Psoriasis

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Psoriasis är en sjukdom som ger röda hudfläckar som fjällar och ibland kliar. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. För de flesta är besvären lindriga, men för vissa kan de bli så stora att det sociala livet påverkas. Sjukdomen går i skov vilket innebär att man i perioder kan ha små eller inga besvär alls, för att sedan ha perioder när utslagen blir värre.

Risken att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Även om sjukdomen är ärftlig krävs det ofta också att något utlöser den, till exempel infektioner, läkemedel eller psykisk stress.

Ungefär två till tre procent av befolkningen har psoriasis och den är lika vanlig bland män som kvinnor.

Symtom

Vanliga tecken på psoriasis är att man

  • får röda, fjällande fläckar på olika delar av kroppen
  • blir röd i hudveck, till exempel ljumskar och armhålor
  • får små gropar i naglarna.

Behandling

Om man inte har så stora besvär kan det hjälpa att ta ett varmt bad eller basta så att hudflagorna på den fjällande huden faller av. Även salva eller kräm som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid kan göra att man blir av med fläckarna.

Om man har måttliga till svårare besvär behöver man regelbunden behandling, till exempel med receptbelagda krämer. Även om man inte kan bli helt frisk från psoriasis brukar behandlingen kunna göra att besvären minskar.

När ska man söka vård?

Om man får röda, torra och fjällande utslag som inte försvinner kan man kontakta en vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Hud

    Huden består av flera olika lager.

    Mer information
    Huden

    Huden består av överhuden, läderhuden och underhuden.
    Överhuden är den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kalas hornlager och består av döda och förhornade celler. det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.

    I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.

    Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Huden har flera lager

Huden består av flera olika lager och har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot ultraviolett strålning och bakterie- och virusangrepp. Huden hjälper även till att hålla rätt kroppstemperatur.

Det yttersta hudlagret kallas överhuden. Ytterst i överhuden ligger hornlagret, som består av döda hudceller. Underifrån bildas hela tiden nya hudceller som i jämn takt ersätter gamla celler som lossnar. Den här omsättningen av hudceller tar cirka sex-sju veckor.

De övriga hudlagren kallas läderhuden och underhuden.

Huden blir inflammerad

När man har psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan flagar av i stora sjok, man fjällar. Det beror på en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden rodnar och blir varm.

Psoriasis smittar inte.

Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär att man kan ha perioder med små eller inga besvär och perioder när sjukdomen blossar upp och hudutslagen blir större.

Varför får man psoriasis?

Både arv och miljö har betydelse för om man får psoriasis eller inte. Exakt hur psoriasis ärvs är inte klarlagt men risken för att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Här är några miljöfaktorer som kan utlösa och försämra besvären

  • infektioner, exempelvis halsfluss
  • psykisk stress, som man kan uppleva till exempel i samband med en skilsmässa, när man förlorar en nära anhörig eller blir av med sitt arbete
  • vissa läkemedel, till exempel litium eller vissa blodtrycksmediciner
  • alkohol
  • rökning.

För de flesta bryter sjukdomen ut i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern, men psoriasis kan bryta ut i alla åldrar.

Sjukdomen går inte över men kan lindras

Hur stora besvär man får skiljer sig från person till person. De flesta får en lindrig form av psoriasis och har inte så mycket besvär av sjukdomen. Men om sjukdomen bryter ut när man är ung eller om någon annan i familjen också har sjukdomen ökar risken för att man får något svårare besvär.

Även om psoriasis inte går att bota finns det många behandlingar som kan lindra eller göra så att hudbesvären försvinner under långa perioder.

För vissa kan besvären vara så stora att de påverkar hela det sociala livet. Då är det viktigt att man både får behandling som lindrar och att man hittar ett sätt att leva med sjukdomen. Ett bra stöd kan man få av att prata med sin läkare eller annan vårdpersonal. Det finns även patientföreningar som Psoriasisförbundet, där man till exempel kan få tala med stödpersoner med egna erfarenheter av att leva med psoriasis. Det finns också särskilda föreningar för unga.

Ger ibland ledbesvär

Psoriasisartrit är en ledsjukdom man kan få om man har psoriasis. Psoriasisartrit bryter vanligen ut när man är 30-55 år och hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män. Knappt en femtedel av alla psoriasisjuka får ledbesvär. Om man har nagelförändringar kopplade till psoriasis är det vanligare att man också får ledbesvär.

Det som anses vara typiskt vid psoriasisartrit är att ledvärken ofta sitter i ett enstaka finger eller led. Om den sätter sig i flera leder brukar det inte vara på motsvarande led på den andra kroppshalvan, vilket ofta är fallet vid ledgångsreumatism. Man säger därför att psoriasisartrit vanligtvis är asymmetrisk.

Exempel på var psoriasisartrit kan sätta sig är i ett finger eller i en tå som kan bli röd och svullen. Även en knä-, fot- eller handled kan bli påverkad. Ibland sätter sig psoriasisartrit i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet.

Det förekommer också att benhinnor, senor och ögon kan drabbas av inflammationer samtidigt som man har psoriasisartrit, eller bara psoriasis.

Det vanliga är att psoriasisartrit endast ger lätta besvär. Enstaka personer kan dock få en svårare form av psoriasisartrit då flera leder drabbas samtidigt och som kan ge funktionsnedsättningar.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Tecken på psoriasis

Om man har psoriasis får man ofta röda, fjällande fläckar på olika delar av kroppen. De kan klia till en början men klådan går vanligtvis över. Utslagen sitter oftast på armbågarna, knäna, underbenen, i hårbotten och på nedre delen av ryggen. Andra tecken kan vara att man blir röd i hudveck som ljumskar och armhålor eller får små gropar i naglarna.

Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär att man kan ha perioder med små eller inga utslag varvat med perioder när sjukdomen blossar upp och ger större hudutslag.

Läkaren undersöker utslagen

En läkare kan ofta avgöra om man har psoriasis genom en enkel undersökning. Läkaren brukar undersöka hela kroppen för att se om hudutslagen sitter på de ställen som är typiska för psoriasis. För att se hur huden ser ut under utslagen brukar läkaren skrapa lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna. Om man har psoriasis är ytan där fjällen suttit ljust rödaktig och ibland syns också små punktformiga blödningar.

Hos läkaren får man berätta om när och var besvären visar sig och om psoriasis finns i släkten.

Ofta kan läkaren se direkt att det är psoriasis, men ibland behövs ett prov tas från huden för att läkaren ska vara säker.

Olika former av psoriasis

Eftersom psoriasis kan orsakas av så många olika faktorer skiljer sig symtomen från person till person. Det finns många olika former av psoriasis:

  • plack-psoriasis
  • guttat psoriasis
  • invers psoriasis
  • nagelpsoriasis

Plack-psoriasis

Den vanligaste formen av psoriasis visar sig som runda tre till tio centimeter stora fjällande utslag, så kallade plack, och sjukdomen kallas därför plack-psoriasis. Hudbesvären kan sitta var som helst på hela kroppen, men drabbar speciellt armbågarna, knäna, nedre delen av ryggen och hårbotten. Plack-psoriasis sitter oftast symmetriskt, på båda sidor av kroppen, till exempel på samma ställe på både höger och vänster armbåge. Det är vanligt att utslagen sätter sig i ärr eller sår. När utslagen är nya kan det klia.

Guttat psoriasis

De som får psoriasis under puberteten har ofta prickar stora som droppar på huden, så kallad guttat psoriasis. Denna form bryter ofta ut i samband med halsfluss och man får ofta utslag över stora delar av kroppen. Efter några månader kan besvären försvinna, men ibland kan guttat psoriasis övergå i plack-psoriasis.

Invers psoriasis

Invers psoriasis kallas den form där man har rodnande utslag med en glansig yta i hudvecken. Vanliga ställen där man kan få invers psoriasis är i ljumskarna, armhålorna, naveln och under brösten. Speciellt för invers psoriasis är också att man fjällar mindre än vid andra former av psoriasis.

Nagelpsoriasis

Ibland är hudbesvären begränsade till vissa ställen på kroppen och det stället har då gett namn åt psoriasisformen. Typiskt för till exempel nagelpsoriasis är att man får runda gropar i naglarnas ovansidor och att naglarna ibland lossnar längst ut på fingerspetsen.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man kontakta vården?

Om man får röda, torra och fjällande utslag som inte försvinner ska man ta kontakt med en läkare på vårdcentralen för att få reda på vad de beror på och vilken hjälp det finns att få.

Om man har så svåra besvär att både livskvalitet och arbetsförmåga påverkas bör man be om att få en remiss till en hudläkare för att få så bra behandling som möjligt. På hudklininker finns det läkare och sjuksköterskor som har stor erfarenhet av att behandla svåra besvär av olika hudsjukdomar.

Olika typer av behandlingar

Om man har måttliga eller svårare besvär av sin psoriasis behöver man ofta regelbunden behandling, till exempel

  • bad eller hudkräm mot fjällande hud
  • receptbelagda krämer och salvor som innehåller kortison med eller utan D-vitaminliknande ämnen
  • läkemedel i form av tabletter eller sprutor
  • ljusbehandling
  • så kallad Buckybehandling (kallas även mjukröntgen)
  • klimatvård utomlands.

Det är vanligt att man får pröva en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper. Oftast börjar man med kräm eller salva. Om inte de är tillräckligt effektiva får man kanske pröva ljusbehandling. Läkemedel i form av tabletter eller sprutor påverkar hela kroppen och är effektivare, men nackdelen är att de kan ge mer biverkningar.

För att undvika de eventuella biverkningar man kan få av att under en lång tid behandlas med en och samma metod kan man behöva variera mellan olika behandlingsformer.

Enkla behandlingar med bad och krämer

Om man inte har så stora besvär finns det mycket man kan göra själv för att lindra hudutslagen. Ibland kan besvären till och med försvinna för en tid.

Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller att bada i badkar under 20-30 minuter. Då lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också huden lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.

Har man psoriasis på fötterna kan regelbundna fotbad vara bra i kombination med en fet salva eller kräm.

Man kan även få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager av kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Man kan använda krämer och salvor innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid.

Om man har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja in sig med receptfria krämer regelbundet.

Behandling med receptbelagda krämer och salvor

Om man har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill man kanske behandla sin psoriasis mer effektivt. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen något av följande läkemedel:

  • Kortison. Starka krämer eller salvor med kortison verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandlingen återkommer utslagen efter bara ett par veckor och om man använder krämerna eller salvorna under flera år kan de göra huden tunn. Svaga kortisonkrämer gör vanligtvis ingen nytta när man har psoriasis.
  • D-vitaminliknande ämnen. Det tar lite längre tid innan de ger effekt än kortisonläkemedlen. Men de har få biverkningar och gör inte huden tunnare när de används under en längre tid. Det är basläkemedel med effekt som sitter i lika länge som kortisonpreparaten.

Det är vanligt att man använder antingen kortison eller en kombination av D-vitaminliknande ämnen och kortison i samma tub. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison, med eller utan D-vitamin.

För att lindra besvären behöver man regelbunden behandling under flera veckor. Bad några gånger i veckan i kombination med att man smörjer in sig varje dag med en effektiv kräm eller salva är en ganska enkel behandling som inte påverkar vardagslivet så mycket.

Det finns olika tabletter som ger lindring

Om man inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan man pröva att ta tabletter. Tablettbehandlingen är ofta enklare och effektivare, men risken för biverkan är generellt större. De verksamma ämnen som används är

  • metotrexat
  • acitretin
  • ciklosporin.

Metotrexat

Metotrexat är det vanligaste läkemedlet som man kan ta i tablettform. Det är ett cellhämmande läkemedel som man tar i låg dos, oftast två till sex tabletter i veckan, och som dämpar inflammationen. Läkemedlet har använts mot psoriasis i många år. En biverkning som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att man regelbundet lämnar blodprov brukar man kunna undvika biverkningar.

Metotrexat kan orsaka missbildningar hos foster. Därför bör man använda säkra preventivmedel under behandlingen, det gäller både män och kvinnor, och man ska sluta ta medicinen tre månader före en planerad graviditet. Man ska även undvika läkemedlet när man ammar.

Läkemedel som innehåller metotrexat är till exempel Metotab och Methotrexate.

Acitretin

Acitretin har utvecklats från A-vitamin och dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart och därmed minskar fjällningen. Om läkemedlet kombineras med krämer, salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter ökar en aning när man tar acitretin och behöver kontrolleras under behandlingstiden. Acitretin kan ge fosterskador och ska därför inte användas av kvinnor under 40 år. Acitretin är det verksamma ämnet i Neotigason.

Ciklosporin

Ciklosporin brukar oftast användas i samband med organtransplantationer. Ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling men det används väldigt sällan under längre tid eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar.

Man kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika de biverkningarna behöver njurarnas funktion blodtrycket kontrolleras regelbundet.

Man bör undvika ciklosporin när man är gravid. Men man kan ändå få det i vissa fall om det är viktigt att få immundämpande behandling. Man bör alltid rådgöra med sin läkare inför en planerad graviditet.

Läkemedlet används oftast när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt och man tar det då i perioder på tre till sex månader. Läkemedel som innehåller ciklosporin är till exempel Sandimmun Neoral och Ciklosporin.

Biologiska läkemedel i form av sprutor

För personer som inte blivit bättre genom behandling med PUVA eller tabletter, kan många bli hjälpta av så kallade biologiska läkemedel. Dessa relativt nya läkemedel ges som injektioner och består av antikroppar riktade mot den pågående inflammationsprocessen i kroppen.

Effekten varierar från person till person beroende på vilken typ av psoriasis man har. De flesta blir hjälpta av läkemedlen och många blir tidvis nästan helt besvärsfria. En biverkning är att läkemedlen kan göra att man blir känsligare för vissa infektioner.

Behandlingen med biologiska läkemedel är dyr, men med regelbundna kontroller och registrering av behandlingsresultat, har ett ökande antal patienter blivit erbjudna denna typ av behandling. Samtliga hudkliniker i landet och många fristående hudspecialister kan ge biologiska läkemedel och följa upp långtidseffekterna, bland annat genom att registrera patienten i ett nationellt kvalitetsregister, PsoReg.

Remicade, Enbrel, Humira och Stelara heter de biologiska läkemedel som är godkända för behandling av psoriasis.

Ljusbehandling

Ett komplement till bad, krämer och salvor är ljusbehandling som dämpar inflammationen. Behandlingen görs i ljuskabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre till fyra gånger i veckan. Man börjar med cirka 20-30 sekunder i ljuskabinen och vid seriens slut är man uppe i omkring fyra minuter. Helst bör man fjälla av huden med bad eller smörjning före ljusbehandlingen för att göra den effektivare. Om receptbelagda krämer eller salvor kombineras med ljus skyndar det på läkningen och man behöver färre ljusbehandlingar.

Eftersom långa behandlingstider med UVB-ljus kan öka risken för hudcancer får man inte fler än två behandlingserier per år och inte fler än cirka 20-30 serier sammanlagt. Särskild försiktighet gäller för behandling av barn. Man kan få ljusbehandling på alla hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar.

Buckybehandling

Om man har psoriasis i hårbotten kan man behandlas med mjukröntgen, så kallad Buckybehandling. Man blir då behandlad med svag röntgenstrålning och det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan även användas om man har svårbehandlad psoriasis på små hudytor på andra delar av kroppen, till exempel på öronen eller i underlivet. Man får behandling på hudklinik en gång i veckan i sex veckor, men för att undvika biverkningar får man sällan behandling i mer än sammanlagt åtta sexveckorsperioder.

Klimatvård utomlands

Vanligt solljus har oftast en läkande verkan på psoriasis eftersom det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Klimatvård innebär att man vistas cirka tre veckor i ett varmt och soligt klimat för att ge huden en naturlig ljusbehandling.

Att leva med psoriasis

Det kan ta lång tid att vänja sig vid att man har psoriasis och sjukdomsbeskedet kan göra att man går in i en livskris. Men man brukar komma igenom krisen och acceptera att man har en kronisk sjukdom som man måste lära sig att leva med. Så småningom kommer man att kunna ha ett bra liv med sin sjukdom.

Det är viktigt att man ser till att få vägledning och svar på alla de frågor som dyker upp allt eftersom. Om man har psoriasis är det viktigt att ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen. Då kan livsstilsfrågor som rökning och alkohol, men även övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom, som har betydelse för psoriasis, diskuteras och lämpliga behandlingsprogram erbjudas.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-03-10
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Ove Bäck, professor, hudläkare, Hudkliniken, Lunds Universitetssjukhus

Granskare:

Marcus Schmitt-Egenolf, professor, hudläkare, Hudkliniken, Norrlands Universitetssjukhus

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Niels Veien, specialist i hudsjukdomar, Ålborg, Danmark