Magsäck och matstrupe

Dyspepsi – känslig mage

Dyspepsi är samlingsnamn för olika symtom som du kan ha i den övre delen av magen. Du kan till exempel ha ont eller ha en brännande känsla i maggropen. Dyspepsi kan bero på en sjukdom, men oftast hittar läkaren inte någon orsak till dyspepsin. Dyspepsi kallas därför ofta för känslig mage.

Det finns många orsaker till att ha ont i magen. Symtomen skiljer sig åt, beroende på orsak. Läs mer om ont i magen hos vuxna och om ont i magen hos barn.

Symtom

Symtomen vid dyspepsi kan skilja sig mellan personer. De kan också vara olika starka och hålla på olika länge.

Det är vanligt att ha ett eller flera av följande symtom vid dyspepsi:

  • Du har ont eller en brännande känsla i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen. Det kan också kännas som ett hungersug.
  • Du blir mätt snabbt när du äter.
  • Du känner dig uppblåst. Du kan också känna dig uppkörd i den övre delen av magen, det blir då som ett tryck uppåt.
  • Du mår illa.

Du kan få mer besvär när du äter, men besvären kan även lindras av mat och dryck.

Halsbränna och sura uppstötningar är inte symtom på dyspepsi, utan på magsaftsreflux. Det är mycket vanligt att ha både magsaftsreflux och dyspepsi.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har dyspepsi och särskilt om något av följande stämmer in på dig:

  • Du är över 50 år och får symtom från magen som du inte har haft tidigare.
  • Du minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta.
  • Du har svårt att svälja.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får plötsligt mycket ont i magen.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
  • Du har svart eller blodig avföring.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra en del själv för att lindra dyspepsi. Men vad som hjälper skiljer sig åt mellan personer, så du får pröva dig fram till vad som är bäst för dig.

Undvik viss mat och dryck

Många upplever att de blir bättre om de undviker att äta eller dricka följande:

  • fet mat
  • salt mat
  • rökt eller stekt mat
  • starka kryddor
  • kaffe
  • alkohol.

Vad som ger dig besvär och hur du reagerar kan skilja sig från vad andra får besvär av. Försök lägga märke till om det är något särskilt du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det.

Ät lite och ofta

För många hjälper det att äta mindre mängder mat men oftare. Försök att äta regelbundet, till exempel genom att planera in mellanmål. Ät långsamt i lugn och ro, och tugga maten väl.

Försök att stressa mindre

Stress och oro gör att du kan få mer symtom. Därför kan det vara bra att ändra dina rutiner, om du stressar. Även små förändringar kan göra stor skillnad. Här kan du läsa om vad du kan göra för att motverka stress.

Rök inte

Det är bra att inte röka. Det finns hjälp att få, om du röker och vill sluta. 

Använd inte vissa läkemedel

Vissa läkemedel kan göra att du får ont i magen, till exempel följande som används mot värk eller feber:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra.
  • Läkemedel som kallas för NSAID, till exempel naproxen och ibuprofen.

Prata med din läkare eller med personalen på ett apotek om du använder läkemedel och är orolig att de orsakar dyspepsi.

Läs mer om vilka smärtstillande läkemedel mot tillfällig värk och feber du kan använda och vilka du ska undvika.

Vad är dyspepsi?

Dyspepsi är ett samlingsnamn för besvär i den övre delen av magen och som sannolikt kommer från magsäcken eller tolvfingertarmen. Det är alltså inte en sjukdom i sig.

Dyspepsi kallas ibland felaktigt för magkatarr

Det finns inget bra ord för dyspepsi på svenska, men ofta används magkatarr eller gastrit. Orden antyder att det finns en infektion eller inflammation i magsäcken som orsakar besvären, men det stämmer oftast inte.

Många har också IBS

Många som har dyspepsi har också känslig tarm, så kallad IBS. Symtom på IBS är bland annat att ha ont någonstans i magen och att det blir bättre efter att ha bajsat. En del har ibland dyspepsi och IBS samtidigt, ibland bara det ena eller det andra.

En del sjukdomar har liknande symtom

En del sjukdomar har symtom som påminner om dyspepsi. Du kan då misstolka symtomen som att du har dyspepsi.

Följande sjukdomar har symtom som liknar dyspepsi:

  • Besvär i matstrupen, då har du oftast även halsbränna och sura uppstötningar.
  • Hjärtsjukdom.
  • Sjukdom i lever, galla och bukspottkörtel.
  • Celiaki, som också kallas för glutenintolerans.

Vad beror dyspepsi på?

Dyspepsi delas in i dessa två grupper, beroende på orsak:

  • funktionell dyspepsi
  • organisk dyspepsi.

Funktionell dyspepsi beror på känsligheten i magens nerver

Vid funktionell dyspepsi har nerverna i magsäcken och i tolvfingertarmen en ökad känslighet. Det gör att magsäcken och tolvfingertarmen blir känsligare för att spännas ut av mat. Det är också vanligt att magsäcken rör sig och tömmer sig mer långsamt till tolvfingertarmen. Det är oklart vad som egentligen orsakar funktionell dyspepsi.

Funktionell dyspepsi kallas också för känslig mage. Det är vanligast att ha denna form av dyspepsi.

Läs mer om hur nerverna fungerar.

Stress kan ge mer symtom

Många med funktionell dyspepsi får mer symtom när de är stressade, känner oro eller går igenom kriser. Vid stress är det också vanligt med symtom från andra delar av kroppen, till exempel huvudvärk, yrsel och värk i muskler och leder. Du kan också få dyspepsi om du äter ohälsosamt och oregelbundet.

Organisk dyspepsi beror på sjukdom

Organisk dyspepsi beror på en sjukdom inuti magen eller tolvfingertarmen. Magsår och cancer i magsäcken är sådana sjukdomar, även om de är ovanliga.

Undersökningar och utredningar

Du får börja med att berätta om dina besvär. Din berättelse är viktig för att läkaren ska veta hur du ska undersökas. Här är en lista med frågor som du kan få:

  • Vilka symtom har du?
  • Hur länge har du haft dem?
  • Hur ofta kommer de?
  • Blir symtomen bättre eller sämre av något, till exempel särskild mat eller dryck?
  • Har du använt några läkemedel mot symtomen, och hjälpte de?
  • Använder du några andra läkemedel?
  • Har du svart eller blodblandad avföring?

Andra undersökningar

Du kan få lämna blodprov. Det kan bland annat visa om du har blodbrist på grund av magsår eller om du har bakterien Helicobacter pylori. Bakterien kan orsaka magsår, men du också kan ha bakterien utan att ha magsår. Läs mer i texten Magsår.

Du kan få göra ett utandningsprov eller lämna ett avföringsprov för att undersöka om du har Helicobacter pylori.

Undersökning av mag-tarmkanalen

Beroende på hur gammal du är och vad proverna visar kan du behöva fler undersökningar. Du undersöks då med gastroskopi. Med gastroskopi kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen, och även ta vävnadsprover.

Du kan också undersökas med en ultraljudsundersökning. Då kan läkaren se om du har en sjukdom i levern, gallan eller i bukspottkörteln.

Du kan eventuellt undersökas även med rektoskopi eller koloskopi om du även har besvär med avföringen.

Vanligt att läkaren inte hittar orsaken

Undersökningarna kan visa om dyspepsin beror på en sjukdom. Men det är också vanligt att provtagningarna och undersökningarna ser bra ut och att läkaren inte hittar någon orsak till besvären. Besvären kallas då för funktionell dyspepsi.

Behandling

Hur du behandlas beror på vad dyspepsin beror på.

Samtal och kost vid funktionell dyspepsi

Du kan få råd och stöd för att göra förändringar i hur du äter och dricker, om du har funktionell dyspepsi. Läkaren kan också ge råd om vad du kan göra för att lindra besvären.

Du kan få stödsamtal hos en kurator eller psykolog, om du behöver det.

Funktionell dyspepsi lindras lite eller inget av de läkemedel som påverkar magsyran. Däremot kan läkemedlen lindra om du har halsbränna eller sura uppstötningar.

Behandling mot Helicobacter pyroli

Du kan behandlas med antibiotika och läkemedel som minskar saltsyran, beroende på dina besvär, vad undersökningarna visar och på hur gammal du är.

Läs mer i texten Magsår.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Mer information

SBU-rapport om dyspepsi

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, granskar och utvärderar de metoder som används inom sjukvården. Många av SBU:s rapporter kan hämtas eller beställas via deras webbsplats. Bland annat finns en rapport med titeln Dyspepsi och reflux.

Till toppen av sidan