Migrän

Skriv ut (ca 6 sidor)

Migrän är akuta anfall av sprängande huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Värken blir värre när du anstränger dig fysiskt och rör på huvudet. Orsaken är inte känd men migrän kan utlösas av till exempel stress, hormonförändringar eller viss mat och dryck. Risken att få migrän ökar om du har en släkting som har det. Migränanfall är nästan alltid ofarliga.

Skriv ut

Huvudvärken kan komma plötsligt eller med olika symtom innan. En del får så kallad aura innan huvudvärken börjar. Aura kan vara synfenomen, sämre tal eller sämre känsel. Denna typ av migrän hette tidigare klassisk migrän men heter nu migrän med aura.

Problemen brukar minska efter 40-årsåldern. Barn kan också få migrän, men det är ovanligare. Anfallen hos barn är kortare och varar oftast en halvtimme till någon eller några timmar.

Symtom på migrän

Symtom på migrän

De vanligaste symtomen på migrän, hos både vuxna och barn, är att

  • du får huvudvärk som ofta är svår och intensiv, men som också kan vara måttlig och variera i intensitet under ett anfall
  • värken känns borrande, dunkande eller pulserande
  • värken sitter på ena sidan av huvudet eller vid ena ögat, men den kan också vara dubbelsidig
  • värken förvärras när du rör på huvudet och av fysisk aktivitet
  • du blir överkänslig för dofter, ljud och ljus
  • du mår illa och kräks
  • du blir trött och får svårt att koncentrera dig.

Du kan få förkänningar före anfallet

Fler än hälften av de som har migrän kan några timmar upp till ett dygn innan huvudvärken börjar få en föraning om att ett anfall är på gång. Dessa föraningar är ofta diffusa och kan visa sig på olika sätt.

Du kan

  • få en olustkänsla i kroppen
  • få humörsvängningar
  • må illa och få magbesvär, till exempel lättare magsmärtor och gaser
  • få svullna händer och fötter
  • gäspa, bli onormalt trött och få spänningar och lätt värk i nacken
  • bli sugen på sötsaker och påverkad aptit
  • känna dig alert, klartänkt och upprymd.

En del får aura

Det vanligaste symtomet på aura är att du upplever synfenomen, som exempelvis ett växande tomt hål i synfältet, suddiga dallrande synintryck, sicksackmönster, blixtar, flimmer eller dubbelseende.

Du kan också få stickningar och domningar kring munnen och i ena armen. Det kan börja i handen för att sedan sprida sig upp längs armen. Du kan få svårt att styra kroppen och att prata som vanligt. Det kan också hända att du får förvrängd kroppsuppfattning.

Symtomen under aurafasen brukar vara likartade hos en och samma person, men kan variera en hel del mellan olika personer.

Auran kommer oftast före värken

Om du har migrän med aura är det vanligt att aurafenomenet kommer före huvudvärken. Auran varar oftast tjugo till trettio minuter, ibland upp till en timme. Efter det att auran börjat ge med sig brukar huvudvärken komma. Ibland kommer huvudvärken efter ett kort intervall. Auran kan även komma under huvudvärksfasen.

Det förekommer också migrän med enbart aura, utan någon huvudvärk. Detta blir vanligare med stigande ålder. Ibland kan det vara svårt att skilja cirkulationsrubbningar i hjärnan, till exempel stroke, från migränaura utan huvudvärk.

Efter anfallet

Efter migränanfallet kan du bli trött, lättirriterad och apatisk. Om du har haft ett kraftigt anfall kan du till och med känna dig mörbultad och slut upp till ett par dygn efteråt.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om du får migränliknande huvudvärk för första gången ska du kontakta akutsjukvården för undersökning, i första hand genom att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177. Detsamma gäller om du har migränanfall i flera dygn eller får plötslig intensiv huvudvärk som du inte känner igen.

Om du har migrän och behöver ta mediciner ofta, eller om medicinerna inte hjälper kan du kontakta en vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns en hel del du kan göra själv för att förebygga migrän eller lindra ett anfall. Det finns också flera typer av läkemedel mot migrän. Dels läkemedel som hjälper när du har fått ett anfall och dels förebyggande läkemedel som minskar risken för att få anfall.

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Förebygga migrän

Du kan nästan alltid minska dina migränbesvär genom att undvika stress och leva ett lugnt och regelbundet liv med återkommande vila, tillräckligt med sömn och regelbundna måltider. Det är också bra att undvika det du vet utlöser migränen.

Allra viktigast är det att undvika stress. För en del kan det hjälpa att undvika vissa matvaror. Regelbunden motion och avslappningsövningar kan också hjälpa.

Kvinnor som får ökade besvär med migrän på grund av p-piller bör sluta med dessa, eller byta preparat. Kombinerade p-piller ska inte användas vid migrän med aura. Kvinnor som både har migrän, röker och använder p-piller har en ökad risk för att få en stroke, och bör därför sluta röka och överväga att byta preventivmetod.

När du får ett anfall

När du får ett anfall hjälper det att ligga och vila på en lugn och mörk plats. Om du somnar går anfallet ofta över snabbare.

Läkemedelsbehandling

Receptfria värktabletter kan lindra värken då den är i sin början eller om den är mild. Men om du har svårare migrän kan du behöva receptbelagda läkemedel. Ofta kan läkemedlen lindra anfallet om du tar dem tidigt.
Läs mer om läkemedelsbehandling av migrän.

Tar du för mycket läkemedel kan huvudvärken bli värre. Därför är det mycket viktigt att du har kontroll över hur mycket läkemedel du tar, särskilt vid svåra och återkommande migränanfall. Du kan ha stor nytta av att föra migrändagbok där du skriver upp vilka mediciner du tar och när du tar dem. Migrändagboken är också värdefull när du pratar med sjukvården.

Fäll ihop

Orsaker till migrän

Orsaker till migrän

Orsaken till migrän är inte helt känd, men forskning har visat att attacken startar i centrala nervsystemet i hjärnan. Till viss del är sjukdomen ärftlig.

Forskarna tror att det under migränattacken pågår ett komplicerat samspel mellan hjärnans nerver och blodkärlssystemet.

En teori är att nervcellerna i hjärnbarken är påverkade, speciellt nervcellerna i nackloben där syncentrum sitter. Det anses uppstå urladdningar i dessa nervceller som leder till såväl aurasymtom som smärta, illamående och överkänslighet för ljus, ljud och dofter.

En annan teori är att det finns ett migräncentrum i den del av hjärnan som kallas hjärnstammen. Enligt den teorin utgår signaler från migräncentrum som gör att den så kallade trigeminus-nerven aktiveras och sänder signaler dels till ett smärtcentrum i hjärnstammen och dels till andra strukturer som blodkärl. Det leder till svår smärta. Nervsignalerna anses också gå till andra delar av hjärnan, vilket orsakar illamående och överkänslighet för ljus och ljud.

Vanligare bland kvinnor

Nästan var femte kvinna och ungefär var tionde man har migrän. Många personer med migrän får drygt ett anfall per månad. Ibland, men det är ovanligt, kommer flera anfall varje månad. Sju av tio personer som får migrän har en nära anhörig som också har sjukdomen.

Migrän utan aura är betydligt vanligare än migrän med aura. Ungefär 20 procent har migrän med aura.

Efter 40-årsåldern brukar migränhuvudvärken succesivt minska och det blir vanligare med enbart föraningar utan någon huvudvärk.

Barn kan också få migrän, men det är ovanligare och anfallen är kortare. Barnmigrän försvinner hos hälften av barnen vid 14-15 års ålder.

Vad utlöser ett migränanfall?

Det som utlöser migrän varierar från person till person och kan också variera från gång till gång hos samma person.

Stress

Stress är den vanligaste orsaken till ett migränanfall. Ofta kommer anfallet först när du slappnar av, exempelvis på helgen efter en stressig arbetsvecka eller på första semesterdagen. Även kronisk stress kan leda till en påtaglig försämring av migränen.

Hormonförändringar

Hos kvinnor finns ett samband mellan migrän och hormonförändringar. Det är vanligt att sjukdomen visar sig redan under puberteten. Många får anfall av migrän i samband med menstruation. Besvären försvinner eller lindras vanligtvis under graviditet om du har migrän utan aura. Migrän med aura brukar däremot oftast försämras under graviditet. P-piller kan göra besvären värre, men i enstaka fall kan de lindra. Under klimakterieperioden kan besvären öka medan de efter klimakteriet ofta blir lindrigare eller försvinner.

Mat och dryck

Viss mat och dryck kan spela stor roll hos en del personer. Det kan till exempel vara choklad, mögelost och andra starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och sojaolja.

Fysisk ansträngning, sömnbrist, temperatur

Långvarig fysisk ansträngning kan också orsaka migrän. Om du vistas på hög höjd kan besvären öka. Du kan också få migrän av för lite eller för mycket sömn, hetta eller starkt solljus, höga ljud, starkt luktande parfym, eller svängningar i temperatur.

Risker i sällsynta fall

Migränanfall är nästan alltid ofarliga. Bara i mycket sällsynta fall kan blodtillförseln minska så kraftigt under aurafasen att en del av hjärnvävnaden hinner bli skadad. Det kallas migränutlöst hjärninfarkt, en variant av stroke, och kännetecknas av att aurasymtomen består under flera dagar. Om du får aurasymtom upp mot ett dygn eller migränsymtom i flera dagar ska du kontakta sjukvården för närmare undersökning. Risken för denna typ av migrän ökar om du samtidigt röker och använder p-piller.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk, och det är inte ovanligt att få båda typerna av huvudvärk.

För att läkaren ska ställa diagnosen migrän krävs fem dokumenterade typiska anfall om det gäller migrän utan aura. Om det gäller migrän med aura räcker det med två dokumenterade anfall.

Med hjälp av samtal och undersökningar av nervsystemet, näsans bihålor och blodtrycket tar läkaren reda på om du har migrän. Om du har en migrändagbok är det bra att ta med den som stöd. Ibland tas även blodprov för att kontrollera blodsocker, blodvärde och sänka. Du kan också få genomgå kontraströntgen av hjärnan, så kallad datortomografi eller CT, eller en magnetkameraundersökning, men det är sällan nödvändigt vid vanlig migrän.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-21
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Edvinsson, professor i internmedicin, Lunds Universitet, och överläkare vid Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Lund