Läkemedel vid typ 1-diabetes

Skriv ut (ca 7 sidor)

Insulin behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp och använda det socker som finns i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin. Cellerna kan då inte ta upp sockret, och blodsockervärdet stiger. Behandlingen består av att ta insulin. Det finns olika sorters insulin som kan kombineras så att de passar dina behov och vanor. Du behöver insulin resten av livet.

Skriv ut

Kortsiktigt är målet med behandlingen vid typ 1-diabetes att undvika akuta symtom som uppstår vid för höga eller för låga blodsockervärden. Det långsiktiga målet är att förebygga komplikationer, till exempel åderförfettning i kroppens stora blodkärl.

Olika typer av insulin

Olika typer av insulin

Insulin förstörs om det kommer i kontakt med maginnehållet. Det är därför insulinet måste tas med hjälp av sprutor eller med en insulinpump. Vanligast är sprutor som ser ut som pennor och kallas därför insulinpennor. Det går också att använda en insulinpump som doserar små mängder insulin till kroppen dygnet runt.

Det finns flera sorters insulin. De börjar verka olika snabbt i kroppen och effekten håller i sig olika lång tid. Det är svårt att ange exakt hur länge effekten sitter i, det beror bland annat på hur stor dos du tar och vad du äter. Därför är tiderna som anges nedan ungefärliga tider.

Måltidsinsulin tas i samband med måltid och verkar snabbt, men effekten sitter inte i så länge. Måltidsinsulin kan delas upp i direktverkande och snabbverkande insulin.

Basinsulin är mer långverkande och ska tas en eller två gånger varje dygn. Effekten sitter i nästan hela dygnet och ger en låg basnivå av insulin i blodet mellan måltiderna. Basinsulin kan delas upp i medellångverkande och långverkande insulin.

Blandinsulin är en kombination av direktverkande eller snabbverkande och medellångverkande insulin.

Individuellt anpassad behandling

Behovet av insulin påverkas bland annat av hur mycket du rör på dig och vilka matvanor du har. Det finns flera olika typer av insulin, vilket gör det möjligt att anpassa behandlingen efter dina behov och vanor. Tillsammans med din läkare kan du forma den insulinbehandling som passar dig bäst. Det blir lättare att hålla blodsockervärdet i balans med en behandling som passar dina aktiviteter och livsstil.

Den vanligaste insulinbehandlingen vid typ 1-diabetes är att ta en spruta med medellångverkande eller långverkande basinsulin en gång per dygn, oftast på kvällen. Dessutom behövs ett snabbverkande eller direktverkande insulin före varje måltid. Det är alltså vanligt att ta tre till fyra sprutor per dygn.

Att mäta blodsockervärdet

För att kunna mäta blodsockervärdet behöver du ha en egen blodsockermätare. Det finns flera olika typer att köpa på apotek. Din diabetessjuksköterska kan hjälpa dig att välja.

Fäll ihop

Insulin

Insulin

Måltidsinsulin – snabbverkande insulin

Snabbverkande insulin innehåller humant insulin, som är detsamma som kroppens eget insulin. Det verkar snabbt och har något längre effekt än direktverkande insulin.

Du tar det inom en halvtimme före en måltid, vanligen tre gånger per dag. Insulinet börjar verka efter en halvtimme och effekten sitter i under cirka sex till åtta timmar. Effekten är störst efter en till tre timmar.

Exempel på insulin som börjar verka snabbt och har lite längre effekt är

Måltidsinsulin – direktverkande insulin

Direktverkande insulin innehåller en så kallad insulinanalog. I en insulinanalog är insulinets uppbyggnad något ändrad, jämfört med kroppens eget insulin. Det gör att effekten kommer snabbare, men varar kortare, jämfört med effekten vid snabbverkande insulin.

Du tar det snabbverkande insulinet i samband med en måltid, tre till fyra gånger om dagen. Det börjar verka efter ungefär 15 till 20 minuter och har som störst effekt efter cirka en halvtimme och upp till två timmar efter det att du har tagit sprutan. Effekten sitter i upp till cirka fem timmar.

Exempel på direktverkande insulin är

Basinsulin – medellångverkande insulin

Medellångverkande insulin har effekt under 10 till 24 timmar. Det medellångverkande insulinet tar du ofta en gång per dygn, vanligtvis till natten, som basinsulin. Det tar något längre tid innan det börjar verka, cirka en till två och en halv timme. Insulinet är som mest effektivt efter fyra till åtta timmar. Den totala effekten kan sitta i upp till 24 timmar.

Exempel på insulin som har en medellång verkan är

Basinsulin – långverkande insulin

Ett långverkande insulin tar du som basinsulin en gång per dygn, vanligtvis till natten eller middagen, men du kan även ta det på morgonen. Det långverkande insulinet Levemir behöver du oftast ta två gånger per dygn.

Långverkande insulin börjar verka efter två till fyra timmar. Det verkar jämnare över dygnet och det ger ingen tydlig maximal effekt på samma sätt som med de mer snabbverkande typerna. Effekten sitter i under 16 till 28 timmar.

Exempel på långverkande insulin är Tresiba, Lantus och Levemir.

Blandinsulin

Det finns olika typer av blandinsulin. Blandinsulin består av blandningar mellan direktverkande eller snabbverkande och medellångverkande insulin i olika proportioner. Du tar oftast blandinsulin två gånger per dygn, vanligen till frukost och middag. Beroende på vilket insulin som ingår i blandningen kommer effekten olika snabbt, och sitter i olika lång tid. Det finns blandinsuliner med olika proportioner.

Med blandinsulin som innehåller snabbverkande insulin kommer effekten efter 30 till 60 minuter. Detta blandinsulin har störst effekt efter två till fyra timmar och effekten sitter i under 12 till 19 timmar. Exempel på sådant blandinsulin är Insuman Comb 25.

Innehåller blandinsulinet ett direktverkande insulin kommer effekten efter 10 till 20 minuter. Detta blandinsulin har störst effekt efter en till fyra timmar, och effekten sitter i under 15 till 24 timmar. 

Exempel på sådana blandinsuliner är Humalog Mix och NovoMix.

Fäll ihop

Viktigt när du använder insulin

Viktigt när du använder insulin

Det är viktigt att insulindosen är anpassad till hur mycket du äter och hur mycket energi du gör av med, till exempel genom motion och kroppsarbete. Om du till exempel börjar motionera mer än tidigare kan du därför behöva ändra din insulindos. Mät ditt blodsocker oftare om du ändrar dina levnadsvanor och justera dosen om det behövs. Tala med din läkare eller diabetessjuksköterska om du behöver stöd för detta.

Insulinkänning vid lågt blodsockervärde

Om du tar en för stor dos insulin, har ätit sämre än vanligt eller varit väldigt fysiskt aktiv sjunker blodsockervärdet och du kan få en insulinkänning. Det kallas även hypoglykemi. Vanliga symtom på en insulinkänning är att du

  • blir hungrig
  • blir matt och kraftlös
  • får ont i huvudet
  • blir orolig och irriterad
  • svettas
  • får hjärtklappning
  • darrar och skakar
  • blir blek.

Insulinkänning försvinner i de flesta fall ganska snabbt om du äter eller dricker något sött, till exempel 2-3 tabletter druvsocker. Även ett glas juice eller mjölk kan hjälpa. Däremot gör så kallade light-produkter ingen nytta eftersom de inte innehåller socker. När känningarna gått över kan det vara bra ifall du äter något, exempelvis en smörgås.

Om du ofta får lågt blodsocker måste du diskutera det med din läkare. Lågt blodsocker om du till exempel kör bil. Du bör då alltid mäta ditt blodsocker innan du börjar köra.

Ketoacidos vid högt blodsockervärde

Om du har högt blodsockervärde och samtidigt insulinbrist kan du få ketoacidos, även kallad syraförgiftning. Det är ett akut tillstånd som kan vara livshotande om det inte behandlas. Symtom på ketoacidos är att du:

  • mår illa
  • kräks
  • får ont i magen.

Använder du en insulinpump måste du kontrollera ditt blodsockervärde ofta. Blodsockervärdet kan öka snabbt om insulintillförseln bryts, till exempel om pumpens kateter glider ut. Att blodsockernivån ökar snabbt beror på ett av de måltidsinsuliner som verkar under kort tid används i pumpen. Eftersom det då inte finns någon reserv av insulin i kroppen kan du få ketoacidos.

Vid resa

Om du ska resa utomlands kan tidsskillnader göra att du under resan måste anpassa insulindoserna och äta på andra tider.

Om du blir sjuk

En infektion i kroppen kan det leda till att du får högre blodsockervärden och du kan behöva anpassa insulindosen. Du ska aldrig sluta helt med insulin om du får en infektion, till exempel magsjuka, utan sänk dosen och följ blodsockervärdet. Om du är osäker hur du ska göra bör du rådgöra med din läkare eller diabetessköterska.

Fäll ihop

Biverkningar

Biverkningar

Om du tar sprutor på samma ställe många gånger kan det bildas en fettansamling i underhuden som försämrar upptaget av insulin. Därför är det bra att ta insulinsprutorna på olika ställen. Prata med din diabetessköterska för att få råd om hur du kan ta din spruta.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Du kan använda humant insulin, det vill säga snabbverkande insulin, när du är gravid. Behöver du använda insulinanaloger när du är gravid bör du rådgöra med läkare.

Du kan använda både humant insulin och insulinanaloger när du ammar. Insulinbehandlingen medför inte någon risk för spädbarnet, men du kan behöva ändra dosen.

Fäll ihop

Att ta insulinsprutor

Att ta insulinsprutor

Det finns insulinpennor av engångstyp som är fyllda med en viss mängd insulin och som kastas när de har använts. Det finns också flergångpennor som fylls med en ny ampull när insulinet har tagit slut.

Insulin doseras i så kallade enheter och alla insulinsorter innehåller 100 enheter insulin per milliliter. Insulinpennor är graderade i enheter, det innebär att risken för feldoseringar minskas.

I ena änden av insulinpennan sätter du på en nål. Insulinnålar är mycket tunna och injektionen känns därför nästan inte alls. Byt nålen på insulinpennan före varje ny injektion.

I andra änden på insulinpennan sitter en knapp. Du vrider på knappen för att ställa in den mängd insulin du ska ta. På pennan finns en skala som tydligt visar hur många enheter insulin som du har vridit fram.

När du ska ta sprutan nyper du dig med tummen och pekfingret där du ska ta sprutan, exempelvis i magen eller på låret, så att du får ett kraftigt hudveck. Sedan sticker du in nålen i hudvecket och trycker på knappen i pennans andra ände. Du måste trycka på knappen tills allt insulin har sprutats in.

Lätt att ta själv

Till en början kanske du tycker att det är obehagligt att sticka dig själv. Men att ta sprutorna är nödvändigt och de flesta vänjer sig.

Effekten av insulinet kommer oftast lite snabbare om du tar sprutan i magen jämfört med om du tar den i låret, därför tas måltidsinsuliner oftast i magen.

Fäll ihop

Att använda insulinpump

Att använda insulinpump

Det finns elektroniskt styrda insulinpumpar som du kan använda. Pumparna är ungefär lika stora som en mindre mobiltelefon. En pump går att bära i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna.

Insulinet förs från pumpen till kroppen genom en tunn plastslang, en så kallad kateter. På katetern sitter en liten nål som fästs i magen. Du ska byta katetern minst två gånger i veckan. Att byta kateter går till på ungefär samma sätt som att använda en insulinpenna.

Pumpen doserar små mängder insulin till kroppen dygnet runt. Med en insulinpump får du en jämn tillförsel av insulinet hela tiden och du behöver inte ta insulinsprutor. Doseringen styrs av ett schema som du själv kan programmera in i pumpen. Om du behöver mer eller mindre insulin går det att öka eller minska dosen. Innan en måltid tar du extra insulin med pumpen. Du kan behöva öka insulintillförseln om du till exempel har feber eller en infektion. Ska du motionera kan du behöva sänka dosen.

Många pumpar är vattentäta och det går att koppla ifrån den när du ska duscha eller bada.

Behandlingen med insulinpump sköts via diabetesmottagningar på sjukhus. Där finns läkare och sköterskor med speciella kunskaper om den här typen av insulinbehandling. I början kan du få hjälp att lära dig hur insulinpumpen fungerar och hur den ska skötas.

När kan man använda pump?

Om du har en svårinställd diabetes, med till exempel stora svängningar i blodsockervärdet, kan det vara bra att få behandling med insulinpump. Om du har svårt att uppfatta symtom på insulinkänningar kan det också vara bra att pröva en insulinpump.

Viktigt att mäta blodsockervärdet

Du måste följa blodsockervärdet noga om du använder en pump. Anledningen är att du snabbare kan få en ketoacidos om insulintillförseln bryts, till exempel om pumpens kateter glider ut eller om nålen glidit ur sitt läge.

Insulin för behandling med pump

Med en insulinpump används vanligtvis direktverkande eller snabbverkande insulin. Effekten av läkemedlet sitter i hela tiden medan pumpen är inkopplad.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-25
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mats Eliasson, professor, läkare, specialist i internmedicin och hormonsjukdomar, Sunderby sjukhus, Luleå.