Smärtan kommer när man använder musen
Symtomen av musarm kan skilja sig åt beroende på vilken del av armen och handen som är drabbad. Besvären kan komma när man använder musen och efteråt. Ibland kan man känna besvären dygnet runt. Tecken på musarm kan vara besvär i armbågen, underarmen, handleden eller handen och kan visa sig som
- ömhet eller smärta
- molande eller pulserande värk
- stelhet
- en känsla av svaghet i hela eller en del av armen
- domningar och försämrad känsel
- stickningar, känsla av kyla eller värme
- en känsla av obehag i armen.
Besvären kan likna symtomen man får av karpaltunnelsyndrom eller tennisarmbåge.
Vad kan man göra själv?
Om man inte gör något åt sina besvär och fortsätter arbeta på samma sätt brukar smärtan bli värre och arbetsförmågan minska. Ju svårare besvären är desto längre tid tar det att bli bra, även om man helt avstår från att arbeta vid datorn. Genom att följa några enkla råd kan man själv både förebygga musarm och minska besvären om man redan har musarm.
- Man kan använda kortkommandon på tangentbordet.
- Det kan hjälpa att flytta musen till andra sidan tangentbordet och använda den andra handen till musen. Det brukar vara svårt i början men man vänjer sig efter en tid.
- Man kan se till att musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och att stolen och skrivbordet är i lagom höjd, men man får prova sig fram. Tangentbordets stödben, som sitter baktill på tangentbordets undersida, bör vara infällda.
- Man bör hålla handleden rak, inte vriden mot lillfingret, när man använder musen.
- Man bör låta handen vila på skrivbordet i stället för på musen när man inte behöver använda den.
- Man bör arbeta med armar och händer nära kroppen.
- En del kan bli hjälpta av att ha armstöd på stolen. Använder man armstöd bör de finnas för båda armarna. Använder man inte armstöd bör underarmen kunna vila mot arbetsbordet.
- Det är bra att ta regelbundna, korta pauser.
- Det kan också vara bra att variera arbetsuppgifterna och att försöka att växla arbetsställning mellan att stå och sitta. Det är också viktigt att röra på sig emellanåt.
- Det är bra att försöka minska stressen i arbetet.
Hjälpmedel
Det finns många hjälpmedel som kan minska risken för att man får musarm och nya utvecklas med jämna mellanrum. Även om man kan använda olika hjälpmedel är det fortfarande viktigt att variera både ställning och hur man rör armen under tiden man arbetar vid datorn. Exempel på hjälpmedel kan vara:
- Stöd för underarmen eller handleden som kan sitta löst eller vara en del av musmattan.
- Datormöss finns i olika former och storlekar. Det finns till exempel datormöss som är vinklade, sådana som har kulan på ovansidan i stället för på undersidan och de som är utformade som en penna i ett pennställ.
- En styrkula eller en styrplatta, som är lös eller som sitter ihop med tangentbordet, som man kan använda i stället för mus. Man kan också använda en så kallad pekskärm. Det kan vara bra att växla mellan att använda mus, styrkula, styrplatta och pekskärm.
- Ett mindre tangentbord som gör att man kan ha musen närmare minskar belastningen. Det finns små tangentbord utan siffror. Siffrorna kan man i stället ha på ett löst så kallat numeriskt tangentbord.
- Så kallade röststyrda datorprogram som gör att man kan använda sin röst för att ersätta en del knapptryckningar och musrörelser.
- Datorprogram som gör det lätt att använda tangentbordet i stället för musen. Många arbetar med datorprogram som är utformade för ett visst arbete. De datorprogrammens utformning går ibland att påverka och ibland även valet av datorprogram.
- En snabb dator. Om datorn eller programmet går långsamt och man får vänta på att få klicka med musen leder det till att musklerna spänns längre tid.
Det kan vara bra att få hjälp av en specialutbildad sjukgymnast, en ergonom, när man väljer hjälpmedel. Ändå kan det vara svårt att avgöra vilka hjälpmedel som är bäst, eftersom det inte finns så många undersökningar som jämfört olika hjälpmedel. Ofta får man prova sig fram tills man hittat det eller de hjälpmedel som passar bäst.
Bra att förbättra arbetsmiljön
Lyckas man inte själv komma tillrätta med besvären bör man diskutera med sin chef för att hitta en lösning. Till exempel kan man behöva få hjälp att se över på vilket sätt man arbetar och hur mycket man har att göra.
Det kan också vara bra att låta en ergonom gå igenom hur arbetsplatsen är utformad. En ergonom kan se till att man sitter bekvämt och att arbetsbordet, musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och i lagom höjd. Många gånger kan man få hjälp av en ergonom genom företagshälsovården på sin arbetsplats, men det finns även ergonomer som jobbar fristående från företagshälsovården.
Det är också viktigt att man har ett bra ljus där man sitter och arbetar, och att man använder glasögon om man behöver det. Om man inte ser tydligt kan arbetsställningen påverkas och man kan spänna sig mer.
Om besvären inte försvinner
Om man fortfarande har besvär av musarm efter att arbetsplatsen förbättrats eller om man har svåra besvär kan man vända sig till en sjukgymnast eller till en läkare på vårdcentralen. Ibland får man då en remiss till en arbetsterapeut som också kan hjälpa till med behandlingen.
Sjukgymnasten, arbetsterapeuten eller läkaren frågar framför allt när och var det gör ont, kontrollerar hur mycket man kan röra armen och axeln och känner på de ställen där man har ont.
Sjukgymnastik kan hjälpa
Sjukgymnastik innehåller ofta både övningar där man tränar upp styrkan i de muskler som gör ont och övningar där man stretchar dem. Stretching gör att musklerna blir avslappnade, men man kan även få göra andra sorters avslappningsövningar.
Medicin kan behövas ibland
De läkemedel som i första hand används är receptfria värktabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Om de inte hjälper kan man pröva med en annan grupp läkemedel, så kallade cox-hämmare. Cox-hämmare som kan köpas receptfritt är till exempel Ipren som innehåller ibuprofen eller Pronaxen som innehåller naproxen.
Om man har ont i armbågen eller axeln, och sjukgymnastik inte har hjälpt, kan det ibland behövas en spruta med kortison där man har ont. Behandling med en kortisonspruta får man av en läkare på en vårdcentral. Att få en kortisonspruta gör oftast inte ont men det är olika från person till person och beror även på var man får sprutan.
Man blir oftast bättre på sikt
Om man inte gör något åt orsaken till att man har musarm är det vanligt att besvären kommer tillbaka. Därför är det viktigt att ta reda på anledningen till att man fått musarm och att sedan försöka förebygga nya besvär.
Man blir oftast bättre på längre sikt, men ibland kan man få långvariga besvär som sitter i mer än ett halvår. Trots det är det ovanligt att musarm leder till att man måste byta arbete. Om man inte kan få nya arbetsuppgifter under läkningstiden kan man ibland bli sjukskriven.
