Läkemedel är en viktig behandling för många äldre personer. De kan förebygga och behandla sjukdomar och besvär som är vanliga när man blir äldre. Samtidigt kan läkemedel ge oönskade effekter, särskilt om du använder flera läkemedel samtidigt.

När kroppen åldras förändras dess förmåga att ta upp, fördela, bryta ner och göra sig av med läkemedel. Därför kan läkemedel stanna kvar längre i kroppen eller påverka dig mer än tidigare. Olika organ och vävnader kan också bli mer känsliga för läkemedel.

Hur stora förändringarna blir varierar från person till person. Därför kan samma läkemedel påverka olika personer på olika sätt.

Njurarnas funktion avtar

De flesta läkemedel lämnar kroppen genom njurarna och urinen. När du blir äldre minskar njurarnas förmåga att rena kroppen från läkemedel. Det är en av de förändringar som påverkar läkemedel mest.

Njurarnas funktion minskar gradvis med åren

Njurarnas funktion börjar vanligtvis minska redan från 30–40-årsåldern. Förändringen sker långsamt och är en naturlig del av åldrandet. Vid 80 års ålder fungerar njurarna ungefär hälften så bra som tidigare.

Läkemedel kan stanna kvar längre i kroppen

När njurarna arbetar långsammare stannar vissa läkemedel kvar längre i kroppen. Då kan mängden läkemedel i kroppen bli högre än avsett, vilket ökar risken för biverkningar.

Dosen kan behöva anpassas

För att minska risken för biverkningar kan läkaren ibland behöva sänka dosen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att byta eller sluta med ett läkemedel.

Minskad mängd vatten i kroppen

När du blir äldre minskar mängden vatten i kroppen och andelen kroppsfett ökar. Fettlösliga läkemedel kan då lagras i större mängd i kroppen. Det gör att läkemedlen stannar kvar längre och verkar under längre tid.

Leverns bryter ner läkemedel långsammare

Många läkemedel bryts ner i levern innan de lämnar kroppen. När du blir äldre kan levern bli sämre på att bryta ner vissa läkemedel. Då stannar läkemedlen kvar längre i kroppen.

Det kan göra att läkemedlen verkar längre och att mängden läkemedel i kroppen blir högre. Risken för starkare effekt och biverkningar kan därför öka.

Hjärnan blir känsligare

Äldre personer är ofta känsligare för läkemedel som påverkar hjärnan och nervsystemet.

Vanliga biverkningar är:

• trötthet
• yrsel
• sämre balans
• svårt att tänka klart.

Det kan öka risken för fallolyckor.

Blodtrycket påverkas

När du blir äldre kan kroppen få svårare att reglera blodtrycket. Den reflex som reglerar blodtrycket när du reser dig upp från sittande eller liggande blir sämre. Dessutom minskar halterna av vissa blodtryckshöjande hormoner, och blodkärlen i benen förlorar en del av sin spänst. Detta kan göra att du får blodtrycksfall och känner dig yr och ostadig när du reser dig upp.

Magen och tarmarna blir känsligare

Åldrandet påverkar också magen och tarmarna. Magsäcksslemhinnans skydd mot magsyran blir sämre, vilket gör slemhinnan mer känslig för vissa läkemedel.

Därför ökar risken för magsår och blödningar vid användning av en viss typ av antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel.

Det är vanligt att äldre personer använder flera olika läkemedel samtidigt.

Det är viktigt att du tar de läkemedel du behöver och att behandlingen fungerar bra för dig. När du träffar en läkare behöver du berätta vilka läkemedel du använder, både de som är ordinerade och de du köper receptfritt. Det är också viktigt att du berättar för din läkare om du upplever biverkningar eller av någon anledning har besvär med att ta dina läkemedel.

De här läkemedlen är det vanligt att äldre personer använder:

• Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar.
• Blodförtunnande läkemedel.
• Smärtstillande läkemedel.
• Läkemedel mot oro, sömnsvårigheter och depression.
• Läkemedel mot magbesvär och tarmbesvär, främst läkemedel mot magsyra och laxermedel.

Det finns flera olika läkemedel som används vid hjärt-kärlsjukdomar.

Läkemedel som sänker blodtrycket

Det finns många olika läkemedel som kan sänka blodtrycket. Det kan vara läkemedel som används vid högt blodtryck, kärlkramp och hjärtsvikt.

Kroppen reglerar blodtrycket sämre med åldern

När du blir äldre förändras kroppens förmåga att reglera blodtrycket. Om du tar läkemedel som sänker blodtrycket kan du därför få blodtrycksfall.

Blodtrycksfall kan ge yrsel och svaghet

Blodtrycksfall händer oftast när du reser dig upp efter att ha legat eller suttit. Då kan du känna dig yr, ostadig eller svag.

Res dig långsamt och ta stöd vid behov

Res dig lugnt och långsamt. Ta stöd om du behöver det.

Vätskedrivande medel

Vätskedrivande medel används ofta vid hjärtsvikt och ibland vid högt blodtryck.

Hjälper kroppen att göra sig av med vätska

Vid hjärtsvikt kan kroppen samla på sig för mycket vätska. Det kan göra att benen svullnar eller att du lätt blir andfådd. Vätskedrivande läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med extra salt och vatten via urinen.

Risk för vätskebrist

Om den vätskedrivande effekten blir för kraftig kan du få vätskebrist. Då kan du känna dig trött eller få förstoppning. Vätskebrist kan också orsaka lågt blodtryck, yrsel och huvudvärk.

Ökat behov av att kissa

Vissa vätskedrivande läkemedel gör att du behöver kissa ofta. Det kan ibland vara besvärligt i vardagen.

Prata med vården vid besvär

Om läkemedlet orsakar besvär ska du prata med din läkare eller annan vårdpersonal. De kan hjälpa dig att hitta en lösning. Ändra aldrig dosen själv.

Olika smärtstillande läkemedel hjälper vid olika typer av smärta. Vid lättare smärttillstånd räcker det oftast med ett läkemedel som verkar där smärtan är lokaliserad, i första hand paracetamol. Vid svårare smärttillstånd kan man behöva lägga till ett starkare smärtstillande läkemedel som verkar på nervsystemet, så kallade opioider.

Läkemedel som innehåller paracetamol

Det verksamma ämnet paracetamol är ett vanligt smärtstillande läkemedel som kan köpas receptfritt. De flesta kan använda paracetamol och det ger sällan biverkningar. Det är dock viktigt att följa doseringen på förpackningen. Om du tar för mycket paracetamol kan det orsaka allvarliga leverskador.

Var uppmärksam på kombinationsläkemedel

Vissa läkemedel innehåller paracetamol i kombination med andra smärtstillande ämnen. Ta därför reda på vad dina läkemedel innehåller så att du inte av misstag tar dubbelt av paracetamol och får i dig för hög dos.

Inflammationshämmande läkemedel

Läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen är exempel på antinflammatoriska smärtstillande läkemedel. De kallas för NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt. De används bland annat vid ledsjukdomar som gikt och ledgångsreumatism.

Risker för äldre personer

För äldre personer kan dessa läkemedel innebära större risker. De kan orsaka magsår och blödningar i magen. De kan också försämra njurarnas funktion.

Påverkan på hjärtsvikt och andra läkemedel

NSAID kan också utlösa eller försämra en hjärtsvikt och motverka effekten av de läkemedel som används vid hjärtsvikt.

Försiktighet och användningstid

På grund av risken för dessa allvarliga biverkningar ska NSAID användas med försiktighet och endast om en läkare bedömer att det är lämpligt. De ska bara användas när andra smärtstillande inte hjälper och inte under längre tid än en vecka.

Opioider

Opioider är ett samlingsnamn på morfin och morfinliknande smärtstillande medel, som ibland läggs till när behandling med paracetamol inte är tillräcklig. Äldre personer är känsligare än yngre för opioider. Därför är risken större för biverkningar som trötthet, dåsighet, yrsel, illamående och förstoppning. Opioider kan också öka risken för fallolyckor. De kan påverka minnet och förmågan att tänka klart. I vissa fall kan de orsaka förvirring.

Här kan du läsa mer om olika läkemedel som kan användas vid långvarig smärta.

Lugnande läkemedel och sömnmedel kan göra att du känner dig trött och dåsig dagen efter att du har tagit dem. Du kan också bli yr, få sämre balans eller känna dig svag i musklerna. Det ökar risken för att du ramlar och skadar dig.

Påverkan på minne och förvirring

Läkemedlen kan även påverka minnet och i vissa fall orsaka förvirring.

Längre effekt hos äldre

Hos äldre personer stannar dessa läkemedel ofta kvar längre i kroppen. Därför kan effekten vara längre än hos yngre personer.

Råd vid trötthet och dosering

Om du känner dig trött dagen efter att du tagit sömnmedel bör du prata med läkare. I vissa fall kan man bli piggare på dagen genom att sänka dosen eller byta till ett annat sömnmedel.

Användning och risk för beroende

Sömnmedel bör bara användas vid behov och inte längre än fyra veckor i följd. Vid längre användning kan kroppen vänja sig vid läkemedlet, vilket gör att effekten minskar.

Det finns flera olika typer av läkemedel mot psykiska besvär.

Läkemedel mot depression

Antidepressiva läkemedel är en typ av läkemedel som används av många äldre.

Oftast används den typ av antidepressiva som kallas SSRI, till exempel läkemedel som innehåller citalopram eller sertralin. Ett annat läkemedel som kan användas är mirtazapin. De vanligaste biverkningarna av SSRI är magbesvär, viktförändring, trötthet, yrsel, huvudvärk och sömnbesvär. Mirtazapin ger likartade biverkningar, men också ofta ökad aptit. Det kan också orsaka blodtrycksfall och i vissa fall svårt att tänka klart eller förvirring.

Läkemedel mot psykos

Äldre bör använda antipsykotiska läkemedel med försiktighet. De bör bara användas när det verkligen behövs, till exempel vid svåra psykotiska symtom som hallucinationer eftersom läkemedlen kan ge påtagliga biverkningar.

Biverkningar och risker

Antipsykotiska läkemedel kan bland annat orsaka blodtrycksfall. Dessa läkemedel kan också påverka muskelrörelserna, vilket framför allt visar sig som stelhet och minskad rörlighet. De kan också ge något som kallas akatisi, en känsla av kroppslig oro som gör det svårt att vara stilla. Antipsykotiska medel har också visats öka risken för stroke.

Läkemedel vanlig orsak till muntorrhet

Det finns många läkemedel som gör att mängden saliv i munnen minskar, bland annat läkemedel mot psykiska besvär. Använder du flera olika läkemedel samtidigt ökar risken för muntorrhet. Muntorrhet är vanlig hos äldre personer som använder många läkemedel.

Det kan vara bra att få hjälp av närstående, till exempel anhöriga, vänner eller kontaktpersoner. De kan hjälpa till med att hålla ordning på vilka läkemedel du ska ta. Till exempel kan de fylla på doseringsaskar och se till att läkemedel som du inte längre behöver lämnas in till ett apotek.

Närstående kan också följa med dig till läkaren. Det kan vara svårt att komma ihåg eller förstå allt som sägs under besöket. Då kan den närstående hjälpa till genom att ställa frågor och skriva ner viktig information.

Du kan få en läkemedelsgenomgång tillsammans med en läkare. Ibland kan också andra delta, till exempel en sjuksköterska, apotekare eller personal i äldreomsorgen. Då går ni igenom alla läkemedel du använder för att se att de passar dina behov och är säkra för dig. Om du vill kan en anhörig eller annan närstående vara med som stöd.

En läkemedelsgenomgång kan hjälpa till att:

• Ta bort läkemedel som du inte längre behöver.
• Upptäcka läkemedel som inte passar äldre personer.
• Minska risken för att du tar läkemedel som kan påverka varandra.
• Upptäcka läkemedel som inte passar ihop med dina sjukdomar.
• Minska risken för biverkningar.

Efter genomgången får du en uppdaterad lista över dina läkemedel.

Enkel läkemedelsgenomgång

Vid en enkel läkemedelsgenomgång går läkaren igenom vilka läkemedel du använder. Hen bedömer också om läkemedelsbehandlingen är anpassad efter dina behov och om den är säker.

Du ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång om du är 75 år eller äldre och tar fem eller fler läkemedel. Du kan också få en läkemedelsgenomgång om du har problem med dina läkemedel.

Fördjupad läkemedelsgenomgång

Om du fortfarande har problem med din läkemedelsbehandling efter en enkel genomgång kan du få en fördjupad läkemedelsgenomgång. Då går läkaren igenom varje läkemedel mer noggrant. Bedömningen utgår från hur du mår och vilka behov du har.

Läkaren bedömer om du fortfarande behöver läkemedlet. Hen bedömer också om läkemedlet passar dig och om dosen är rätt. Bedömningen utgår från din ålder, njurfunktion och eventuella andra sjukdomar. Läkaren kontrollerar också att läkemedlet fungerar bra tillsammans med dina övriga läkemedel.

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, granskar och utvärderar de metoder som används inom sjukvården. Många av SBU:s rapporter kan hämtas eller beställas genom deras webbplats. Bland annat finns en rapport med titeln Läkemedelsbehandling vid vanliga smärttillstånd hos äldre personer och Smärta­ – särskilt viktigt väga in läkemedelsrisker för äldre.