Spädbarn kan kräkas av flera anledningar och för det mesta är det inget allvarligt.
Överskottskräkningar - reflux
Framför allt är det vanligt att små spädbarn kräks efter att de har ätit, vilket beror på att magmunnen som ska sluta tätt mellan magsäcken och matstrupen ännu inte är helt färdigutvecklad. Maginnehållet åker därför lätt tillbaka upp i matstrupen. Ju mer barnet äter, desto längre tid tar det för magsäcken att tömma sig till tarmen, vilket ökar trycket inne i magsäcken. Detta är normalt och kallas för reflux eller överskottskräkningar.
Överskottskräkningar är väldigt vanliga hos spädbarn. Det förekommer hos nästan 90 procent av två månader gamla spädbarn för att därefter minska och vid ett års ålder finns det kvar hos knappt åtta procent.
En del spädbarn kräks bara ibland, medan andra kräks eller spottar efter varje måltid. Det ser ofta ut som att barnet kräks en större mängd än vad det egentligen är. Barnet är helt opåverkat vid överskottskräkningar som kommer utan ansträngning för barnet. Till skillnad från vanliga kräkningar som utlöses av en kräkreflex.
Om barnet ökar i vikt och mår bra i övrigt är kräkningarna efter mat inget att oroa sig för. Hos de flesta barn avtar kräkningarna långsamt för att försvinna helt när barnet är mellan sex månader och ett år.
Vid reflux sluter inte den övre magmunnen tätt och maten rinner baklänges från magsäcken upp till matstrupen.
Läs mer: Hicka, rapningar och kräkningar
Magsjuka
Om ett spädbarn plötsligt kräks stora kräkningar är den vanligaste anledningen så kallad magsjuka, oftast orsakad av virus. Virusinfektionen irriterar magens och tarmens slemhinnor. Infektionen gör att barnet kräks och ofta också får diarré. Diarrén kan komma något dygn efter kräkningarna.
Andra infektioner
Om barnet är infekterat, till exempel på grund av en förkylning, blir slemhinnorna irriterade och det bildas mer slem. Detta kan göra att barnet kräks. Även andra infektioner, som luftvägsinfektioner med hosta, lunginflammation, öroninflammation och urinvägsinfektion, kan också göra att barnet kräks.
Matallergi
Om barnet börjar kräkas i samband med att det börjar med modersmjölkersättning eller annan mat som innehåller komjölk kan det bero på komjölksproteinallergi. Mjölkproteinet kan irritera magslemhinnan och magsäckens muskelaktivitet påverkas. Då tömmer sig magsäcken långsammare ned i tolvfingertarmen. Eftersom den övre magmunnen dessutom stänger sig dåligt kräks barnet lätt upp den mat som han eller hon inte tål.
Komjölksproteinallergi förekommer hos omkring två procent av alla spädbarn, och kräkningar är ett av de vanligaste symtomen. Kräkningar kan också orsakas av något annat födoämne, till exempel gluten, som bland annat finns i välling, gröt och bröd under förutsättning att barnet börjat med livsmedel som innehåller gluten.
Gastroesofagal reflux, GER
Några få spädbarn kan ha så kallad gastroesofagal refluxsjukdom (GER). Detta är ovanligt hos de flesta barn, men vanligare hos barn med neurologiska funktionsnedsättningar och hos för tidigt födda barn. Även barn med astma, cystisk fibros och missbildningar i matstrupen såsom esofagusatresi har en ökad risk för GER.
Det vanligaste symtomet är att barnet har stora kräkningar, men eftersom den sura magsaften kan åka upp och irritera slemhinnan i matstrupen, kan barnet också ha ont utan att det kräks. Detta gör att barnet blir ledset och man kan uppleva att barnet är kinkigt och skrikigt. Barnet kanske inte vill äta, och går inte upp i vikt som det ska, eller går ner i vikt. Det är också vanligt att barnet sover dåligt.
Kaskadkräkningar - Pylorusstenos
Några få spädbarn kan ha besvär med kraftiga sprutande kräkningar. Dessa kräkningar består av den mat barnet just har ätit. Det kan bero på att barnet har en förträngning i nedre magmunnen, så kallad pylorusstenos. Magmunnens muskler förtjockas så mycket att magsäckens muskelaktivitet har svårt att föra ner maten i tarmen. Den här sortens förträngning är ovanlig bland spädbarn och förekommer oftare hos pojkar.
De första symtomen visar sig under de första levnadsveckorna, omkring två till fyra veckor. Barnet börjar kräkas sprutande allt oftare. När barnet har ätit, kan man ofta se på barnets mage ovanför naveln, att magsäcken rör sig. Det är sammandragningar när magsäcken försöker föra maten vidare ner i tarmen.
Eftersom maten inte kan passera ut i tarmen kan barnet inte tillgodogöra sig näring. Det leder till att barnet förutom kräkningar också kan få andra symtom, som till exempel vara hungrigt och vilja äta snabbt igen efter avslutad måltid. Vanligtvis går barnet inte heller upp i vikt och kan bli dåsigt och passivt på grund av för lite näring. När barnet kräks allt oftare och i större mängder kan det även få vätskebrist samt salt- och syra-basrubbning. Det kan visa sig i att barnet kissar allt mindre och är mycket trött och ointresserat.
Missbildning i övre delen av magtarmkanalen
Kräkningar hos mycket små barn, vid några dagars till någon veckas ålder, kan vara ett tecken på ett medfött hinder i passagen genom tolvfingertarmen eller tunntarmen. Om hindret sitter nedanför gallgångens öppning i tolvfingertarmen, som är tunntarmens översta del, är kräkningarna gallfärgade (mörkgröna till gula).
Gallblåsan tömmer gallan genom gallgången i tunntarmens övre del.
Hinder i tarmen
Hos spädbarn kan kräkningar och ont i magen, som kommer i intervaller, vara tecken på andra hinder i tarmen till exempel förstoppning, tarmvred, invagination eller inklämt ljumskbråck.
Andra orsaker till att spädbarn kräks
Illamående och kräkningar kan vara ett symtom på att barnet slagit sig hårt i huvudet och fått hjärnskakning. Ibland kan ett barn kräkas om det får i sig något som är giftigt.
Vissa barn kan ha upprepade svåra och intensiva kräkningar som kommer periodvis och upprepar sig på samma sätt. Barnet blir oftast svårt medtaget och intorkat. Dessa kräkningar kallas för cykliska kräkningar och drabbar oftast litet äldre barn i förskoleåldern, men kan även drabba barn under ett år.
I sällsynta fall kan även missbildningar i hjärnan ge upphov till kräkningar.
