Undersök först om det finns livstecken
Om man ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös, måste man allra först se att platsen är säker och inte livshotande för en själv. Därefter ska man avgöra hur allvarlig situationen är. Det finns tre enkla kontroller för att avgöra detta. Kontrollera om personen är vid medvetande, om andningen är normal och om pulsen går att känna.
Vaken?
Först kan man försöka prata med personen och pröva att skaka lätt i axlarna eller armarna för att se om man får svar. En person som är berusad eller sover brukar reagera på detta. Om man inte får någon reaktion ska man utgå ifrån att personen är medvetslös.
Andas?
I nästa steg öppnar du den medvetslöses luftväg genom att lyfta hakan med två fingrar och med den andra handen på pannan böjer du den medvetslöses huvud bakåt. Sedan försöker du se om bröstkorgen höjer sig, lägger örat intill personens näsa och mun och lyssnar efter andningsljud. Om man efter ungefär tio sekunder inte kan höra, se eller känna någon andning, måste man utgå ifrån att personen har andningsstopp.
Puls?
Till sist känner man med fingrarna på sidan av halsen, eftersom halsartären finns där vilket gör det lättare att känna pulsen än på andra delar av kroppen. Man kan börja vid struphuvudet och sedan flytta fingrarna två-tre centimeter åt sidan av halsen. Om man inte kan känna pulsslag, eller är osäker, ska man utgå ifrån att hjärtat har stannat.
Börja med att ringa 112
Innan man sätter igång med hjärt-lungräddning måste man skaffa hjälp genom att ringa 112. Sedan ska man omedelbart sätta igång med hjärt-lungräddning eftersom möjligheten att personen överlever ökar med två till tre gånger om behandlingen sätts igång direkt.
Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan man själv sätter igång med hjärt-lungräddning. Om det inte finns någon annan på plats som kan ringa, måste man själv först ringa 112. Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt-lungräddning ska utföras.
När ska man ge hjärt-lungräddning?
Om man kommer fram till att personen är medvetslös och inte andas eller har puls, ska man utgå ifrån att det är hjärtstopp. Då ska man börja med hjärt-lungräddning.
Det räcker inte att den medvetslösa personen bara andas. Det händer att svårt sjuka kan fortsätta andas efter att hjärtat har stannat. Därför är pulskontrollen viktig. Om man bara upptäcker andning men ingen puls måste man utgå ifrån att det är ett hjärtstopp.
När ska man inte ge hjärt-lungräddning?
Om personen däremot är medvetslös men har puls och andas normalt, ska man inte börja med hjärt-lungräddning. Personen kan till exempel ha svimmat, fått ett epilepsianfall eller vara berusad. I stället ska man lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna. Sedan ska man ringa 112 efter ambulans och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer.
Stabilt sidoläge
Om en person är medvetslös men har puls och andas normalt ska man lägga personen i stabilt sidoläge. Det spelar ingen roll åt vilket håll, bara du vänder personen mot dig.
Gör så här för att lägga en person i stabilt sidoläge:
1. Lägg personen på rygg. Stå på knä vid sidan av personen.
2. Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt.
3. Lägg den andra armen över bröstet.
4. Böj det bortre benet.
5. Ta tag i personens skuldra och tryck ner knäet på det böjda benet. Personen rullar då över så att det böjda knäet bildar nästan en rät vinkel.
6. Stabilt sidoläge.
Så här går hjärt-lungräddning till
Innan man börjar ge hjärt-lungräddning ska man ringa 112.
- Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel golvet eller marken.
- Placera händerna mitt på bröstet och tryck ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka armar, så kallade bröstkompressioner. Tryck hårt och snabbt.
- Tryck 30 gånger med en ungefärlig hastighet på 100 gånger per minut.
- Växla sedan till att göra inblåsningar med mun mot mun-metoden. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.
- Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra 2 inblåsningar efter varandra.
- Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar av luft. Fortsätt så tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp.
Om man tycker att det känns obehagligt att ge mun mot mun-andning kan man lägga en tunnare tygbit, till exempel en näsduk eller en T-shirt, över munnen. Man kan också använda ett speciellt munskydd som finns att köpa på apotek.
Mun mot mun-andning
Om personen slutat andas påbörjas mun mot mun-andning.
Bild 1 och 2:
Man böjer personens huvud bakåt med två fingrar samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt.
Bild 3:
Man tar ett normalt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under cirka en sekund. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.
Se filmen med hela hjärt-lungräddningsförloppet
Filmen visar alla moment i hjärt-lungräddningen och i vilken turordning de ska utföras.
Se filmen om bedömning av livstecken
Här kan du se en film som visar hur man gör när man undersöker om personen visar livstecken.
Glöm inte att sätta på ljudet på datorn.
Se filmen om bröstkompressioner
Filmen visar hur man utför bröstkompressioner på en vuxen person.
Se filmen om mun mot mun-andning
Här kan du se en film om hur man gör mun mot mun-andning på en vuxen person.
Se filmen om bröstkompressioner och mun mot mun-andning
Filmen visar hur man växlar mellan bröstkompressioner och mun mot mun-andning på en vuxen person.
Se filmen om stabilt sidoläge
Filmen visar hur man lägger en person i stabilt sidoläge efter att man har konstaterat att det finns andning och puls.
Att tänka på
Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning. Därför är det bra om man är flera som hjälps åt. I så fall kan man byta av efter ungefär två minuters behandling.
Om man vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för sjukvårdspersonalen när ambulansen kommer. Sjukvårdspersonalen vill även veta hur länge man hållit på med hjärt-lungräddning.
Man ska fortsätta med hjärt-lungräddning så länge man orkar, tills personen andas och har
puls igen eller någon annan tar över.
Om personen börjar andas
Det är viktigt att fortsätta med hjärt-lungräddningen tills sjukvårdspersonal kan ta över. Enbart hjärt-lungräddning startar oftast inte hjärtat. Men ibland kan den medvetslöse vakna till liv och börja andas under tiden man ger hjärt-lungräddning och då ska man inte fortsätta. Om personen börjar andas, röra på sig, tittar upp eller hostar ska du avbryta härt-lungräddningen. Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och inte normal andning. Att kontrollera andningen under hjärt-lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses chans till överlevnad, fortsätt därför utan avbrott tills sjukvårdspersonal är på plats eller den medvetslöse vaknar till liv.
Avancerad hjärt-lungräddning i ambulansen och på sjukhus
Avancerad hjärt-lungräddning startar direkt på platsen, i hemmet eller i ambulansen och fortsätter på sjukhuset. Vid ett hjärtstopp ges ofta behandling med en hjärtstartare, inom sjukvården även kallad defibrillator. Det är en apparat som kan användas för att ge en strömstöt för att sätta igång hjärtat igen. Dessutom används till exempel utrustning för syretillförsel, hjälp med andning, övervakning av blodcirkulation och hjärtverksamhet samt läkemedelsbehandling.
Hjärtstartare utanför sjukhus
I dag finns lättanvända, halvautomatiska hjärtstartare på flera platser utanför sjukhusen. De kan användas av vem som helst och kräver inga medicinska förkunskaper. Apparaten ger röstinstruktioner som är enkla att följa. Den kan själv läsa av om den medvetslösa personen har hjärtstopp eller inte. Det är bara vid hjärtstopp som den fungerar att använda.
Omtumlande upplevelse
Eftersom man är medvetslös om man behöver få hjärt-lungräddning, upplever man inget obehag av själva behandlingen. När man däremot har vaknat upp kan vetskapen om att man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår. Därför kan man, som en del i rehabiliteringen efter ett hjärtstopp, behöva hjälp att bearbeta det man varit med om.
Om man har tagit hand om någon som varit medvetslös och fått ge hjärt-lungräddning, kan man också behöva någon att prata med efter sin hjälpinsats. Man kan få möjlighet att prata med ambulanspersonalen eller personalen på akutmottagningen. Det är bra att känna till att sekretesslagen begränsar sjukvårdspersonal att lämna information om själva händelsen. Man kan även kontakta sin vårdcentral och en kurator, för att tala om det som hänt.
ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen
För att göra det lättare för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga om man skulle råka ut för någonting, kan man lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobiltelefonen. ICE står för engelskans ”In Case of Emergency”, som betyder ”vid en nödsituation”. Det används numera internationellt.
Man skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. När man lägger in telefonnumret kan man börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land man än befinner sig i.
Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.
