Estradot

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Estradot?

Estradot är ett läkemedel som används för att lindra klimakteriebesvär hos kvinnor. Medicinen kan i undantagsfall användas för att förebygga benskörhet om man av någon anledning inte kan använda de läkemedel som i första hand rekommenderas mot benskörhet.

Det verksamma ämnet i medicinen är östradiol, som är ett kvinnligt könshormon som finns naturligt i kroppen. Det tillhör en grupp hormoner som kallas östrogener.

Recept och högkostnadsskydd

Estradot finns som depåplåster i styrkorna 25, 37,5, 50, 75 och 100 mikrogram/24 timmar. Ett depåplåster är en typ av plåster som har effekt under flera dagar. Estradot i styrkan 25 och 37,5 mikrogram är inte avsedda för att förebygga benskörhet.

Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Under klimakteriet, även kallat övergångsåldern, sker en gradvis förändring av hormonbalansen i kroppen. Mängden östrogen minskar och stannar på en konstant låg nivå ungefär fem år efter den sista mensen. När mängden östrogen minskar kan man få så kallade klimakteriebesvär med svettningar, värmevallningar och sömnbesvär. Man kan också få torra och sköra slemhinnor i underlivet och urinvägarna. Dessutom medför låg östrogenhalt en ökad risk för urkalkning av skelettet som på lång sikt kan leda till benskörhet.

Östrogenet i medicinen ersätter det östrogen som kroppen inte längre tillverkar. Då försvinner eller minskar svettningarna och värmevallningarna, och sömnen förbättras. Man får ofta också fuktigare och starkare slemhinnor i slidan och urinvägarna.

Östrogen påverkar slemhinnan i livmodern som kan växa och bli för tjock. Då finns en ökad risk för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Därför brukar man få kombinera östrogen med en medicin som innehåller konstgjort gulkroppshormon, så kallat gestagen, som motverkar tillväxten av livmoderns slemhinna. Därmed försvinner denna riskökning. De kvinnor som har opererat bort livmodern behöver inte använda gestagen.

Man upplever ofta en lindring av övergångsbesvären inom två till tre veckor efter att behandlingen har börjat. Om man inte blir bättre bör man kontakta läkaren för att få dosen ändrad eller diskutera andra behandlingsalternativ.

Hur använder man medicinen?

Man sätter plåstret på magen och pressar fast det med handflatan i cirka tio sekunder. Man ska inte sätta plåstret på brösten.

Det verksamma ämnet tas långsamt upp i kroppen genom huden så att man får en jämn halt av läkemedel i blodet. Ett plåster innehåller läkemedel som räcker i 3-4 dygn.

Det är viktigt att huden är ren och ordentligt torr innan plåstret sätts på. Man ska inte sätta på plåstret direkt efter man har duschat eller badat. Man ska inte heller smörja med någon hudlotion där plåstret ska sitta och det får inte sättas på sårig eller irriterad hud. Man bör sätta plåstren på olika ställen för att inte huden ska bli irriterad. Det bör gå minst en vecka innan samma hudyta används igen.

Plåstret kan sitta kvar vid dusch och bad. I samband med bastubad bör det tas bort och direkt efteråt ersättas med ett nytt plåster. Om ett plåster skulle ramla av kan man försöka sätta tillbaka det igen, men om det inte fäster får man ta ett nytt.

Om man solar ska man täcka plåstret med kläder eller badkläder. Solljus påskyndar nedbrytningen av östrogen.

Både använda och överblivna plåster ska lämnas in till ett apotek för att undvika att det verksamma ämnet sprids i naturen. Även ett använt plåster innehåller en viss mängd hormoner.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dos är 1 plåster 2 gånger i veckan. Man byter alltså plåster var tredje eller var fjärde dag, gärna på samma veckodagar varje vecka.

Man börjar ofta med styrkan 50 mikrogram/24 timmar. Beroende på vilken effekt man får av medicinen kan sedan dosen behöva höjas eller sänkas.

Oftast ska man använda plåstret utan uppehåll, men läkaren kan rekommendera att man ska göra ett uppehåll under några dagar varje månad. Om man använder plåstret hela tiden och har livmodern kvar ska man även ta gestagen. Man kan ta gestagenet i form av tabletter de sista två veckorna varje månad och då brukar man få en liten blödning efter att man slutat med tabletterna.

Om man glömt att byta plåster eller av någon annan orsak bytt plåster vid ett annat tillfälle än på den vanliga bytesdagen fortsätter man att byta plåster enligt det vanliga doseringsschemat.

Viktigt

Man ska inte använda läkemedlet om man har eller har haft bröstcancer, cancer i livmoderslemhinnan, blodpropp eller porfyri.

Man ska alltid tala om för läkaren om man har några andra symtom eller behandlas för någon annan sjukdom innan man börjar använda medicinen. Vissa symtom och sjukdomar måste utredas och kanske behandlas först. Ibland kan man behöva väga fördelar och risker med behandlingen mot varandra. Man bör prata med läkaren om man har eller har haft exempelvis blödningar från underlivet efter det att mensen upphört, kraftig tillväxt av livmoderslemhinnan, leversjukdom, diabetes, sjukdomar som medför en ökad risk för blodproppar till exempel högt blodtryck, kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Kvinnor som har en ökad risk för att få blodpropp och har svåra klimakteriebesvär kan i vissa fall använda östrogen i form av plåster. Östrogenet i plåster tas upp via huden och passerar inte levern. Det gör att östrogendosen som ges är lägre och risken för blodpropp är mindre än om man tar tabletter. Man får diskutera med läkaren och väga risken mot fördelarna med höjd livskvalitet.

Om man medan man tar medicinen plötsligt får kraftig huvudvärk, kraftigt förhöjt blodtryck, misstänkt blodpropp eller om hud och ögonvitor blir gulfärgade ska man genast avbryta behandlingen och kontakta läkare. Symtom på blodpropp i benen är till exempel att vaden svullnar, värker och den kan även bli missfärgad.

Om man skulle bli sängliggande under en längre tid eller om man ska genomgå en operation, bör man tala om för läkaren att man använder Estradot. Det kan vara nödvändigt att göra ett uppehåll i behandlingen för att inte riskera att få blodpropp om man inte kan vara uppe och röra på sig.

Risker med östrogenbehandling

Studier har visat att kvinnor som tar östrogenläkemedel löper en något högre risk att få blodpropp och bröstcancer jämfört med kvinnor som inte tar östrogen. Långa behandlingstider och höga doser ökar riskerna.

Hur stor risken är beror även på flera andra omständigheter, till exempel ålder och ärftlighet. Därför är det viktigt att man diskuterar sina sjukdomar och eventuella sjukdomar i släkten med läkaren. Man kan då väga fördelar och nackdelar med behandlingen och läkaren kan göra en individuell bedömning. Sedan kan man gemensamt komma fram till en lämplig behandling och dosering.

Behandling med östrogen i mer än fem år ökar risken för bröstcancer, speciellt om man använder både östrogen och gestagen. Ökningen är liten men stiger med behandlingens längd. Idag rekommenderas att man noga ska överväga vinsterna i form av ökad livskvalitet mot den ökade risken för bröstcancer efter fem års behandling. Man kan pröva att sluta med behandlingen under en månad varje år för att se om besvären kommer tillbaka. Om de inte gör det kan man sluta helt.

Behandling med enbart östrogen ökar även risken för livmodercancer. Genom att kombinera östrogen gestagen försvinner denna riskökning.

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Effekten av Estradot kan påverkas om man samtidigt tar

  • läkemedel mot epilepsi som innehåller fenytoin
  • vissa läkemedel mot hiv
  • medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

En del personer kan få till exempel ömma bröst eller huvudvärk. Andra kan få hudirritation där plåstret har suttit, gå upp i vikt eller må illa. Biverkningarna avtar oftast när man har tagit medicinen en tid. Om biverkningarna blir besvärliga ska man kontakta läkaren.

Medicinen kan orsaka oväntade blödningar från underlivet, speciellt i början av behandlingen. Om blödningarna återkommer efter en tids behandling eller kvarstår efter att behandlingen har avslutats bör man kontakta läkare. Risken för blödningar ökar om man tar medicinen på annat sätt än läkaren har rekommenderat.

Graviditet och amning

Läkemedlet är inte avsett för kvinnor som fortfarande kan bli gravida och ska inte användas under graviditet och amning. Om man skulle bli gravid under behandlingen ska man omgående avbryta behandlingen och kontakta läkare.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller östrogen. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma hormon, eftersom man då kan få i sig för mycket av detta.

Exempel på läkemedel som innehåller östrogen och som används vid klimakteriebesvär

Även vissa preventivmedel, till exempel p-piller och p-stavar, innehåller östrogen.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Publicerad:
2012-03-08
Skribent:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britth-Marie Landgren, gynekolog, Huddinge sjukhus