället. Om det gått mindre tid än en vecka från smittotillfället, kan också vaccin användas som förebyggande behandling.

Biverkningar av immunglobulin och vaccinet är sällsynta och lindriga. De vanligaste är att huden där man fick sprutan rodnar, svullnar eller ömmar.

Graviditet och förlossning

Det finns ingen risk för att fostret skadas om modern får hepatit A under graviditeten. Om modern är smittsam just under själva förlossningen finns det en liten risk att det nyfödda barnet smittas. Det är inte farligt för barnet och kräver ingen behandling. Däremot kan barnet föra smittan vidare.