Svininfluensa

En ny influensa

En ny influensa

  • Kvinna som tvättar händerna med flytande tvål under rinnande vatten.

    Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten för
    att minska risken att bli smittad.

  • Man som hostar i armvecket

    Hosta eller nys i armvecket för att inte smitta andra.

Nytt virus som spred sig snabbt

Svininfluensa orsakas av ett virus som spred sig snabbt under slutet av 2009. Det är en ny variant av influensavirus som uppstått och som smittar mellan människor. Viruset har fått beteckningen A(H1N1).

Viruset cirkulerar i världen och har även kommit tillbaka till Sverige sedan dess. Risken för att sjukdomen ska bryta ut i en epidemi i Sverige är liten. Många har antingen vaccinerat sig eller redan haft infektionen och är därför skyddade.

Svininfluensan kommer troligtvis att finnas i Sverige under många år framöver och kommer då att betraktas som vanlig influensa, säsongsinfluensa.

Om man riskerar att bli allvarligt sjuk, tillhör man en så kallad riskgrupp, och rekommenderas att varje år vaccinera sig mot influensa. I år ingår vaccin mot svininfluensa i vaccinationen mot vanlig influensa.

Ofta mildare än vanlig influensa

För de flesta som har fått svininfluensa har sjukdomen varit mildare än vanlig influensa. Personer i alla åldrar kan bli sjuka. Barn, ungdomar och vuxna i åldrarna 20-50 år insjuknar oftare än äldre personer som verkar ha viss motståndskraft mot svininfluensan. De flesta har blivit lindrigt sjuka, och bara en mindre andel har blivit så sjuka att de har behövt vårdas på sjukhus.

De flesta av dem som blivit allvarligt sjuka har också haft någon annan sjukdom som legat bakom, men några har varit friska yngre personer. Som vid alla influensaepidemier har det inträffat dödsfall.

Symtom

Symtomen på svininfluensan påminner mycket om vanlig influensa. Det är vanligt att man får feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Ibland kan man få diarré och kräkningar.

Sjukdomen varar oftast i fem till sju dagar, men man kan känna sig trött i ytterligare två till tre veckor. Liksom annan influensa kan svininfluensan leda till följdsjukdomar som lunginflammation eller bihåleinflammation.

Smittar genom hosta eller kontakt

Svininfluensan smittar på samma sätt som vanlig influensa. Den sprids mellan människor genom små vätskedroppar som kan flyga någon meter genom luften när en smittad person hostar eller nyser, men också genom kontakt, som när man tar i hand eller tar på ytor, till exempel dörrhandtag, där det finns vätskedroppar från en smittad person. Smittan sprids främst vid nära kontakt med människor och lättast inomhus.

Vanligtvis tar det 1-3 dagar från det att man har smittats tills man blir sjuk, men det kan ta upp till sju dagar.

Man är smittsam i upp till sju dagar från att man fått influensasymtom, eller till och med en dag efter att febern har försvunnit.

Så undviker man att bli smittad

Som vid vanlig influensa ökar risken att bli smittad om man träffar många personer och har tät kontakt. För att undvika att bli smittad kan man försöka att hålla sig borta från stora folksamlingar och trängsel, till exempel på bussar. Smittrisken är också större inomhus än utomhus.

Här är några enkla råd att tänka på:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
  • Undvik att röra vid ögon, näsa och mun.
  • Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka.

Så undviker man att smitta andra

  • Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
  • Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
  • Stanna hemma från arbetet eller skolan och undvik att träffa andra människor så länge du smittar.

Så här kan man vårda sig själv

Eftersom influensa beror på ett virus kan den inte behandlas med antibiotika. Man kan själv lindra besvären genom att

  • ta det lugnt och vila – stanna hemma från arbetet eller skolan
  • dricka tillräckligt mycket vätska
  • sova mycket
  • ta febernedsättande och smärtstillande medicin om det behövs, till exempel Alvedon eller Panodil, som innehåller paracetamol.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn
  • har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen
  • plötsligt blir mycket sämre
  • får andningsbesvär när man är i vila.

Om man tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa bör man kontakta en vårdcentral, särskilt om man inte har vaccinerat sig mot influensa.

Det går också alltid bra att ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Några riskerar att bli allvarligt sjuka

En del människor har en ökad risk att bli allvarligt sjuka av svininfluensa. Det gäller vuxna och barn med vissa kroniska sjukdomar som till exempel hjärt-och kärlsjukdom. De som har nedsatt immunförsvar eller är gravida eller har extrem fetma riskerar också att bli allvarligt sjuka, liksom barn som har flerfunktionshinder.

Små barn och svininfluensan

Barn som är yngre än två år blir ofta lite sjukare än äldre barn, men de brukar klara det bra och snart bli friska igen.

Äldre personer och svininfluensan

Vuxna som är äldre än 65 år har mindre risk än andra att smittas av svininfluensa. Om man är äldre än 65 år och ändå blir smittad bör man ta kontakt med vården, eftersom man har en ökad risk att bli allvarligt sjuk, precis som vid vanlig influensa. Undvik att åka in direkt, utan ta först kontakt per telefon. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Undersökning

Det går inte att säkert veta vilken sorts influensa man har utan att lämna prov, men så länge man inte är allvarligt sjuk brukar det inte behövas.

För att säkert få veta om man är smittad av svininfluensan behöver ett prov tas från ena näsborren med en tunn bomullspinne.

Behandling

Det finns två antivirusläkemedel som kan hjälpa mot nya influensan. Om man får dem mycket tidigt i sjukdomsförloppet kan de lindra symtomen och förkorta sjukdomstiden. Det är främst personer som riskerar att bli allvarligt sjuka och svårt sjuka som får behandlingen.

Antivirusläkemedel skrivs ut på recept av läkare.

Vaccination mot svininfluensan

Skydd mot svininfluensan ingår i säsongsinfluensavaccinet 2013-2014. Man rekommenderas att vaccinera sig om man tillhör en så kallad riskgrupp, det vill säga

  • är äldre än 65 år
  • har en hjärt- eller lungsjukdom
  • har diabetes
  • har nedsatt infektionsförsvar av annan orsak
  • har en kronisk lever- eller njursjukdom
  • är kraftigt överviktig
  • har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.
  • är gravid i senare hälften av graviditeten.

Om man är gravid rekommenderas vaccinering under senare hälften av graviditeten när en influensasäsong närmar sig, eftersom man som gravid riskerar att bli allvarligt sjuk av influensa. Vid en allvarlig infektion finns det även en risk för att fostret skadas. Vaccinet ger också barnet ett bra skydd under nyföddhetsperioden. Man rekommenderas att vaccinera sig efter vecka 16 eller efter att ultraljudsundersökningen är genomförd. Om man är osäker kan man alltid prata med sin barnmorska.

Vaccination av barn rekommenderas ännu bara till barn som är äldre än sex månader och tillhör någon av riskgrupperna eller har flerfunktionshinder.

Om man har ett mycket nedsatt immunförsvar kan ett annat skydd behövas. I sådana fall ska man rådgöra med sin läkare.

Läs mer: Vaccination mot influensa

Fäll ihop

Översättningar till andra språk

Senast uppdaterad:
2013-12-30
Granskare:

Lars Hagberg, läkare, professor, specialist i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Texten är producerad i samarbete med Stockholms läns landsting.