Brutet underben hos barn

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Det är vanligt att barn bryter benen i underbenet. Det kan hända om barnet till exempel ramlar samtidigt som underbenet vrids eller om barnet får ett hårt slag mot underbenet.



Barn som har brutit underbenet får gipsförband. Ibland behövs också en operation innan gipsningen för att lägga de skadade benen tillrätta. De allra flesta barn blir helt bra igen, men det kan ta ganska många veckor från skadetillfället till dess att barnet kan idrotta eller vara med på idrottslektionerna som vanligt i skolan igen.

Det är svårt att förebygga benbrott som inträffar när barnet leker, men lite större barn som spelar ishockey eller amerikansk fotboll brukar ha skydd som täcker underbenet.

Symtom

När barnet har brutit ett ben i underbenet gör det ont, och barnet vill inte stödja på benet. Benet kan se svullet ut och ibland lite böjt.

Behandling

För att lindra smärtan är det bra om barnet håller benet stilla och undviker att stödja på det. Man kan också ge receptfri smärtlindrande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

För att skadan ska kunna läka får barnet en gipsstövel. Gipsstöveln går från tårna upp till strax nedanför knäet eller upp till övre delen av låret beroende på hur skadan sitter. Barnet brukar få ha gipsförbandet i mellan fyra och sex veckor. Ibland behöver felställningen i barnets underben rättas till innan benet gipsas. Då får barnet narkos.

När ska man söka vård?

Om barnet har ramlat och inte vill stödja på benet eller har mycket ont i ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. 



Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Vanligt att barn skadar underbenet

Det är vanligt att barn bryter benen i underbenet. Sådana benbrott, så kallade frakturer, inträffar ganska lätt om barnet till exempel har otur och ramlar samtidigt som underbenet vrids.

I underbenet finns både skenbenet och vadbenet. Skenbenet är det kraftigaste benet i underbenet och ingår i knälederna. Vadbenet är inte lika kraftigt som skenbenet. Både vadbenet och skenbenet går in i fotleden.

Barnets underben bryts oftast i form av en spiral antingen i mitten eller nere vid fotleden. Benbrottet kan se annorlunda ut när det orsakas av ett direkt slag, till exempel av en bils stötfångare.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan skada underbenet vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barn har tillväxtzoner i skelettet som är mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få ”förskjutningar”, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i underbenet inte alltid läggas tillrätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Svårt att förebygga denna typ av skador

Det är svårt att förebygga de skador på underbenet som inträffar när barnet leker. Det enda man kan göra är att försöka använda sitt sunda förnuft, och inte till exempel låta för små barn klättra i träd eller cykla. Lite större barn kan använda skydd när de till exempel åker inlines eller snowboard. Barn som utövar tuffa sporter som ishockey eller amerikansk fotboll, brukar ha skydd som täcker underbenet.

Läs mer: barnsäkerhet

Fäll ihop

Bilden visar olika frakturer i underbenet.

Bilden visar olika frakturer i Underbenet. 1. Spricka i benet. 2. Enkel fraktur. 3. Komplicerad fraktur. Fotograf/Illustratör: Svenska grafikbyrån

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

  • Om läkaren misstänker att ett ben i underbenet är brutet görs en röntgenundersökning. Då får barnet ligga på ett röntgenbord.

Det gör ont och man bör åka till sjukhus

När barnet har brutit skenbenet eller vadbenet gör det ont. Barnet vägrar oftast stödja på benet, som kan vara svullet och eventuellt se lite böjt ut. Ibland kan benet vara i rätt läge trots att det brutits i form av en spiral.

När ska man söka vård?
Om barnet har ramlat eller fått ett hårt slag och har mycket ont eller inte kan stödja på benet ska man kontakta vården. Eftersom huden oftast är hel ser man inte hur allvarlig skadan är, och för att ta reda på det måste barnet undersökas. Man tar kontakt med en akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Vad man kan göra själv?

För att lindra smärtan är det bra om barnet håller benet stilla och undviker att stödja på det.

När barnet skadar ben i underbenet måste det ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet är fastande eftersom det annars finns en risk att det kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess läkaren kan göra något.

Trots att barnet ska vara fastande kan man ge receptfri smärtlindrande medicin, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om man ger barnet vanliga smärtlindrande tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Benet undersöks och röntgas

Läkaren som undersöker barnet känner på benet för att undersöka var det gör ont.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet ligga stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas flera röntgenbilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.


Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren känner på benet. Som förälder eller närstående kan man vara med under hela undersökningen, men måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet just när röntgenbilderna tas.


Ibland kan det vara en så liten spricka i skelettet att den inte syns på röntgen. Om läkaren ändå misstänker att benet är brutet behandlas barnet som om skelettet vore skadat. Efter drygt en vecka får barnet komma tillbaka för en ny undersökning och först därefter fortsätter eller avbryter läkaren behandlingen beroende på vad den andra undersökningen visar.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Olika skador kräver olika behandlingar

Behandlingen av ett brutet ben i underbenet varierar beroende på hur skadan ser ut och hur gammalt barnet är.

Om barn under två år får en spricka i benet

För det mesta behandlas sprickor på underbenet som benbrott, men barn under två år som får en spricka i mitten av underbenet behöver vanligtvis ingen särskild behandling. Som förälder bör man i stället vara försiktig när man klär av och på eller tvättar barnet. Sprickan brukar vara läkt när det inte längre gör ont och barnet självt börjar stödja på underbenet.

Större barn brukar behandlas med gips

Större barn som fått en skada i underbenet brukar behandlas med gips. I vissa fall behövs ingen operation och felställningen rättar till sig själv medan barnet växer.

Barnet kan få antingen en hög eller en låg gipsstövel. En hög gipsstövel går runt benet från övre delen av låret och ner ända fram till tårna. En låg gipsstövel når i stället upp till knäet och används om skadan sitter på underbenets nedre del.

Hur länge barnet måste ha ett gipsförband beror på hur gammalt det är, men det rör sig vanligtvis om mellan fyra till sex veckor.

Om benbrottet måste opereras

Om felställningen i barnets underben behöver rättas till, reponeras, görs det under narkos. Barnet sövs när det har varit fastande tillräckligt länge så att det inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför man inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan man åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.

Hur går det till när barnet sövs?

Först brukar barnet få bedövningssalva på huden i armvecket eller på handen på den oskadade armen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en tunn slang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Någon gång kan barnet ha så ont att det behöver smärtlindrande medicin i blodet genast. Då använder inte läkaren bedövningssalva innan, eftersom det tar för lång tid innan den verkar.

När barnet ska sövas sprutas sömnmedel och bedövningsmedel in i den tunna plastslangen. Ibland sövs barnet genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. Därefter sätts den tunna slangen in i armen så att mer sömnmedel kan ges. En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.

När barnet sover gott och inte längre känner smärta kan läkaren, som vanligen är en kirurg eller ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället. Barnet får antingen en låg eller en hög gipsstövel innan det väcks.

När operationen och gipsningen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Oftast kan man åka hem samma dag

Oftast kan man åka hem från sjukhuset några timmar efter operationen och gipsningen. Men ibland kan barnet behöva stanna på sjukhuset en natt. Det är vanligt att en röntgenundersökning görs innan man får åka hem, om inte en kontroll med röntgen gjordes direkt i samband med operationen.

Första dagarna kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Under den tid som barnet måste gå med gips görs regelbundna kontroller med röntgen för att se att benet läker som det ska.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet sker genom att det bildas brosk runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl på underbenet, men brosket ombildas så småningom till vanlig benvävnad och försvinner med tiden.

Kryckor kan fås på vårdcentralen

Man kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral eller akutmottagning man vänt sig till första gången. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska man lämna dem på närmaste vårdcentral.

Små barn under sex års ålder kan för det mesta inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator istället.

En rullator får man på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Barn kan tycka att det är spännande att ha gips under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Gipset hindrar också rörligheten.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Det går bra att duscha, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det luckras upp av vatten. Förband i form av ett ”plastgips” blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Man kan också använda en tät plastpåse.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder när barnet till exempel har trillat brukar det lagas, så länge det inte bara är några dagar kvar på den tid barnet måste gå med gips. När gipset har gått sönder och måste lagas bör man ta kontakt med det ställe där barnet behandlats och fått gipset.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan tycka det är obehagligt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela benet måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande.

Många barn tycker att det känns ostadigt när de inte längre har gipset, men de brukar vänja sig efter några timmar eller någon dag. Under de första veckorna upp till en månad är det lätt att foten vrids utåt och att barnet haltar en aning.

Läkaren bedömer om barnet får stödja på benet

Om barnet får börja stödja på underbenet direkt beror på läkarens bedömning av hur benbrottet har läkt. Om läkaren låter barnet stödja på det skadade underbenet tar det ändå flera veckor innan barnet kan gå som vanligt. Barnet kan halta lite grann under flera månader utan att något är fel.

Ingen speciell träning behövs efteråt

Det är sällan en skada på underbenet behöver speciell träning efter att gipset har tagits bort. Den dagliga leken med kompisar gör att de flesta barn inte behöver någon sjukgymnastik. Vardagliga rörelser brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka. Barnet kan vara med på idrottslektionerna igen relativt tidigt om aktiviteterna anpassas efter skadan.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Barnfilmer

I barnavdelningen på 1177.se kan man se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får man följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Man kan även förbereda barnet innan det får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-10-08
Skribent:

Marie-Louise Molander, barnkirurg, Stockholm

Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tomas Wester, barnkirurg, Karolinska universitetssjukhuset Solna

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg