Senast reviderad 2011-10-25

Kan en treårings yrsel bero på epilepsi?

Fråga

Min treåriga dotter har haft yrsel sex gånger i år. Hon säger att det snurrar och så ramlar hon på golvet. Yrseln går över på cirka två minuter. Kan detta vara barnepilepsi hon har?

Svar

Det finns ett tillstånd som heter godartad anfallsyrsel hos barn. Det är troligen den vanligaste orsaken till yrselattacker hos barn. Sjukdomen brukar dyka upp mellan ett och fyra års ålder. Orsaken är okänd. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut. Barnet får ofta svårt att hålla sig på benen, blir ibland illamående, blek och kräks. Självfallet blir både barn och föräldrar rädda. Däremot är barnen klara i huvudet, svimmar inte och får inte huvudvärk. Eftersom det går över så fort och det inte finns några förvarningar, så finns det heller ingen behandling förutom att lugna, trösta och krama om barnet.

Alla kramper är inte epilepsi. De kan bero på antingen på sänkt kramptröskel eller på ett område i hjärnan med hyperaktiva celler. Den så kallade kramptröskeln är den gräns då en person får krampanfall. Kramptröskeln varierar mellan människor på grund av ärftliga orsaker, och den är också olika hög i olika åldrar. Exempelvis brukar barnepilepsi börja i treårsåldern och en typ av ungdomsepilepsi i nedre tonåren. Dessutom kan en rad inre och yttre faktorer sänka kramptröskeln tillfälligt och ge upphov till anfall. Exempel på det är feber, spänningar, hormoner, sömnbrist och vissa mediciner.

Ett barn kan få anfall eller kramper som inte beror på epilepsi, utan på att hjärnan hos ett barn är känsligare för olika yttre faktorer. Exempel på detta är just hög feber, som kan ge kramper som ser dramatiska ut, men är helt ofarliga. Feberkramp hos ett barn leder inte till epilepsi.

Vissa barn kan också få så kallade affektkramper, kramper vid exempelvis stark ilska. Det leder inte heller till epilepsi, men förekommer under förskoleåldern.

Hos de flesta personer som drabbas av epilepsi går det inte att hitta en bakomliggande orsak. Detta gäller framför allt när epilepsi uppstår i barndomen.

Om läkaren misstänker barnepilepsi brukar de göra en elektrisk registrering av hjärnans aktivitet, ett så kallat EEG. De kan då se om det finns aktiviteter i hjärnan som ökar risken för nya krampanfall.

Är man säker på att det rör sig om epilepsi brukar barnet få epilepsimedicin som skydd. Prognosen vid barnepilepsi är vanligen god. Många, men inte alla, fall av barnepilepsi brukar läka ut med åren så att man kan sluta med medicineringen.

Karin Strååt, Läkare, specialist i allmänmedicin