Efterbördsskedet

Fotokollage med två bilder på ett helt nyfött barn. På den första bilden ligger barnet fortfarande mellan mammans ben, på den andra bilden lyfter barnmorskan barnet och lgäger det på mammans mage.

Sista delen av förlossningen kallas efterbördsskedet. Då drar livmodern ihop sig och moderkakan lossnar. När barnet är framfött görs en bedömning för att se hur barnet mår och navelsträngen klipps. 

Barnet är fött

Om barnet har fötts fram på vanligt sätt via slidan håller barnmorskan det först lite lågt, för att blodet från moderkakan ska gå över till barnet. Då tas ofta blodprover från navelsträngen för att ta reda på hur barnet påverkats av förlossningen. Oftast skriker barnet direkt och börjar andas. Det nyfödda barnet lyfts upp på mammans bröst. Barnet hålls varmt genom att ligga hud mot hud hos mamman med en filt över sig. Detta är för många det mest dramatiska ögonblicket av förlossningen, då man för första gången får se sitt barn och känna det mot sin kropp. Det blir ofta mycket skratt och gråt på grund av alla känslor som kommer fram. Man kan känna både lättnad över att förlossningen är över och glädje över att få se sitt barn. Men det finns också de föräldrar som inte känner så mycket alls. Ofta tar det tid innan känslorna kommer.

Om barnet föds med ett icke akut kejsarsnitt försöker man under den första tiden att göra på samma sätt som om barnet fötts vaginalt. Mår barnet bra så lägger barnmorskan barnet på mammans bröst hud mot hud så fort det fötts fram. Det nyfödda barnet är vanligtvis hos mamman eller hennes partner när operationen avslutas.

Apgar-bedömning

Det görs en kontroll av hur barnet mår, en så kallad Apgar-bedömning. Då kontrolleras puls, andning, hudfärg, muskelspänning och hur barnet reagerar. Bedömningen görs när barnet är en, fem och tio minuter gammal. Apgar-bedömningen är till för att se om barnet behöver extra omhändertagande eller övervakning. Om barnet inte skulle må helt bra vid födseln kan det få extra värme och kontroller. Ibland får barnet också hjälp med andningen de första minuterna, oftast genom att man suger rent svalget. Detta är inte så vanligt. Skulle barnet vara ordentligt medtaget kan det få stanna kvar för observation på en neonatalavdelning.

Foto som visar en pappa som klipper navelsträngen. Barnet ligger på mammans mage och barnmorskan hjälper pappan att klippa genom att hålla navelsträngen.

Navelsträngen klipps

Strax efter förlossningen klipps navelsträngen. Barnmorskan gör en identitetskontroll tillsammans med föräldrarna och nummerband sätts på mammans armled och barnets fotled. Barnmorskan brukar fråga om partnern vill klippa navelsträngen. Många tycker att detta är en fin och speciell uppgift medan andra väljer att avstå.

Livmodern drar ihop sig

Oftast får mamman i anslutning till förlossningen en spruta med oxytocin, som är ett hormon som gör att livmodern drar ihop sig, för att hon ska förlora så lite blod som möjligt. Det är vanligt att förlorar upp till en liter blod i samband med förlossningen, men det kompenseras av att blodvolymen har ökat under graviditeten.

När moderkakan är på väg att släppa drar livmodern ihop sig. Moderkakan lossnar från livmoderns vägg och det blöder från stället där den suttit. Att få ut moderkakan är ofta inte speciellt besvärligt, men man kan vara känslig mot beröring och uppleva det som obehagligt när barnmorskan känner efter på magen om moderkakan har släppt. När moderkakan kommit ut ser barnmorskan efter att den är hel och ser normal ut. Barnmorskan undersöker slidan, blygdläpparna och mellangården för att se om det blivit några bristningar efter förlossningen. Om det finns bristningar som behöver sys ihop, görs det efter att området bedövats.

Senast uppdaterad:
2011-06-07
Skribent:

Hugo Lagercrantz, läkare, professor i neonatalogi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm 

Redaktör:

Anna Åkerman, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Grennert, gynekolog och förlossningsläkare

Fotograf:

Juliana Wiklund