Läkemedel som du för in i ändtarmen

Skriv ut (ca 6 sidor)

Läkemedel som du använder i ändtarmen kan till exempel vara i form av vätska, salva, skum eller avlånga piller, så kallade stolpiller. Stolpiller kallas också för suppositorier.

Skriv ut

  • Bild som visar hur man kan sitta när man för in medicin i ändtarmen

    Man kan till exempel sitta på toaletten när man för in medicin i ändtarmen.

Läkemedel som du för in i ändtarmen kan vara ett alternativ till läkemedel som du sväljer, till exempel om du har svårt att svälja eller kräks. Läkemedlen kan också användas för att behandla sjukdomar eller besvär i tarmen.

Att föra in läkemedel i ändtarmen

Det kan skilja sig åt hur du ska använda olika läkemedel. Därför ska du alltid följa läkarens anvisningar och läsa informationen som finns på förpackningen, på förpackningens etikett och i den så kallade bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med läkemedelsförpackningen. Fråga på ett apotek om du är osäker på hur du ska göra.

Om det går, är det bra att gå på toaletten och försöka tömma tarmen innan du för in läkemedel i ändtarmen. Tvätta händerna både innan du för in läkemedlet och efteråt.

Stolpiller

Det verksamma ämnet i stolpiller är uppblandat med fett eller vax som smälter inne i ändtarmen. Ämnet kan tas upp i blodet via ändtarmens slemhinna. Därefter sprids det i kroppen med blodet och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka. Stolpiller kan även vara avsedda att verka på plats i ändtarmen.

Stolpiller finns bland annat mot smärta, ångest och hemorrojder. Du kan få stolpiller om du till exempel mår illa och kräks eller av någon annan orsak inte kan ta läkemedel genom munnen. Små barn som har svårt att ta viss medicin kan också få stolpiller.

Gör så här: Foto på ett stolpiller i en handflata

  • Ta av skyddshöljet runt stolpillret. Doppa stolpillret hastigt i ljummet vatten så går det lättare att föra in.
  • Sitt på toaletten eller på huk, eller stå med ena foten på en stol. Du kan också ligga på sidan med lätt böjda knän.
  • Ett vanligt råd är att föra in stolpillret med den platta änden först. Den spetsiga änden kommer då längst ut och retar mindre på ändtarmsöppningen. Om du tycker att det är lättare att föra in stolpillret med den spetsiga änden först så går det också bra. För inte in stolpillret längre än just innanför ändtarmsöppningen.

Salva

Salva som du för in i ändtarmen kallas för rektalsalva och kan till exempel användas mot hemorrojder. Rektalsalva kan ibland också smörjas utanför ändtarmsöppningen. Läkemedlet verkar på plats genom att till exempel dämpa klåda och minska svullnad i ändtarmens slemhinna.

Till rektalsalva finns det ibland en pip som gör det lättare att föra in salvan i ändtarmen.

Gör så här:

  • Skruva på pipen på salvtuben.
  • Smörj in pipen och analöppningen med lite av den salva som ska föras in, så går det lättare att föra in pipen.
  • Sitt på toaletten eller på huk, eller stå med ena foten på en stol. Du kan också ligga på sidan med lätt böjda knän.
  • För in pipen i ändtarmsöppningen och tryck ut en dos.

Om det inte finns någon pip sätter du i stället salva på ett finger och för in salvan i ändtarmen.

Vätska

Ett exempel på flytande läkemedel som du för in i ändtarmen är lavemang mot förstoppning. Lavemanget verkar laxerande, det vill säga mjukar upp avföringen och gör så att du får behov av att tömma tarmen.

Andra läkemedel som kan vara i flytande form är till exempel läkemedel mot feberkramper och andningsbesvär. Då tas det verksamma ämnet upp i blodet via slemhinnan i ändtarmen. Det sprids sedan i kroppen via blodet och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Vätskan är förpackad i en behållare med en pip, som du för in i ändtarmen.

Gör så här:

  • Smörj eventuellt lite salva, till exempel vaselin, på behållarens pip, så går det lättare att föra in den.
  • Ligg ner på sidan med lätt böjda knän.
  • För in hela pipen i ändtarmen och tryck ihop behållaren så att den töms helt.
  • Dra ut pipen, men släpp inte greppet om behållaren. När behållaren hålls ihoptryckt förhindras att vätskan sugs tillbaka in i behållaren.
  • Ligg kvar i några minuter så att vätskan inte rinner ut.

Skum

Rektalskum, det vill säga skum som verkar i ändtarmen, kan till exempel användas för att dämpa inflammationer. Läkemedlet verkar på plats i ändtarmen.

Skummet är förpackat i en behållare. Till behållaren finns en sprutspets som du för in i ändtarmen.

Gör så här:

  • Skaka behållaren.
  • Förbered behållaren och sprutspetsen enligt bruksanvisningen.
  • Smörj eventuellt lite salva, till exempel vaselin, på sprutspetsen, så går det lättare att föra in den.
  • Stå med ena foten på en stol och för in sprutspetsen i ändtarmen. Spruta in skummet enligt bruksanvisningen.

Att ge barn läkemedel i ändtarmen

När du ger barn läkemedel i ändtarmen kan barnet ligga på mage eller på sidan med lätt böjda knän. Det är bra att försöka få barnet att slappna av och inte spänna stjärten. Om barnet är under tre år, och ska få läkemedlet med hjälp av en pip, ska du bara föra in halva pipen i ändtarmen.

Viktigt när du använder läkemedel

Viktigt när du använder läkemedel

Följ anvisningarna

För att läkemedlet ska fungera som det är tänkt är det viktigt du använder det på rätt sätt. Du får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur du ska ta läkemedlet. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. Personalen på apoteket brukar också tala om hur du ska använda läkemedlet. Du kan alltid fråga apotekspersonalen om det är något du undrar över.

Det är också viktigt att du förvarar läkemedlet på rätt sätt. Annars finns det risk för att läkemedlet inte fungerar som det ska.

Det finns information på läkemedelsförpackningen och i den så kallade bipacksedeln, det vill säga informationsbladet som följer med förpackningen.

Viktigt att ta rätt dos

För att läkemedlet ska ge så bra verkan och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att du följer doseringsanvisningarna. Om du tar för låg dos kanske läkemedlet inte hjälper. Tar du i stället för hög dos kan effekten bli för kraftig och du kan få onödiga biverkningar. Det kan också vara farligt om du får i dig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria läkemedel som det är för receptbelagda. När du hämtar ut läkemedel på recept står det på apoteksetiketten vilken dos du ska ta. För receptfria läkemedel finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen.

Ta läkemedel med jämna mellanrum

För att få rätt effekt av ditt läkemedel är det oftast viktigt att du tar det så jämnt fördelat över tid som möjligt. Om du ska ta läkemedlet tre gånger dagligen betyder det tre gånger per dygn. Det innebär att du ska ta det var åttonde timme. Ska du ta läkemedlet en gång om dagen bör du försöka ta det vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver naturligtvis inte vara exakt samma, men du bör försöka hålla ungefärliga tider.

Bra att koppla medicineringen till regelbundna vanor

Ibland kan du själv välja när du ska ta ditt läkemedel. Det är lättare att komma ihåg att ta läkemedlet om du tar det i samband med något som du gör regelbundet, till exempel när du stiger upp eller går och lägger dig eller när du äter frukost eller middag.

Läkemedel och alkohol

Alkohol och läkemedel kan vara en dålig eller till och med farlig kombination. Du bör fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller för det eller de läkemedel du har fått. Om du är osäker är det bäst att avstå från alkohol helt och hållet.

Läkemedel och bilkörning

Din förmågan att köra bil kan påverkas av läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller få dimsyn. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Avbryt inte behandlingen

Även om du känner dig frisk bör du inte avbryta eller ändra din medicinering i förtid utan att fråga din läkare. Ibland kan en för tidigt avbruten behandling leda till att besvären snabbt kommer tillbaka.

Ibland kan dock vissa biverkningar göra att du måste avbryta behandlingen. Det kan du läsa om i bipacksedeln.

Läkemedel är personliga

Ett läkemedel som är utskrivet på recept ska bara användas av den som fått receptet. Läkaren har valt läkemedel och dos med hänsyn till den sjukdom som behandlas, ålder, andra eventuella sjukdomar och läkemedel. En annan person kan få oväntade biverkningar och kanske inte heller någon nytta av läkemedlet. Därför ska du aldrig ge ditt receptbelagda läkemedel till någon annan, och du ska inte heller använda någon annans receptbelagda läkemedel.

Använd inte gamla läkemedel

På förpackningen står hur länge du kan använda läkemedlet. Efter det datumet ska läkemedlet inte användas. Om du är osäker på hur länge ett visst läkemedel går att spara kan du fråga på ett apotek.

Vissa läkemedel kan du bara använda en viss tid efter att du öppnat förpackningen. För att kunna kontrollera att du inte använder läkemedlet efter att tiden har gått ut, kan du skriva på förpackningen när du öppnade den.

För att skydda miljön ska du inte spola ner gamla läkemedel i toaletten eller kasta dem i soporna, om du inte är helt säker på att soporna bränns. Alla apotek tar emot gamla läkemedel och ser till att de tas omhand på rätt sätt.

Om du är gravid eller ammar

En del läkemedel kan påverka fostret om du är gravid, eller överföras till barnet via modersmjölken. Du bör därför inte använda läkemedel när du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar utan att först fråga din läkare, på mödravårdscentralen eller på ett apotek.

Läkemedel till små barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel, och vissa är helt olämpliga för barn. Därför bör du fråga på barnavårdscentralen (BVC) eller på ett apotek om du är osäker. Om barnet är under sex månader är det alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan du ger receptfria läkemedel.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Om du är äldre är det därför extra viktigt att du tar läkemedel på rätt sätt och att längre tids medicinering kontrolleras regelbundet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-14
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Birgitta Baltzar, apotekare, Sollentuna