Lungsäckscancer

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom. Den vanligaste orsaken är att man har andats in asbestdamm, till exempel på en arbetsplats. En tumör i lungsäcken utvecklas långsamt och upptäcks oftast ungefär trettio år efter att man andats in asbestdamm.

Lungsäckscancer är en allvarlig sjukdom, men nya läkemedel gör det möjligt att leva längre och må relativt bra under sjukdomsperioden.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att man lätt blir andfådd, ibland trots att man inte anstränger sig. Man kan ha ont i till exempel bröstkorgen eller magen. Man kan också känna sig ovanligt trött, gå ner i vikt eller svettas mer än vanligt.

Behandling

Ofta får man en kombination av olika cytostatika. Om cancern upptäcks tidigt och man mår relativt bra kan man opereras, och ibland kan man få strålbehandling.

Även om man inte kan botas kan man få behandling som lindrar smärta och som gör att man mår så bra som möjligt.

När ska man söka vård?

Om man är orolig för att man har lungsäckscancer kan man kontakta en vårdcentral, till exempel om man

  • lätt blir andfådd
  • får ont i bröstet när man andas
  • har arbetat mycket med asbest.

Om symtomen kommer plötsligt bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad är lungsäckscancer?

Vad är lungsäckscancer?

  • lunga

    Lungsäcken består av två hinnor som omger lungorna.

    Mer information

    Lungsäcken består av två hinnor. En tunn hinna av celler sitter på insidan av bröstkorgshålan, medan en hinna ligger på lungorna. De två hinnorna skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

    Det vanligaste första symtomet vid lungsäckscancer är att man blir andfådd lättare än vanligt, ibland utan att man anstränger sig.

Lungsäcken består av två hinnor

Om man får lungsäckscancer har en tumör utvecklats i lungsäcken. Lungsäcken består av två tunna hinnor. Den ena hinnan sitter på insidan av bröstkorgshålan, den andra ligger på lungorna. De två hinnorna skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

Lungsäckscancer kallas också malignt pleuramesoteliom. Det är en ovanlig sjukdom. Varje år får ungefär 100 personer i Sverige lungsäckscancer, oftast män mellan 60 och 70 år. 

Lungsäcken består av två hinnor som omger lungorna.

Hur cancer uppstår

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Bättre behandling

Lungsäckscancer är en allvarlig sjukdom, men nya läkemedel gör att det går att leva längre och med bättre livskvalitet. Över hälften av alla som får lungsäckscancer lever i dag mer än ett år efter att ha fått diagnosen och det är inte helt ovanligt att man kan leva och må bra i flera år.

Fäll ihop

Vad beror lungsäckscancer på?

Vad beror lungsäckscancer på?

Asbest kan orsaka lungsäckscancer

Den vanligaste orsaken till lungsäckscancer är att man har andats in asbestdamm, till exempel på en arbetsplats. Asbest består av mineralfibrer som är små och tunna och kan tränga in i kroppen. Fibrerna kan sväva omkring i luften i flera dygn. När man andas in asbest fastnar de vassa fibrerna i lungorna. Asbestdamm kan ge allvarliga sjukdomar som till exempel cancer.

Om en tumör utvecklas i lungsäcken upptäcks det oftast ungefär trettio år efter att man andats in asbestdamm.

Rökning ökar inte risken för lungsäckscancer, däremot kan rökning öka risken för andra sjukdomar relaterade till asbest.

Asbest användes i byggmaterial

Asbest har länge använts i olika material för byggnader och fartyg. Därför kan det vara riskabelt att arbeta med ombyggnader, reparationer och rivningsarbete i byggnader som har material som innehåller asbest. Även om det är ovanligt, så är det framförallt om man arbetar i byggbranschen som man riskerar att utsättas för asbestdamm. Då är det viktigt att använda skyddsutrustning. I Sverige är asbest förbjudet sedan 1982 men finns fortfarande kvar, främst som isoleringsmaterial i byggnader som byggdes före 1970-talet.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Andfåddhet första symtomet

Det vanligaste första symtomet vid lungsäckscancer är att man blir andfådd lättare än vanligt, ibland utan att man anstränger sig. Andfåddheten beror på att vätska bildas i lungsäcken.

Man kan ha ont i bröstkorgen eller i magen. Man kan också vara ovanligt trött, gå ner i vikt eller svettas mer än vanligt.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Söka vård

Om man är orolig för att man har lungsäckscancer kan man kontakta en vårdcentral, till exempel om man

  • lätt blir andfådd
  • får ont i bröstet när man andas
  • har arbetat mycket med asbest.

Om symtomen kommer plötsligt bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Flera undersökningar

Oftast får man gå igenom flera undersökningar innan läkaren kan ställa en diagnos. Först får man berätta vilka symtom man har och vilka problem man upplever. Man får genomgå en kroppsundersökning och en lungröntgen. Ibland kan man också bli undersökt med datortomografi, en undersökning som är mer exakt än vanlig lungröntgen.

Remiss till lungklinik

Om läkaren efter röntgen misstänker att man har cancer får man en remiss till en lungklinik. När lungkliniken har fått remissen får man en läkartid inom en till två veckor. Om man inte får komma till lungkliniken inom den här tidsramen kan man tala med sin läkare. Finns det inte möjlighet att få en tid tillräckligt snabbt kan man be att få en remiss till ett annat sjukhus. På lungkliniken görs flera undersökningar.

Cellprov med biopsi

Ibland kan cellprov tas med så kallad biopsi. Inför undersökningen får man smärtstillande och lugnande mediciner. Under provtagningen ligger man ner på en brits och huden tvättas med sprit. En nål förs in genom bröstkorgen till den misstänkta tumören. Läkaren tar hjälp av en röntgenbild på en bildskärm för att styra nålen rätt. Med nålen sugs celler upp. Proverna skickas sedan på undersökning för att läkaren ska kunna ställa diagnos och bedöma den misstänkta tumören. Själva provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.

Ytterligare undersökningar

Om det visar sig att man har lungsäckscancer brukar man få genomgå mer omfattande undersökningar för att läkaren ska kunna avgöra om cancern har spridit sig. Det kan till exempel vara en så kallad isotopundersökning av skelettet, som också kallas skelettskintigrafi. Undersökningen innebär att läkaren sprutar in ett radioaktivt märkt ämne i blodet. Sedan går det att mäta om det finns cancerceller i skelettet. Man kan också få genomgå en ultraljudsundersökning av levern.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Ett svårt besked att få

Att få ett besked om att man har cancer väcker ofta starka känslor och man behöver gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal för att förstå vad beskedet innebär för en själv. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan hjälpa till att minnas vad som sagts under samtalet, och kan vara ett bra känslomässigt stöd. Om man inte är svensktalande har man alltid rätt att få information på sitt eget språk.

Vanligt men ändå skrämmande

Trots att cancer är en vanlig sjukdom är ett cancerbesked ofta skrämmande, eftersom många förknippar cancer med döden. Även om cancer är en dödlig sjukdom om den inte behandlas så finns idag behandlingar som gör att de flesta blir friska. Dessutom kan många som inte blir helt friska ändå leva länge och bra med sjukdomen.

En tid av många frågor

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, inte bara för den som är sjuk utan också för många runt omkring. Man har många frågor, samtidigt som det kan gå tid mellan beskedet om cancer och till dess att man får veta mer om behandlingen. Om man behöver prata med någon under den här perioden kan man ibland få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

Hjälp finns både inom och utom vården

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända och har täta kontakter med vårdpersonalen. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan ge stöd och hjälp.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandling beror på hur man mår

Vilken behandling man får om man har fått diagnosen lungsäckscancer, beror på tumörens form och utseende och på vilket sätt sjukdomen har spridit sig längs lungsäcken. Val av behandling beror också på hur man mår.

Cytostatikabehandling

När man behandlas för lungsäckscancer brukar man få två eller tre olika sorters cytostatika. Behandlingen med cytostatika brukar upprepas ett antal gånger. Oftast behandlas man två till tre månader, och efter det undersöks man med datortomografi. När behandlingen är avslutad får man fortsätta att gå på kontroller eftersom tumören kan komma tillbaka.

Ibland kan illamående vara en biverkan och man kan bli känsligare för infektioner. Om man får nya symtom ska man alltid kontakta sin klinik för att få råd.

Operation

Om cancern inte har spridit sig och om man mår relativt bra, kan man ibland opereras. En operation är ett stort ingrepp och det är därför bra att diskutera igenom behandlingen noggrant med sin läkare innan den genomförs.

En operation tar flera timmar. Det finns två olika operationer: Den ena typen innebär att så mycket av lungsäcken och tumören som möjligt opereras bort. Det andra alternativet är att hela lungan opereras bort, tillsammans med lungsäcken.

Ibland erbjuds man strålning och cytostatika efter operationen, för att minska risken för sjukdomen att komma tillbaka.

Strålbehandling

Ibland kan man få strålbehandling som en kompletterande behandling efter en operation. Man kan också behandlas med strålning för att lindra smärta och andra symtom av sjukdomen.

När man får behandlingen strålas man en kort stund dagligen, oftast måndag till fredag.

Om man får återfall

Om tumören kommer tillbaka gör läkaren en individuell bedömning om vilken behandling man ska fortsätta med. Om den första behandlingen inte ger resultat finns andra kombinationer som kan prövas. Vilken behandling som då blir aktuell beror på hur man mår och hur tumören har spridit sig. Om man har ont kan man alltid få behandling som lindrar smärtan.

Vätska tappas ur lungsäcken

Om man har problem med andfåddhet beror det ofta på att vätska bildas i lungsäcken. En läkare kan tappa ut vätskan ur lungsäcken genom att göra en så kallad pleuratappning. Efter att man fått bedövning sticker läkaren in en nål i ryggen eller sidan, upp i lungsäcken där vätskan finns

Om det bildas vätska flera gånger kan man ibland få en så kallad pleurodes. Det innebär att ett lätt retande ämne förs in i lungsäcken genom en tunn plastslang. Ämnet gör att skikten i lungsäcken växer samman och därmed förhindras ny vätska att samlas där. Behandlingen brukar ta några dagar och den tiden får man stanna på sjukhuset.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av lungsäckscancer

Hur påverkas livet av lungsäckscancer

Andfåddhet och värk

Om man får lungsäckscancer blir man ofta väldigt lätt andfådd. Ibland kan man få svår värk och då finns behandling som lindrar smärtan. Det är ovanligt att lungsäckscancer sprider sig till andra delar av kroppen. Efter en operation kan man få sämre kondition och man kan till exempel ha svårt att springa lika snabbt eller gå lika långa sträckor som tidigare.

Var kan man få stöd?

Känner man sig orolig eller tycker att det är svårt att klara av situationen ska man berätta det för sin läkare eller sjuksköterska så att man kan få hjälp. På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor eller kuratorer som kan ge ytterligare hjälp. Där kan även närstående få stöd. Man kan också ringa Cancerupplysningen eller Cancerfondens informations- och stödlinje. Om man får lungsäckscancer och tidigare har utsatts för asbest, kan en läkare göra en anmälan om yrkesskada.

Fäll ihop
Publicerad:
2011-12-07
Skribent:

Michael Bergqvist, cancerläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Redaktör:

Karin Lignell, 1177.se

Granskare:

Gunnar Hillerdal, läkare, specialist i lungsjukdomar, professor, Karolinska sjukhuset, Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge