Ätstörningar

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Sök hjälp och stöd i Blekinge

Blekinge

Sök hjälp och stöd i Blekinge

Hjälp och stöd för barn och unga

Barn och unga som har problem med ätstörningar kan få hjälp vid följande instanser, i denna ordning:

0-5 år

  1. Barnavårdscentral
  2. Mödra- och barnhälsovårdspsykologer
  3. Barn- och ungdomspsykiatri

6-17 år

  1. Elevhälsa, du som fyllt 13 år kan även kontakta din ungdomsmottagning
  2. Vårdcentral
  3. Barn- och ungdomspsykiatri
Fäll ihop

Hur vet man att det handlar om en ätstörning?

Hur vet man att det handlar om en ätstörning?

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att man vill ha kontroll över vad man äter och att man är rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att man kan ha svårt att klara av sitt vanliga liv – studier, arbete eller andra aktiviteter – så kan man ha en ätstörning. Man kanske låter bli att äta eller gör sig av med det man ätit genom att till exempel kräkas eller träna hårt. En ätstörning försämrar både den fysiska hälsan och hur man fungerar socialt.

Besvären syns inte alltid

Det behöver inte synas att man har ätstörningar. Även om kroppen inte får näring på ett bra sätt, behöver man inte vara smal eller tjock. Ibland kan det synas; man kan tappa mycket vikt på kort tid och bli väldigt smal.

Om man har en ätstörning är det vanligt att man också har andra besvär. Det är vanligt att man har till exempel ångest, depression eller missbruksproblem. För att kunna bli av med sin ätstörning är det viktigt att de grundläggande problemen upptäcks och behandlas.

Att minska risken för ätstörningar

Det är svårt att minska risken för ätstörning eftersom man inte vet vad den beror på och sjukdomen kan komma smygande. Om man tänker mycket på sin vikt och på vad man äter, kan det vara bra att prata med närstående och vänner. Om de reagerar med oro över att man minskar i vikt kan det vara bra att ta den oron på allvar. Man kan fråga en läkare eller någon annan i vården om man verkligen väger för mycket.

Man kan ifrågasätta slankhetsideal i tidningar, reklam och annan media. Alla är värda att må bra och känna sig nöjd med den man är oavsett hur man ser ut. Man kan prata med personer i sin omgivning om annat än mat och vikt för att få nya perspektiv på sin tillvaro och så långt det är möjligt delta i sociala aktiviteter för att undvika isolering.

Det finns webbsidor som framställer ett ätstört beteende som någonting bra. Om man vill besöka de sidorna kan det vara bra att undersöka vilka som driver sidan och vilka syften de har. 

Tecken på att man har en ätstörning

Eftersom ätstörningar ofta kommer smygande kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Om du känner igen dig i flera av de här punkterna kan det handla om en ätstörning och då bör du söka hjälp:

  • Du bantar och blir mer och mer upptagen av dina matvanor och din vikt.
  • Du skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
  • Du äter oregelbundet, hoppar till exempel över frukosten eller äter stora mängder "förbjuden" mat när du är ensam.
  • Du tränar överdrivet mycket.
  • Du har svårt att koncentrera dig i skolan eller på arbetet.
  • Du är kritisk till sin kropp.
  • Du utvecklar olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker.
  • Du känner dig nedstämd eller har ångest.
  • Du skadar dig själv eller har självmordstankar.
  • Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.

Test: Undrar du om du eller någon i din närhet har en ätstörning? Svara på fem snabba frågor från KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar.

Fäll ihop

Olika typer av ätstörningar

Olika typer av ätstörningar

Det finns olika typer av ätstörningar. De vanligaste är anorexi, bulimi och ätstörning utan närmare specifikation, som också kallas atypisk ätstörning. Något mindre vanliga är hetsätningsstörning, ortorexi och idrottsanorexi. De sista två är inte några vedertagna medicinsk diagnoser. En läkare ställer diagnos utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.

Anorexi

Om man har anorexi bantar man kraftigt eller fastar. Bantningen beror på en rädsla för att gå upp i vikt och bli tjock. Självbilden och uppfattningen om den egna vikten och utseendet är ofta förvrängt. Självkänslan brukar vara mycket beroende av vikt och kroppsform. Ofta kan man ha problem med depression, ångest, tvångstankar och tvångshandlingar. Utebliven mens är också ett vanligt tecken på anorexi.

Reportage: Malins berättelse om anorexi

Bulimi

Om man har bulimi hetsäter man och försöker sedan göra sig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel. Bulimi utvecklas oftast i sena tonår. Om man har bulimi kan självkänslan vara starkt beroende av kroppsformen och vikten. Det är vanligt att man får depressioner och självmordstankar om man har bulimi. Många drar sig undan sin omgivning och isolerar sig, eftersom man skäms för sina problem. Vissa använder alkohol eller droger för att dämpa matlusten. En del börjar skada sig själva.

Ätstörning utan närmare specifikation

Diagnosen ätstörning utan närmare specifikation, eller atypisk ätstörning, kan man få om man har många, men inte alla, kännetecken för anorexi eller bulimi. Till exempel kan man ha tydliga tecken på anorexi men inte ha förlorat sin mens, eller man kanske drar sig undan från sin omgivning och äter i ensamhet.

Hetsätning

Hetsätsningsstörning, som också kallas BED (binge eating disorder), innebär att man har perioder då man hetsäter men utan att försöka göra sig av med maten efteråt genom att exempelvis kräkas. Om man får hetsätningsstörning har man tidigare ofta haft anorexi eller bulimi. Man kan bli kraftigt överviktig. Man har ofta psykiska problem i botten som behöver lösas. Det finns kunskap om hetsätning och möjlighet att få hjälp.

Ortorexi

Ortorexi är en variant på anorexi. Man strävar tvångsmässigt efter att vara hälsosam på ett så överdrivet sätt att det i stället leder till ohälsa. I stället för att drivas av en stark strävan efter att bli smal, drivs man av att få kontroll över kroppen och uppnå en viss livsstil. Fixeringen vid mat och träning tar över en stor del av ens liv.

Idrottsanorexi

Idrottsanorexi är en annan variant av anorexi. Om man till exempel är idrottare och tränar mycket samtidigt som man har svårt att äta så pass mycket som kroppen behöver, så kan man utveckla symtom på anorexi.

Hur man mår kan variera

De olika diagnoserna går in i varandra och ett tillstånd kan övergå i ett annat. En person som har anorexi kan till exempel senare utveckla bulimi för att slutligen övergå till hetsätning. Hur ätstörningen än ser ut är det viktigt att man får hjälp att reda ut vad problemen kan bero på och vad man kan göra för att förändra hur man tänker och äter.

Ätstörning utan närmare specifikation är den vanligaste formen av ätstörning. Hetsätningsstörning och bulimi är betydligt vanligare bland vuxna, medan anorexi oftare drabbar yngre personer.

Fäll ihop

Varför får man ätstörningar?

Varför får man ätstörningar?

Det är vanligt att ätstörningar hänger ihop med att man är nedstämd, har ångest, tycker illa om sig själv eller har dålig självkänsla. Det är fortfarande inte helt klarlagt varför man får ätstörningar, men de flesta är överens om att flera faktorer spelar in. Det kan vara psykologiska, biologiska och sociala förhållanden som man påverkas av på olika sätt.

Personliga egenskaper

De psykologiska orsakerna handlar om ens personlighet. Även om skillnader mellan olika människor kan vara stora finns vissa egenskaper som kan sättas i samband med utveckling av ätstörningar. Man kan till exempel ha en negativ självbild, vara överdrivet noggrann, ha höga ambitioner eller vara perfektionist.

Ärftliga faktorer

Biologiska faktorer handlar om att man kan ha en medfödd sårbarhet för att utveckla ätstörningar. Forskning har visat att ärftliga faktorer har betydelse för risken att utveckla både anorexi och bulimi. Ofta kan flera personer i samma familj eller släkt ha någon form av ätstörning.

Miljö och omgivning

De sociala faktorerna handlar om vilken miljö man lever i, om påverkan från familj och vänner. Man kan också påverkas av idealbilder som skapas och förmedlas av tv, tidningar och reklam, till exempel att man ska ha en slank och vältränad kropp.

Bantning utlösande faktor

Bantning är den viktigaste utlösande faktorn för ätstörningar. Man ger vikt och kroppsform en orimligt stor betydelse för hur man värderar sig själv. Men det betyder inte att all bantning orsakar ätstörningar. Det måste finnas en grund för att sjukdomen ska utvecklas. Som ung kan man känna sig osäker och missnöjd med sin kropp. Att banta eller motionera hårt för att gå ner i vikt kan verka som vägen till att bli mer omtyckt och tycka bättre om sig själv.

Fäll ihop

Det går att bli av med ätstörningar

Det går att bli av med ätstörningar

Första steget är att erkänna att man har ett problem och bestämma sig för att man vill lösa det. Nästa steg blir att ta reda på vart man ska vända sig. Ofta kan man behöva hjälp från någon som är van att hjälpa personer att ändra sitt sätt att tänka och äta. Man kan kontakta skolhälsovården, en ungdomsmottagning, Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller gå till en vårdcentral. Det finns ställen på internet där man kan chatta, mejla eller läsa för att få hjälp och stöd. Man kan också vända sig till en god vän eller någon man litar på, så att man inte behöver vara ensam med det som är svårt.

Bra att få hjälp tidigt

Ofta vill man inte ha hjälp om man har anorexi eller anorexiliknande symtom, eftersom man är rädd för att tappa kontrollen och gå upp i vikt. En ätstörning kan kännas som om den är en del av en själv och ge en slags trygghet. Därför kan det kännas otäckt att göra sig av med fixeringen vid mat och den kontroll man upplever, även om man vill bli av med problemen det innebär.

Ju tidigare man kan få hjälp att ändra sitt beteende och sina tankar desto lättare är det att bli bra. Man kan försöka att hitta en balans i livet så att vikt och utseende inte får uppta en så stor del av ens tillvaro. Det är viktigt att komma ihåg att en ätstörning är skadlig för kroppen, och kan göra att man blir allvarligt sjuk eller i värsta fall dör.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Ju längre tiden går, desto svårare kan det bli att komma till rätta med problemen. Därför är det viktigt att söka hjälp för ätstörningar så fort som möjligt. Om man tvekar kan det vara bra att prata med någon närstående, vän eller annan person som man litar på. Om man går i skolan kan man vända sig till skolhälsovården där man kan prata med skolsköterskan. Det kan ge perspektiv på situationen och vara ett stöd om man behöver söka hjälp eller när man ska få behandling. Man ska inte vara rädd för att be om hjälp.

Att hitta vård

Om man inte vet vart man ska vända sig kan man först gå till en vårdcentral. Där kan man få hjälp att komma i kontakt med ett behandlingsställe eller med sjukhus.

Ungdomar kan vända sig till skolhälsovården, en ungdomsmottagning eller till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som behandlar barn och ungdomar under 18 år. Om man är vuxen kan man gå till en vårdcentral.

Allt fler landsting har speciella ätstörningsmottagningar. I vissa fall behövs en remiss från skolhälsovården eller vårdcentralen, men på flera ställen kan man själv ta kontakt. Närstående kan också vända sig till dessa mottagningar.

Man kan också få stöd av frivilligorganisationer som vänder sig till dem som har ätstörningar och även till deras närstående. Det finns också privata terapeuter och behandlingshem som man kan vända sig till utan remiss, men då betalar man själv.

Olika behandlingar

Om man har ätstörningar behöver man ofta hjälp genom terapi. Det finns många olika typer av terapier och behandlingar som används för ätstörningar. Här beskrivs några av de vanligaste: 

Familjeterapi

Det finns familjebaserad terapi utvecklad speciellt för personer med ätstörningar. Det är en terapiform som tar ett helhetsgrepp om matsituationerna i familjen genom ett aktivt deltagande vid måltider och genom pedagogiska och stödjande inslag. Behandlingen fokuserar på matsituationerna, psykologiska hinder som motverkar normalt ätande, och andra problem i familjen. Familjeterapi har visat sig speciellt verksamt om man är ung och nyligen har blivit sjuk.

Kognitiv beteendeterapi

I kognitiv beteendeterapi, KBT, träffas man ofta en gång per vecka under 10-20 veckor. Det går också att lägga upp kortare eller längre behandling. Man kan få KBT individuellt, i par, familj eller grupp.

Psykodynamisk terapi

I psykodynamisk terapi träffar man en terapeut för samtal en eller flera gånger i veckan. Man talar med terapeuten om hur man upplever sina besvär, sina relationer och sitt liv i övrigt. Psykodynamisk terapi sträcker sig ofta över ett eller flera år, men det går att arbeta psykodynamiskt även med kortare behandlingstider.

Interpersonell psykoterapi

Interpersonell psykoterapi, IPT, är en korttidsterapi som har anpassats till en rad olika psykiska problem, till exempel ätstörningar. Fokus i behandlingen ligger helt på sociala relationer och sätt att fungera. Terapin brukar bestå av cirka 12-16 träffar.

Kroppsinriktad behandling

Kroppsinriktad behandling innebär att en person med ätstörningar tillsammans med en terapeut utforskar sig själv via sin kropp. Behandlingsformer som används är rörelseträning, avspänningsövningar, kropps- och dansterapi samt utbildning om kroppen.

Psykopedagogik

Psykopedagogik är en del av förebyggande behandling av ätstörningar. Syftet är att lära ut vad ätstörningar är och hur de påverkar en människa. Psykopedagogiken ersätter inte psykoterapi, den är ett komplement. Ofta bedrivs psykopedagogik i grupp eller med familjer och närstående. Familjepsykopedagogik vänder sig ofta till familjer som har ett barn eller en ungdom med en ätstörning.

Dagvårdsbehandling

Dagvårdsbehandling innebär att en person med ätstörning går i behandling några timmar varje dag under en tidsperiod, ofta i grupp. Ibland träffas en grupp och behandlare dagligen under några månaders tid. I andra grupper varvas träffarna med att alla är hemma någon eller några veckor för att mer självständigt träna på det som övats i gruppen. Konceptet för dagvårdsbehandling ser lite olika ut beroende på bland annat symtom, ålder och motivation.

Inlagd på sjukhus

Ibland kan det bli nödvändigt att ligga på sjukhus. Det kan vara om man till exempel mår väldigt dåligt, om man har mycket låg kroppsvikt eller om man har gått ner mycket i vikt på kort tid. Det kan också handla om att man mår psykiskt dåligt. Behandlingen kan vara olika för olika personer men det bör vara en kort och begränsad del av en mer omfattande vårdplan.

Behandling med läkemedel

Om man samtidigt som man har ätstörningar har besvär med till exempel uppkörd mage och magsmärtor, finns det mediciner som stimulerar magsäckens rörelser. Om man är deprimerad eller har ångest samtidigt som man har ätstörningar, finns det ångestdämpande och lugnande mediciner som kan hjälpa.

Fäll ihop

Närstående till någon som har ätstörningar

Närstående till någon som har ätstörningar

Om en god vän eller närstående har problem med mat och ätande är det lätt att bli orolig och bekymrad. Man kan bli både arg, rädd och ledsen av att se någon må dåligt och behandla sin kropp på ett skadligt sätt. Det är lätt att känna sig hjälplös om personen kommer med undanflykter eller inte vill prata om problemen. Då kan det vara bra att veta att negativa reaktioner kan vara en del av ätstörningen. Om man till exempel försöker prata om besvären kanske man inte får några svar. En person som har ätstörningar kan också bli arg om man frågar om bantning och matvanor, och förneka sina problem.

Att finnas där

Det finns saker man kan göra som betyder mycket för den som har ätstörningar. Man kan tala om att man ser problemen och att man bryr sig om det som händer. Även om man inte får svar på de frågor man ställer eller de förslag man har, kan omtanken hjälpa personen att må bättre.

Oftast behövs mer hjälp

Det kan vara svårt som närstående att själv hjälpa någon hela vägen till att bli frisk. Oftast behövs också hjälp från någon som jobbar med att hjälpa människor med den här typen av problem.

Stöd för närstående

Som närstående kan man också behöva stöd. Det finns ideella föreningar för personer med ätstörningar som också har grupper för närstående. Där kan man få hjälp.

Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar, är en ideell förening som ger stöd åt dem som har ätstörningar och deras närstående. Föreningen anordnar bland annat föreläsningar och informationsträffar för närstående. Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS, anordnar föreläsningar om ätstörningar för närstående och drabbade. De erbjuder också utbildningar för närstående till personer som har ätstörningar.

Är man närstående och har behov av att prata med någon, kan man också vända sig till en vårdcentral. Där kan man få kontakt med en kurator eller en psykolog.

Fäll ihop

Läs mer

Läs mer

Böcker om att ha en ätstörning

Från självsvält till ett fullvärdigt liv
Ata Ghaderi och Thomas Parling
Natur och Kultur, 2007

Mattillåtet: Praktisk vägledning för dig som har en ätstörning
Gisela van der Ster Wallin
Forum, 2005

Normal och fin
Caroline Eriksson
Natur och kultur/Fakta, 2005

Sluta svälta
Heléne Glant
Natur & Kultur, 1998

Sluta hetsäta
Heléne Glant
Natur & Kultur, 1993

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2014-06-17
Redaktör:

Karin Lignell, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

UMO, www.umo.se

Granskare:

Karin Nilsson, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, Dr med.vet, enheten för barn och ungdomspsykiatri, Norrlands universitetssjukhus