Hemorrojder

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Hemorrojder innebär att analkuddarna, som är små kuddar av bindväv och blodkärl i analkanalen, blir förstorade.

Hemorrojder är ett vanligt besvär. Minst hälften av alla personer, män som kvinnor, får hemorrojder någon gång i livet. Det är dock något vanligare hos gravida. Det är ofarligt men kan göra mycket ont eller klia.

Det är inte helt klarlagt vad som gör att man får hemorrojder.

Symtom

Om man har hemorrojder är det vanligt att:

  • man blöder från ändtarmen, oftast upptäcker man det genom att pappret blir rött när man torkar sig efter toalettbesök
  • det kliar och svider runt ändtarmsöppningen
  • lite avföring eller slem läcker ut
  • man känner något som buktar ut vid ändtarmsöppningen.

Behandling

Hemorrojder går ofta tillbaka av sig själv utan någon behandling. Är hemorrojderna små och inte ger allt för mycket besvär finns både receptfria och receptbelagda läkemedel i form av stolpiller eller salva som kan hjälpa. Man brukar använda dem i två till tre veckor.

Om hemorrojderna är stora eller om de orsakar kraftiga blödningar kan de behöva opereras bort eller tas bort på annat sätt.

Om man har lätt för att få förstoppning är det bra att äta mycket frukt och fiberrik mat eftersom det gör det lättare att tömma tarmen. Då minskar risken för besvär från hemorrojder. Exempel på fiberrik mat är bönor, ärtor, potatis, müsli och grovt mörkt bröd.

När ska man söka vård?

Vid lättare besvär kan man ringa till sjukvårdsrådgivningen eller en vårdcentral för att fråga om råd.

Man ska kontakta en vårdcentral om man

  • blöder mycket från ändtarmen eller om man blöder för första gången
  • har svåra smärtor, långvarig klåda eller om avföring eller slem läcker ut
  • får svårare besvär eller om hemorrojderna blir större
  • behandlat hemorrojderna själv i två till tre veckor utan att det har hjälpt.
Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Analkanalens lokalisering

    Analkanalen eller ändtarmen är den nedersta delen av tarmen, innan ändtarmsöppningen.

  • Analkanalen med två inre hemorrojder

    Inre hemorrojder är täckta av slemhinna och kan antingen finnas inne i ändtarmen eller synas utanför ändtarmsöppningen. Klicka på bilden för större format och mer information.

    Mer information
    Analkanalen med två inre hemorrojder

    I analkanalen som leder ut i ändtarmsöppningen, finns de så kallade analkuddarna. De består av bindväv och blodkärl. Om blodflödet inte fungerar som det ska kan blodkärlen fyllas med mycket blod - man får hemorrojder. Det finns både inre och yttre hemorrojder. De yttre hemorrojderna sitter precis vid sidan om ändtarmsöppningen och är täckta av hud. De inre (som syns på bilden) är täckta med slemhinna och kan sitta både inne i ändtarmen eller synas utanför ändtarmsöppningen.

Vad är hemorrojder?

I nedersta delen av ändtarmen, i analkanalen som leder ut i ändtarmsöppningen, finns små kuddar som består av bindväv och blodkärl, så kallade analkuddar. I analkuddarna finns stora blodkärl. Om blodflödet som leder från kuddarna inte fungerar riktigt som det ska kan blodkärlen fyllas med mycket blod. Det är det som kallas för hemorrojder. Varför blodflödet störs har forskarna olika teorier om och man har ännu inte lyckats reda ut orsaken helt.

En förklaring till det försämrade blodflödet kan vara ökad spänning i den muskel som reglerar hur ändtarmsöppningen sluts och öppnas. En annan förklaring till kuddarnas utbuktning är att vävnaderna runt omkring förändras. Den elastiska bindväv som brukar hålla dem på plats har blivit slappare.

Tidigare ansågs hemorrojder bero på ett slags åderbråck, men forskare har visat att den förklaringen inte stämmer.

Hemorrojder kan göra att det kliar och svider runt ändtarmsöppningen. Det kan också göra ont och ibland kan man känna att något buktar ut.

Yttre och inre hemorrojder

Det finns inre och yttre hemorrojder. De inre är täckta av slemhinna och kan antingen finnas inne i ändtarmen eller synas utanför ändtarmsöppningen. De yttre hemorrojderna sitter precis vid sidan om ändtarmsöppningen och är täckta av hud.

Ofarligt och vanligt

Hemorrojder är mycket vanligt, minst hälften av alla vuxna, både kvinnor och män, får det någon gång i livet. Det är ofarligt och kan inte övergå till att bli något allvarligt. Hemorrojder kan gå tillbaka av sig själv utan behandling. Om man har haft hemorrojder tidigare och får lindriga besvär igen utan stora blödningar kan man ofta behandla dem på egen hand.

Vanligare hos gravida

Det är vanligt att gravida kvinnor får hemorrojder. Dels har gravida en större mängd blod i kroppen, dels trycker den växande livmodern på de stora blodkärlen i buken vilket i förlängningen gör det lite svårare för blodet att cirkulera. Detta leder till att trycket i ändtarmens blodkärl blir högre och att hemorrojder lättare bildas. Vanligtvis försvinner de efter förlossningen.

Förstoppning kan öka besvären

Man har tidigare trott att personer som är förstoppade oftare får hemorrojder. Denna teori har dock ifrågasatts mer och mer då man inte kunnat hitta bevis för en sådan koppling. Däremot kan förstoppning öka besvären för den som redan har hemorrojder.

Om man har lätt för att få förstoppning är det bra att tänka på vad som orsakar hård avföring. Bland annat påverkar mat och dryck avföringens konsistens.

Man kan bli förstoppad av

  • fiberfattig mat
  • för lite dryck
  • stoppande kost, till exempel te
  • för lite rörelse och aktivitet
  • oro eller stress
  • lång användning av vissa laxermedel.

Annat som kan ge förstoppning men som kan vara svårare att påverka är vissa läkemedel, till exempel järnpreparat, vissa smärtstillande läkemedel samt en del läkemedel mot psykiska sjukdomar, högt blodtryck eller sur mage. Om man misstänker att det är läkemedel som är orsaken bör man rådgöra med den läkare som skrev ut receptet. Tillsammans får man väga besvären med förstoppning mot den nytta läkemedlet kan göra. Ibland kan läkaren eventuellt ändra dos eller föreslå att man prövar en likartad medicin, som kanske kan ge mindre besvär med förstoppning.

Andra orsaker till förstoppning är hormonförändringar i samband med graviditet eller låg ämnesomsättning.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Vanliga symtom

Om man upptäcker blödningar från ändtarmen, oftast i form av klart blod som inte är blandat med avföring, kan hemorrojder vara orsaken. Det kan vara lite ljusrött blod på papperet när man torkar sig efter ett toalettbesök eller blodstänk i toalettstolen. Att det blöder beror på att hemorrojderna har gått sönder.

Det kan också klia eller svida vid ändtarmsöppningen eller göra ont när man tömmer tarmen. Svedan kan bero på att tarmslemhinnan har blivit irriterad intill hemorrojden och det bildats små sprickor.

Ibland kan både gaser och lite avföring eller slem läcka ut utan att man kan hindra det, eftersom ändtarmsöppningen inte sluter riktigt tätt.

I samband med att man krystar kan hemorrojder framträda och man kan känna dem med fingertopparna. Ibland går det att trycka in hemorrojderna igen. Stora hemorrojder kan vara svåra eller omöjliga att trycka tillbaka samtidigt som de är mycket smärtsamma.

Om man blöder ska man kontakta vården

Om det är första gången som det blöder från ändtarmen, även om det bara är en liten blödning, ska man ta kontakt med vården. Det är viktigt att ta reda på varifrån blödningen kommer och vad den orsakas av. Det är även viktigt att söka hjälp om man tidigare har haft små blödningar, blivit undersökt och fått reda på orsaken, men blödningarna nu blivit större eller kommer tätare.

Om man är osäker på om man ska kontakta läkare kan man alltid få råd genom att ringa sjukvårdsrådgivningen eller en vårdcentral. De kan hjälpa till att bedöma om blödningen är sådan att man bör bli undersökt av en läkare. Blödningar ska alltid tas på allvar eftersom de kan bero på en allvarlig sjukdom, till exempel cancer.

Andra anledningar till att kontakta vården

Man ska kontakta en vårdcentral om man har svåra smärtor, om man har långvarig klåda eller om avföring eller slem läcker ut.

Man ska också kontakta en vårdcentral om man behandlat besvären på egen hand i två till tre veckor utan att de försvinner. Detsamma gäller om besvären blir allt svårare eller om hemorrojderna blir allt större.

Vart ska man vända sig?

Vid lättare besvär kan man fråga om råd på apotek eller ringa till sjukvårdsrådgivningen eller en vårdcentral.

För undersökning kontaktas en läkare på vårdcentralen, som ibland skriver en remiss till en kirurg.

Besvären kan orsakas av annat än hemorrojder

Om man har besvär kring ändtarmsöppningen kan det vara något annat än hemorrojder som är orsaken.

  • Lite blod på papperet och smärta vid toalettbesök kan orsakas av att man fått en eller flera små sprickor i huden intill ändtarmsöppningen. Sprickorna kan ha uppkommit om man krystat mycket på grund av förstoppning. Sprickorna läker oftast av sig själv efter några dagar, men de kan också vara svårläkta och ge långvariga problem.
  • En ömmande knöl intill ändtarmsöppningen kan vara en böld orsakad av en bakterieinfektion i huden eller i körtlar intill ändtarmsöppningen.
  • Att det "såsar" kring ändtarmsöppningen kan bero på att man har en fistel. En fistel är en liten öppning till en kanal, eller förbindelse, som normalt inte ska finnas, men som bland annat kan uppstå om man har en inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Klåda kring ändtarmsöppningen kan orsakas av att man har fått mask i tarmen, till exempel springmask.

Hemorrojder kan lämna hudflikar som ger besvär

När hemorrojder har gått tillbaka av sig själva eller behandlats kan det finnas kvar rester av hudflikar intill ändtarmsöppningen. Flikarna brukar inte ge några direkta besvär, men eftersom de är svåra att hålla rena kan man få klåda. Eventuellt kan flikarna behöva tas bort av den anledningen.

Undersökning hos läkaren

Före undersökningen brukar man få berätta för läkaren om sina besvär, hur länge man har haft dem och hur de känns. Man får också svara på om man har några sjukdomar och om man använder några mediciner.

Läkaren börjar undersökningen med att titta hur det ser ut runt ändtarmsöppningen. Sedan känner läkaren med ett finger innanför ändtarmsöppningen och man brukar bli uppmanad att krysta.

Läkaren undersöker därefter slemhinnan i ändtarmen och nedersta delen av tjocktarmen med hjälp av ett rörformat instrument som förs in i tarmen. Instrumentet kallas proktoskop. Röret är gjort av plast och är åtta till tio centimeter långt.

För att få instrumentet att glida in lättare används en glidgelé. Längst fram på proktoskopet finns en liten mjukt rundad spets som kallas mandräng. Den gör det lättare att föra in röret i ändtarmen. När proktoskopet har förts in genom ändtarmsmynningen dras mandrängen ut. Läkaren tittar sedan på tarmens slemhinna genom proktoskopet medan detta långsamt förs ut. Samtidigt uppmanas man att krysta. Om man har hemorrojder buktar dessa in i proktoskopet och kan lätt undersökas.

Om man söker läkare för att det kommer blod från ändtarmen, och undersökningen med proktoskop inte kan visa på orsaken, kan läkaren med hjälp av ett liknande instrument, ett rektoskop, se längre upp i ändtarmen. Det är viktigt att undersöka om det finns någon allvarligare förändring längre upp i tarmen som orsakar blödningen. Läkaren kan också ta prover från slemhinnan som sedan undersöks med hjälp av mikroskop.

Om det är osäkert varifrån blödningen kommer kan läkaren titta ännu längre upp i tjocktarmen med hjälp av ett koloskop. Den undersökningen görs vid ett senare tillfälle efter en del förberedelser.

Salva eller stolpiller kan hjälpa

Om läkaren har fastställt att man har hemorrojder kan man få behandling med läkemedel. Om hemorrojderna är små och inte ger alltför mycket besvär brukar läkaren rekommendera något receptfritt läkemedel som man kan köpa på apotek. Läkaren kan också skriva ut läkemedlet på recept.

Antingen kan man få stolpiller som förs in i ändtarmen, eller salva som smörjs på hemorrojderna och runt ändtarmsöppningen. Läkemedlen lindrar smärta och dämpar klådan. En del av dem innehåller ämnen som dämpar inflammationen, om man har en sådan, eller drar samman blodkärlen. Läkemedlen brukar användas under två till tre veckor. Noggranna anvisningar följer med läkemedelsförpackningen.

Exempel på receptfria läkemedel som kan köpas på apotek är:

  • Xyloproct lindrar smärta, minskar blödningar och motverkar även klåda och inflammation. Medlet finns både i form av stolpiller, som man för in i ändtarmen, och salva.
  • Alcosanal lindrar klåda och finns som stolpiller och salva.
  • Hydrokortisonsalva, till exempel CCS eller Midison Lipid, lindrar också klåda.
  • Xylocainsalva används tillfälligt om det gör ont att tömma tarmen. Salvan verkar bedövande.

Scheriproct är ett receptbelagt läkemedel som hjälper mot klåda och smärta.

Viktigt att tvätta ändtarmsöppningen

När läkemedlen används bör man vara noga med att tvätta huden runt ändtarmsöppningen med ljummet vatten efter varje avföring samt morgon och kväll. Det är bra att undvika tvål eftersom det kan irritera ytterligare. Man ska också vara försiktig när man torkar sig och klappa torrt med handduken, i stället för att gnida. Ett annat sätt att torka sig efter tvätt är med hårtorken.

Råd och tips om fibrer

Läkaren kan ge råd om hur man undviker förstoppning. Till exempel är det bra att äta mer fiberrik mat som müsli och grovt, mörkt bröd. Det är bra om man kan undvika vitt bröd. Bönor, ärtor, potatis, broccoli och blomkål är också fiberrika, medan sallad, tomat och gurka inte innehåller så stor mängd fibrer. Vetekli är också rikt på fibrer och kan röras ned som tillskott i gröt eller andra maträtter.

Om man tycker att det är svårt att få i sig fibrer via kosten finns det fibrer i pulverform, så kallat bulkmedel som läkaren kan skriva ut. De finns även att köpa receptfritt på apotek. Bulkmedlet ska tas i kombination med mycket vätska. De binder till sig vätska i tjocktarmen. Om man har trög mage blir effekten att hårt tarminnehåll ökar i volym och tarmen får mer att arbeta med. All vätska gör också att tarminnehållet får en mjukare och smidigare konsistens. På så sätt underlättas passagen genom tarmen och det går lättare att få ut avföringen.

Ofta får man mer gaser av medel som innehåller fibrer, men även gaserna hjälper till att underlätta tarmtömningen. Om gasbildningen blir för jobbig kan man minska mängden fibrer tillfälligt. Man ska äta fibrer under minst sex veckor. Då brukar besvären av hemorrojderna försvinna, men de kan återkomma om man blir förstoppad igen.

Hur kan man själv lindra besvären?

Om man har haft hemorrojder tidigare och känner igen besvären kan man köpa receptfria läkemedel på apotek. Man kan också pröva att trycka tillbaka hemorrojderna, men det ska inte göra ont.

Det är alltid bra att dricka mycket både om man har förstoppning och för att förhindra det. Ett glas vatten extra vid varje måltid kan hjälpa.

Man ska även försöka ha som rutin att gå på toaletten varje dag, till exempel efter frukost. Det är också bra att hålla sig i god fysisk form eftersom regelbunden motion bidrar till regelbundna tömningar av tarmen.

Om man ändå skulle bli förstoppad kan ett par matskedar linfrön eller några katrinplommon vara ett effektivt sätt att få igång magen.

Ibland behövs kirurgisk behandling

Om det vid en undersökning visar sig att hemorrojderna är stora eller att de orsakar kraftiga blödningar kan man ibland behöva bli undersökt av en kirurg. Det finns flera olika behandlingsmetoder för att ta bort hemorrojderna:

Injektionsbehandling
Läkemedel sprutas in vid hemorrojderna. Medlet gör så att blodkärlen som leder till hemorrojderna skrumpnar. Därmed stryps blodtillförseln vilket leder till att hemorrojderna förtvinar och ramlar av.

Gummibandsligering
Med hjälp av en speciell apparat läggs gummiband runt hemorrojdernas och dras till. Eftersom hemorrojderna inte längre får någon blodtillförsel skrumpnar de och lossnar efter en till två veckor.

Operation
Hemorrojderna skärs bort. Man får ryggbedövning eller så blir man sövd under operationen. Såret sys antingen ihop igen eller lämnas öppet och får läka av sig själv.

Det finns för- och nackdelar med alla metoderna. Att operera bort hemorrojderna anses vara effektivare än de två andra metoderna.

Tiden direkt efter operationen kan vara lite besvärlig. Man brukar få råd om hur avföringen kan hållas mjuk för att minska smärtan. Det är till exempel bra att dricka mycket vatten och äta fiberrikt. Det finns dessutom olika receptfria läkemedel på apotek som kan underlätta när man behöver tömma tarmen. Man har ofta ont under själva läkningen men smärtan brukar försvinna efter en till två veckor.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-06-22
Skribent:

Fredrik Settergren, läkare, specialist i allmänmedicin, Samariterhemmets Vårdcentral, Uppsala.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177.se

Granskare:

Thomas Ihre, professor i kirurgi, Stocksund.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge