Hjärtklaffsjukdomar

Skriv ut (ca 8 sidor)

I hjärtat finns fyra klaffar som fungerar som ventiler och hindrar blodet från att pumpas i fel riktning. Klaffarna kan bli för trånga eller börja läcka, vilket kan leda till olika typer av hjärtklaffsjukdomar. De upptäcks ofta när läkaren lyssnar på hjärtat och hör blåsljud. Om felet på klaffen påverkar hjärtats funktion kan det krävas en operation för att ersätta den hjärtklaff som inte fungerar med en ny.

Skriv ut

Klaffsjukdomar kan delas in i förträngningar och läckage av klaffarna. Vid förträngningar blir det svårt för blodet att passera den trånga klaffen. Vid läckage backar en del av blodet som pumpas framåt.

Klaffsjukdomar kan vara medfödda eller uppstå senare i livet. De senare kallas förvärvade. 

Symtom

Symtom

Klaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början, men med tiden kan du

  • få svårare att andas
  • få sämre ork
  • bli tröttare
  • få yrsel och svimma när du anstränger dig
  • få ont i bröstet
  • få hjärtklappning.

Ju större fel på klaffen, desto lättare känner du av symtomen. Feber, frysningar och frossa kan vara symtom på klaffsjukdom som beror på bakterier. Du kan också få symtomen akut om orsaken är exempelvis hjärtinfarkt eller infektion.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du ska ringa 112 om du

  • får en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter
  • får en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter
  • får bröstsmärtor och samtidigt känner andnöd, är kallsvettig eller har hjärtklappning
  • får plötsliga svåra andningsbesvär när du vilar
  • har svimmat utan uppenbar orsak när du ansträngt dig eller vilat.
  • får feber i kombination med andningsbesvär
  • vet att du har en hjärtsjukdom och plötsligt blir sämre.

Om du har lindriga besvär, till exempel att du blir mer andfådd än tidigare när du anstränger dig och har fått sämre ork, kan du kontakta en vårdcentral. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Lindriga klaffel följs upp med regelbundna ultraljudsundersökningar. Svårare klaffel som ger besvär eller påverkan på hjärtat ska opereras. Det är viktigt att du kan få kontakt med din läkare om du har några frågor, blir sämre eller får nya symtom. Du behöver få veta vilka symtom som ska leda till att du kontaktar sjukvården och vart du då ska vända dig.

Den vanligaste operationsmetoden är att kirurgen opererar bort den hjärtklaff som inte fungerar. Klaffen ersätts med en mekanisk eller biologisk klaffprotes. Det finns ingen risk för att klaffprotesen stöts bort eftersom den inte består av levande vävnad.

Klaffproteser

  • En mekanisk klaffprotes består av metallskivor som öppnas och stängs av blodströmmen. Fördelen är att flödet blir maximalt och att protesen håller livet ut. Nackdelen är livslång behandling med blodproppsförebyggande medicin.
  • En biologisk klaffprotes tillverkas av hjärtvävnad från gris eller kalv och syntetiskt material. Fördelen är att blodproppförebyggande läkemedel inte behövs. Nackdelen är att denna typ av klaff inte håller lika länge och inte ger lika bra passage för blodet.

Ibland kan vävnad runt omkring klaffen behöva bytas ut och det går även att laga en del läckande klaffar. Förträngning av mitralisklaffen kan oftast vidgas med hjälp av en uppblåsbar ballong.

På senare tid har det även kommit nya tekniker med klaffbyte och klaffreparationer via blodkärlen så att bröstkorgen inte behöver öppnas. Dessa behandlingsmetoder är bara aktuella i vissa fall.

Att genomgå en hjärtoperation är inte riskfritt. Vid alla operationer kan man få blödningar och infektioner, det är dessutom vanligt med rytmrubbningar Alla överlever heller inte, och därför görs en noggrann analys av vinsten gentemot riskerna. Ju äldre du är och ju fler sjukdomar du har, desto större risk. Beslut om operation tas i samråd med dig som patient och du ska då vara välinformerad. Det är av stort värde om även anhöriga involveras i denna process.

Efter hjärtoperation är det vanligt att få vård på hjärtkirurgisk klinik i cirka en vecka och därefter en vecka på ett rehabiliteringssjukhus. Det tar ungefär tre månader innan man är återställd. Det är viktigt att få behandling för grundorsaken till klaffelet och alla andra sjukdomar för att få så bra långsiktigt resultat som möjligt. Har du fått en mekanisk klaffprotes gäller livslång Waranbehandling.

Vad kan jag göra själv?

Det verkar finnas ett samband mellan förträngd aortaklaff och högt blodtryck, höga blodfetter och rökning. Det finns inget särskilt som du kan göra själv om du har fått klaffsjukdomar. Däremot kan du minska risken för att få hjärtkärlsjukdomar genom följa de här råden:

  • Sluta med rökning eftersom det kraftigt ökar risken för hjärt-kärl- och lungproblem. Riskerna ökar också i samband med operationer, och gör att det tar längre tid att återhämta dig
  • Ät hälsosammare. Medelhavskost och även nordisk kost är bra för hälsan. Sådan kost innehåller mycket grönsaker, fisk, vegetabiliska fetter, nötter och frukt men lite mindre av mejeriprodukter och kött där lamm och vilt är nyttigare än nöt och fläsk. Förhöjda blodfetter och övervikt ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Dessutom tar det ofta längre tid att återhämta dig efter en operation om du är överviktig eftersom du har minskad lungkapacitet.
  • Rör dig mer. Minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag har gynnsamma effekter på hälsan. Om du har ett uttalat klaffel och blir väldigt andfådd när du anstränger dig ska du lyssna på kroppens signaler och anpassa dig därefter. Vid kraftiga klaffel bör du vara lite försiktig med vissa former av styrketräning. Du bör rådgöra med din läkare
  • Mät ditt blodtryck antingen på vårdcentralen eller hemma. Blodtrycksmanschetter för hemmabruk finns att köpa. Diskutera värdena med din läkare.
  • Håll dina tänder rena. Studier pågår som visar att noggrann tandvård förmodligen minskar risken för infektioner i hjärtat och möjligen även åderförkalkning.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

De flesta klaffsjukdomarna upptäcks vid rutinkontroller när en läkare lyssnar på hjärtat och hör blåsljud. Om läkaren hör blåsljud får du som regel en remiss till en hjärtspecialist för kompletterande utredning och bedömning.

Två hjärttoner

En frisk person har två hjärttoner, som hörs när hjärtklaffarna stängs. Den första tonen hörs när klaffarna mellan förmak och kammare stängs. Därefter kommer hjärtats sammandragningsfas, systole, då vanligtvis inget hörs. Systole avslutas med den andra hjärttonen, som hörs när aortaklaffen och klaffen mellan höger kammare och lungpulsådern stängs. Tiden mellan den andra och den första hjärttonen är hjärtats vilofas, diastole.

Läkaren hör blåsljud

Vanligtvis hörs bara de två hjärttonerna. Men när du har en klaffsjukdom kan läkaren ofta höra blåsljud från hjärtat med hjälp av ett stetoskop. Blåsljudet beror på att blodets jämna flöde blir mer virvlande på grund av en förträngd eller läckande klaff.

Du kan ha blåsljud från hjärtat utan att ha någon klaffsjukdom. Felet på klaffen kan också vara så litet att det inte har någon betydelse. Små läckage är vanliga.

EKG - elektrokardiografi

EKG-undersökningen visar hjärtats elektriska aktivitet. Med hjälp av EKG kan läkaren se om du har en regelbunden hjärtrytm eller en oregelbunden rytm, vilket kan bero på extraslag eller förmaksflimmer. Vissa klaffsjukdomar gör att vänster kammares muskulatur blir tjockare och det syns ibland på EKG. Ärr efter större hjärtinfarkter och mycket annat syns också.

Ultraljud

Med ultraljud kan läkaren bedöma hjärtats funktion och väggrörelser. Det går att mäta de olika hjärtrummens storlek och väggarnas tjocklek. Läkaren kan även bedöma hur klaffarna ser ut och registrera blodflödet och på så sätt bedöma om klaffarna läcker eller är förträngda. I en läckande klaff rör sig en del av blodet i fel riktning. Genom en förträngd klaff rör sig blodet fortare.

Ultraljudsundersökning kan också göras via matstrupen. Matstrupen ligger närmare hjärtat än bröstkorgsväggen och ger bättre bilder av framför allt mitralisklaffen och ibland även av aortaklaffen. Ultraljudssändaren förs efter bedövning av svalget ner i matstrupen.

Arbetsprov

Ett arbetsprov i form av ett cykeltest kan ibland utföras för att värdera arbetsförmåga och symtom, upptäcka eventuell kärlkramp och rytmstörningar samt hur blodtrycket utvecklas under arbete. Det är särskilt användbart för dem som inte anser sig ha symtom men som i själva verket vant sig vid en lägre funktionsnivå och inte tänker på att arbetsförmågan är nedsatt.

Kranskärlsröntgen

Kranskärlsröntgen ingår alltid inför klaffoperation för att ta reda på om även kranskärlen behöver opereras. Läkaren bedövar ljumsken och för in katetrar, det vill säga tunna slangar, genom ljumskartären och upp till hjärtat. Där sprutas kontrastvätska in i kranskärlen för att se hur hjärtats blodförsörjning fungerar.

Blodprover

För att läkaren ska kunna kartlägga blodvärde, njurfunktion, salter och blodfetter tas blodprover inför operationen. Det ingår i utredningen.

Hjärtkateterisering

Om läkaren är osäker på hur din klaffsjukdom påverkar hjärtats arbete kan i enstaka fall så kallad hjärtkateterisering utföras. Det innebär att en tunn slang förs in i ett blodkärl via ljumsken eller halsen genom höger förmak och kammare till lungpulsådern. Med slangen kan läkaren mäta blodtrycket i lungorna och hur mycket blod som pumpas ut i varje hjärtslag.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Hjärtat

    Hjärtat fungerar som en pump.

    Mer information
    Hjärtats inre

    Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot syrefattigt blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar.

    Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning.

    Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns klaffar, som hindrar blodet från att rinna tillbaka.

  • Hjärtklaffar

    Hjärtklaffarna fungerar som ventiler som hindrar blodet från att gå i fel riktning.

    Mer information
    Hjärtklaffar

    Aortaklaffen och klaffen till lungpulsådern är så kallade fickklaffar. När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.

    Klaffarna mellan förmak och kammare kallas för segelklaffar. De består av segelliknande flikar, som sitter fästade vid hålets kanter. När hjärtat drar ihop sig pressas segelklaffarna ihop och förhindrar att blodet strömmar tillbaka till förmaket.

Hjärtat är en muskel som pumpar runt blod i kroppen så att kroppens alla organ får syre. I hjärtat finns fyra klaffar, som ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat. Dessa klaffar kan bli förträngda eller börja läcka.

När blodet har lämnat av sitt syre ute i kroppen förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak. När höger förmak drar ihop sig pumpas blodet genom en hjärtklaff in i höger kammare. När kammaren drar ihop sig skickas blodet förbi nästa hjärtklaff till lungpulsådern och ut i lungorna, där det tar upp syre.

Från lungorna kommer blodet till hjärtats vänstra förmak. När vänster förmak drar ihop sig transporteras blodet till vänster kammare genom den så kallade mitralisklaffen. I vänster kammare pumpas det syrerika blodet förbi aortaklaffen till stora kroppspulsådern, som transporterar blodet ut till kroppens alla organ.

Hjärtklaffarna fungerar som ventiler som hindrar blodet från att gå i fel riktning.

Fickklaffarna

Aortaklaffen och klaffen till lungpulsådern är så kallade fickklaffar. De består av tre fickor som brukar kallas cuspar. När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.

Segelklaffarna

Klaffarna mellan förmak och kammare kallas för segelklaffar. De består av segelliknande flikar, som sitter fästade vid hålets kanter. När hjärtat drar ihop sig pressas segelklaffarna ihop och förhindrar att blodet strömmar tillbaka till förmaket.

Klaffsjukdomar

Klaffsjukdomar kan delas in i klafförträngning eller klaffläckage. Beroende på vilken klaff som är förträngd eller läcker uppstår olika symtom och besvär, som utvecklas olika snabbt.

Förvärvade klaffsjukdomar uppkommer oftast i vuxen ålder. Medfödda fel på hjärtklaffar är mycket ovanligare. Vid sådana fel är oftast även andra delar av hjärtat än bara hjärtklaffarna skadade. Medfödda hjärtfel ger vanligtvis besvär redan i barn- och ungdomsåren.

Medfödda klaffsjukdomar förekommer både i de klaffar som sitter till vänster i hjärtat och de som sitter i höger sida. Klaffsjukdomar som är förvärvade förekommer i allmänhet bara i de vänstersidiga hjärtklaffarna, det vill säga aortaklaffen och mitralisklaffen. Detta beror på att trycket är mycket högre på vänster sida, det vill säga i stora kretsloppet.

Det finns fem typer av förvärvade klaffsjukdomar:

  • förträngd aortaklaff
  • läckande aortaklaff
  • läckande mitralisklaff
  • förträngd mitralisklaff
  • läckande tricuspidalisklaff

Förträngd aortaklaff - aortastenos

Förträngning i aortaklaffen, aortastenos, är den vanligaste klaffsjukdomen. Ungefär två procent av dem som är över 65 år och ungefär fem procent av dem över 80 år har förträngd aortaklaff. Sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor.

Oftast har man en normal hjärtklaff från början, som förkalkas allt mer ju äldre man blir. Det är inte helt klarlagt varför det sker, men likheter med åderförkalkningssjukdomen finns.

Läckande aortaklaff - aortainsufficiens

Det finns två typer av läckande aortaklaff, så kallad aortainsufficiens: kroniskt läckage och akut läckage.

Kroniskt läckande aortaklaff

Kroniskt aortaläckage är mindre vanligt än förträngd aortaklaff. Sjukdomen är ungefär lika vanlig hos män som hos kvinnor.

Hos äldre är klaffläckaget oftast en del i en förkalkad och förträngd aortaklaff. Klaffläckaget kan också uppstå om kroppspulsådern är utvidgad vilket leder till att den del av hjärtat där klaffen är fäst utvidgas och att fickklaffarna dras isär. Läckage i aortaklaffen kan också vara ett symtom vid inflammatorisk sjukdom.

Hos yngre orsakas aortaläckage oftast av att aortaklaffen har två klaffickor i stället för tre, och att dessa inte riktigt sluter tätt.

Akut läckande aortaklaff

Akut aortaläckage är livshotande och kräver behandling mycket snabbt. Läckaget beror oftast på antingen att en bakterieinfektion har förstört aortaklaffen eller på en bristning av stora kroppspulsådern, som också skadat klaffen.

Vid en bakterieinfektion utvecklas hjärtsvikt snabbt, oftast inom ett dygn. Om kroppspulsådern brister får man svåra bröstsmärtor som strålar ut i ryggen och det blir också svårt att andas. Detta tillstånd är mycket allvarligt och livshotande.

Läckande mitralisklaff - mitralisinsufficiens

Läckande mitralisklaff, så kallad mitralisinsufficiens, är mindre vanligt än aortastenos. Det är främst yngre personer som kan få sjukdomen, som förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor.

Att mitralisklaffen läcker kan ha flera orsaker. En orsak är att vänster kammare har förstorats. Det har gjort att sammandragningsförmågan försämrats och att de båda mitralisklaffseglen har dragits isär. En annan orsak till läckaget kan vara sjukdom i själva klaffarna, så kallad prolaps. Läckande mitralisklaff kan även bero på en infektion som förstört klaffarna eller på akut hjärtinfarkt.

När vänster kammare drar ihop sig kommer inte allt blod ut i stora kroppspulsådern utan en del förs istället genom den läckande klaffen tillbaka till vänster förmak, som då tänjs ut och förstoras. Trycket stiger i lungorna med ökad andfåddhet som följd.

Förträngd mitralisklaff - mitralisstenos

I mitten av förra seklet var förträngd mitralisklaff, mitralisstenos, orsakad av reumatisk feber, den vanligaste klaffsjukdomen i Sverige. Reumatisk feber orsakas av en bakterieinfektion med streptokocker och när antibiotika började användas försvann detta klaffel i stort sett från Sverige. Sjukdomen kan däremot finnas hos personer som kommer från länder där sjukvården har mindre resurser och levnadsförhållandena är sämre. Följderna av den reumatiska febern gör att mitralisklaffen blir förtjockad och öppnar sig sämre.

En vanlig komplikation till mitralisklaffel är förmaksflimmer. Läs mer på 1177 Vårdguiden om attackvis förmaksflimmer och kroniskt förmaksflimmer.

Läckande tricuspidalisklaff - tricuspidalisnsufficiens

Läckande tricuspidalisklaff kan uppstå till följd av vänstersidiga klaffel och lungsjukdomar beroende på förhöjda tryck i lungkretsloppet och påverkan på höger hjärtkammare. Bakterier kan också angripa klaffen och förstöra den.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-11-26
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Lind, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.