Grå starr

Linsen blir grumlig

Grå starr, katarakt, gör linsen i ögat grumlig och synen blir sämre. När linsgrumlingarna ökar blir linsen allt mindre genomskinlig och synen försämras gradvis. Sjukdomen utvecklas ofta så sakta att många aldrig får några stora problem med synen.

Grön starr är en helt annan ögonsjukdom som kan orsaka nedsatt syn och blindhet, men den har andra symtom. 

Ögats uppbyggnad

Längst fram på ögat ligger hornhinnan. Bakom den finns regnbågshinnan, som också kallas iris. I mitten av regnbågshinnan finns ett hål, pupillen. Där bakom ligger linsen och runt linsen finns ett hölje som kallas linskapsel. Den är elastisk och gör att linsen kan bli kupigare eller plattare genom att ringmuskeln som omger linsen dras ihop eller slappnar av. Därmed ändras ögats brytningsförmåga så att man kan ställa in ögat för att se skarpt på nära eller långt håll. Linsen är vanligtvis genomskinlig, men klarheten kan försvinna vid skada eller sjukdom, till exempel grå starr.

Orsakerna är inte helt kända

Det är normalt att linsen grumlas något när man blir äldre. Linsgrumlingarna vid grå starr är däremot så stora att de försämrar synen mycket. Det är inte helt känt varför man får grå starr när man är äldre.

Det finns andra, ovanliga former av grå starr som kan uppträda tidigare i livet, men då är orsakerna till linsgrumlingarna mer kända. Det kan till exempel bero på att man använder kortison i form av tabletter. För att kortison ska kunna orsaka grå starr krävs det att behandlingen är långvarig, och oftast handlar det om att man har en sjukdom som inte blir bättre utan kortison. Trots att linsen riskerar att bli grumlig kan behovet av kortison vara så stort att det inte går att vara utan behandlingen.

Andra kända orsaker till linsgrumling är skador på ögat, och att man utsätter ögonen för mycket ultraviolett ljus från solen. Man kan också få grå starr som en följd av en sjukdom, som till exempel diabetes eller kronisk regnbågshinneinflammation. Rökning, vitaminbrist och undernäring kan också orsaka grå starr. Till slut kan det finns ärftliga orsaker som gör att man får sjukdomen, men det är mycket ovanligt. 

Vanlig sjukdom bland äldre

Mer än hälften av alla personer över 65 år har linsgrumlingar. Det är något vanligare att kvinnor får grå starr än män.

Sjukdomen utvecklas under en lång tid och oftast får man den på båda ögonen, men i olika takt. När man väl har fått grå starr varierar förloppet från person till person. Hos en del kan synen bli mycket dålig på några månaders tid, men hos andra kan försämringen ta flera år.

Operation enda behandlingen

I takt med att linsgrumlingarna ökar blir synen gradvis sämre. Operation är den enda behandling som finns och ögonläkaren beslutar i samråd med den som har sjukdomen om, och i så fall när, operationen ska göras. Operationen görs oftast bara på ett öga i taget.

Många behöver ingen behandling

Eftersom synen försämras långsamt vänjer man sig vid att konturerna suddas ut och att färgerna blir allt mer dämpade och smutsgula, vilket beror på att de blå färgtonerna försvinner först. En del personer blir lätt bländade vid motljus och många blir också närsynta. Försämringen sker oftast så långsamt att många klarar sig så bra att de aldrig behöver någon behandling. Några kommer att behöva behandling när synen har blivit så dålig att det stör det dagliga livet.

Synskärpan försämras

Det vanligaste symtomet vid grå starr är att synskärpan blir sämre. Försämringen beror på att ljuset hindras av den grumliga linsen. Det blir svårare att se på långt avstånd och man behöver allt mer ljus för att kunna se. Man får problem med att läsa texten i till exempel dagstidningar eller på TV och att köra bil. Konturer och färger blir svagare, synen blir suddig och man ser omgivningen i smutsgula nyanser.

Efter att man har fyllt fyrtio år kan det vara bra att kontrollera sin syn ungefär vart femte år, särskilt om man kör bil. Man kan vända sig till en optiker eller till en ögonläkare.

Lätt för att bländas

Ett annat symtom är att man bländas samtidigt som man ser suddigt. Det kan vara besvärligt även vid svaga ljuskällor som stearinljus. Bilkörning i mörker blir svårt eftersom man bländas av strålkastarna. Orsaken är att grumlingarna i linsen gör att ljusstrålarna sprids åt alla håll, istället för att som normalt passera samlat genom linsen.

Dubbelseende

Dubbelseende kan också förekomma vid grå starr, och det beror på att linsgrumlingarna ibland splittrar ljusstrålarna. Detta kan man testa själv genom att hålla för sitt ena öga. Om man då ser dubbelt på bara ett öga kan det vara ett tecken på att sjukdomen håller på att utvecklas.

Närsynt och disig syn

Ett annat symtom som är lite mer ovanligt är när linsen får en gul-brunaktig förtätning som kallas för kärnskleros. Man blir då alltmer närsynt och synfältet blir disigare.

Olika undersökningar ger diagnos

För att ställa diagnosen grå starr undersöks synen genom att man från några meters håll får titta på en syntavla med bokstäver i olika storlekar. Beroende av hur små bokstäver man kan se görs en bedömning av synskärpan. Ögats lins kontrolleras med hjälp av ett ögonmikroskop. Med det kan linsgrumlingar upptäckas innan man själv har märkt av några besvär.

Även näthinnan längst bak i ögat undersöks för att se om det finns några andra orsaker till synnedsättningen. Det kan till exempel röra sig om påverkan av gula fläcken, så kallad makuladegeneration, som kan förekomma samtidigt med grå starr. När man ska undersökas får man först ögondroppar som vidgar pupillen, sedan lyser läkaren in i ögat med en särskild lampa, en så kallad ögonspegel, som visar en förstorad bild av näthinnan.

Många behöver inte opereras

Har man bara grå starr är det normalt inte bråttom med behandling eftersom sjukdomen utvecklas långsamt. Istället bedömer ögonläkaren hur försämringen av synen påverkar det dagliga livet. Om läkaren kommer fram till att en operation behövs och ska göras skickas en remiss till en opererande ögonläkare. Många klarar sig utan operation eftersom synen försämras så långsamt att man aldrig hinner få någon besvärlig nedsättning av synen.

Inför operationen

Ögat undersöks igen på ögonmottagningen före operationen. Med hjälp av ultraljud eller laserljus mäts ögats längd och sedan beräknar en dator styrkan på den lins av silikon eller "plexiglas" som skall ersätta den egna linsen för att ge normal syn.

Det tar ungefär 20 minuter

Vid operationen får man lokalbedövning med ögondroppar. Den egna linsen sönderdelas sedan med en ultraljudsnål och sugs bort genom pupillen via ett litet snitt i hornhinnan. Därefter sätts den konstgjorda linsen in. Operationen tar ungefär 20 minuter och man kan gå hem samma dag.

Efter operationen

Efter operationen är det vanligt att det skaver i ögat i upp till ett par veckor efteråt. Ögat kan också vara lite rodnat. Synen är ibland disig och färgerna annorlunda och ofta lite blåare än före ingreppet. Man ska inte trycka på eller gnugga sig i ögat. Om ögat för övrigt är friskt brukar man få det undersökt vid ett återbesök ganska snart, från ett par dagar till några veckor efter operationen. Ibland får man gå direkt till optikern för att prova ut glasögon när ögat är läkt. Rutinerna varierar i landet.

Oftast kan man leva som vanligt efter operationen. Behovet av sjukskrivning är individuellt.

De närmaste veckorna efter operationen tar man också ögondroppar med kortison, för att förhindra ärrbildning och beläggningar på linsen. Om man behöver hjälp med att ta dropparna när man kommit hem bör man ha förberett det genom att till exempel ha talat med någon anhörig eller med distriktssköterskan på vårdcentralen.

En tid efter operationen behöver man ofta prova ut nya glasögon, som komplement till den nya linsen. Yngre personer som före operationen har kunnat ackommodera, det vill säga ställa om mellan avståndsseende och närseende, förlorar den förmågan och måste skaffa sig läsglasögon. Lämplig tid för utprovning varierar i landet och bedöms av varje enskild läkare.

Risker med operationen

De allra flesta får bättre syn efter operationen, även om det inte finns någon operation som är helt riskfri.

Ögat kan vara både rött och svullet efter operationen, men det brukar gå över efter ett par dagar. Blir ögat rött igen efter att det först har bleknat, eller om man får värk eller försämrad syn ska man omedelbart besöka ögonläkare eftersom det då finns risk för komplikationer. Synnedsättningen kan också ha varit orsakad av andra sjukdomar som är svåra att upptäcka före operationen. I så fall finns det risk för att synen inte blir bättre.

Efterstarr

Materialet i den nya linsen åldras inte, men synen kan efterhand bli sämre igen beroende på att linskapseln grumlas efter operationen. Detta kallas för efterstarr och är vanligt, upp till hälften av alla som opereras får det. Efterstarr brukar märkas från ett par månader upp till några år efter operationen och behandlas med laser. Nyare linser ger betydligt mindre efterstarr.

Hur fungerar ögat efter operationen?

De flesta upplever en stor förbättring av synen efter operationen. Plötsligt ser man färger och konturer tydligt igen. Trots de noggranna mätningarna före operationen brukar det inte räcka med den nya linsen, utan man behöver också glasögon för att kunna se skarpt. Det gäller för seendet på både kort och långt håll.

Man kan också få nya besvär med bländning, men oftast är det inte värre än att man vänjer sig. En del kortvariga problem med ljusringar och lättare skelning kan också förekomma. Om bara ett öga har opererats kan man ibland få svårt att samordna synen, vilket kan ge tillfälliga balansrubbningar eller tillfälligt dubbelseende. Det brukar bli bättre om man opererar det andra ögat också.