Solu-Cortef

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Solu-Cortef?

Solu-Cortef är ett läkemedel som man får vid svår allergi, reaktioner efter ett insektsstick eller ormbett eller astma. Det används också vid chock och andra akuta sjukdomar. Man kan få läkemedlet när kroppen inte bildar tillräckligt av hormonet kortisol eller när kroppen behöver mer kortisol, till exempel i samband med operationer. Solu-Cortef kan dessutom användas vid SLE och vissa tumörsjukdomar.

Medicinen tillhör gruppen glukokortikoider, som i dagligt tal kallas kortison. Det verksamma ämnet i medicinen är hydrokortison, även kallat kortisol.

Så här fungerar medicinen

I kroppen bildar binjurarna hormonet kortisol. Det verksamma ämnet i medicinen fungerar på samma sätt som kroppens eget kortisol. Kortisol är ett stresshormon som är viktigt för kroppens försvar mot påfrestningar som till exempel skador, infektioner och allergier. Kortisol behövs även för kroppens omsättning av salter och socker.

Läkemedlet minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Läkemedlet har en kraftig inflammationsdämpande verkan och påverkar även immunförsvaret.

Läkemedlet kan även användas vid behandling av vissa cancerformer, bland annat för att minska svullnaden runt en tumör eller lindra illamående.

Om läkemedlet sprutas direkt in i blodet kommer effekten efter 15-30 minuter. Om man får sprutan i musklerna tar det längre tid innan effekten kommer.

Hur får man medicinen?

Solu-Cortef finns som vätska som man får med en spruta i styrkorna 100 milligram, 250 milligram och 1 gram. Medicinen är receptbelagd.

Man får medicinen av sjukvårdspersonal. Medicinen sprutas antingen in direkt i blodet eller i en muskel eller ges som dropp. Medicinen kan även ges till barn.

Man kan få Solu-Cortef när en snabb effekt behövs eller när det är svårt att ta tabletter, till exempel om man kräks eller är medvetslös.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen av medicinen varierar från person till person och beroende på vilken sjukdom man behandlas för. Behandling med Solu-Cortef är oftast kortvarig. Om man behöver hydrokortison en längre tid brukar man få tabletter istället.

Viktigt

Om man får feber eller andra tecken på infektion bör man inte vänta för länge med att söka läkare, eftersom medicinen kan dölja symtom på infektioner.

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Om man ska vaccinera sig bör man alltid tala om för läkaren att man behandlas med kortison. Det är särskilt viktigt när man behandlas med höga doser.

Biverkningar

Kortison kan ha många biverkningar, men man får inte glömma bort att det samtidigt är ett mycket effektivt läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom. I många fall kan kortison till och med rädda liv.

När man behandlas med kortison under kort tid, eller som engångsbehandling, är det ovanligt att man får biverkningar. Biverkningar kommer framför allt om man behandlas under en lång tid med höga doser kortison.

Om man tar höga doser av kortison kan man bli överaktiv och få svårt att sova eller bli nedstämd.

Graviditet och amning

Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet.

Andra läkemedel som innehåller kortison

Det finns andra läkemedel, både sprutor och tabletter, som innehåller hydrokortison eller något annat kortison. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på tabletter som innehåller hydrokortison är

Det finns andra kortisontabletter som framför allt används vid behandling av reumatiska sjukdomar, allergier och liknande:

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-08-12
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Åsa Häggström, läkare, specialist i reumatiska sjukdomar, Länssjukhuset, Kalmar