Hydrokortison Nycomed

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Hydrokortison Nycomed?

Hydrokortison Nycomed är ett läkemedel som används när kroppen av någon anledning inte bildar tillräckligt av hormonet kortisol.

Det verksamma ämnet i medicinen är hydrokortison. Medicinen tillhör gruppen glukokortikoider, som i dagligt tal kallas kortison.

Recept och högkostnadsskydd

Hydrokortison Nycomed finns som tabletter i styrkan 20 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

I kroppen bildar binjurarna hormonet kortisol. Kortisol är ett stresshormon som är nödvändigt för kroppens försvar mot påfrestningar som till exempel skador, infektioner och allergier. Kortisol behövs även för kroppens omsättning av socker och protein.

Det verksamma ämnet i medicinen, hydrokortison, fungerar på samma sätt som kroppens eget kortisol.

Hur tar man medicinen?

För att minska risken för magbesvär kan medicinen tas tillsammans med mat.

Om man har glömt en dos ska man inte ta dubbel dos istället. Om man är osäker på om man tog en dos är det bättre att ta en dos extra än ingen dos alls. Hydrokortison är ett livsnödvändigt hormon. Det innebär att ett nytt recept och medicin måste ordnas omedelbart om medicinen kommit bort, eller om man glömt den hemma när man åkt på semester.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen varierar från person till person. Många har dygnsdoser på 15-30 milligram. Man tar oftast tabletterna 2-3 gånger om dagen, och den största dosen på morgonen. Det gör man för att försöka efterlikna kroppens egen tillverkning av kortisol, som är högst på morgonen.

Viktigt

Hydrokortison är ett livsnödvändigt hormon. Behandlingen är i regel livslång.

Om man får feber eller andra tecken på infektion bör man inte vänta för länge med att söka läkare, eftersom medicinen kan dölja symtom på infektioner.

Om man får feber eller någon allvarligare infektion eller skada behöver kroppen extra kortisol. Då ska man kontakta läkare eftersom dosen av läkemedlet kan behöva höjas. I regel gäller att en tablett Hydrokortison 20 mg/dygn skall ökas per grad feber. Detta innebär vid 39 graders feber att 2 extra hydrokortisontabletter skall tas det dygnet utöver ordinarie dos. Det är alltid viktigt att kontakta sjukvården, hellre en gång för mycket än en gång för lite, för råd eller akut bedömning. Man kan snabbt bli mycket dålig om inte kan få tillräckligt med kortison och vätska. Det gäller särskilt vid magsjuka med kräkningar och/eller diarréer då i regel akut sjukhusvård är nödvändig för att ge kortisonet direkt in i blodet och vätska i form av dropp.

När man har kortisolbrist är behandlingen livsnödvändig. Därför ska man alltid bära med sig ett informationskort som man får av sin läkare. På informationskortet står det att extra hydrokortisonbehandling krävs vid feber, olycksfall och när man inte kan ta medicinen i tablettform, till exempel på grund av kräkningar. Kortet är viktigt när man själv inte kan berätta, exempelvis om man råkar ut för ett olycksfall eller någon svår sjukdom. Det finns också halsbrickor med samma information.

Man ska aldrig avsluta behandlingen utan att rådgöra med sin läkare först. De flesta sjukdomar som orsakar en bristande kortisolproduktion innebär en bestående skada på binjuren och behandlingen är därför livslång. Om läkaren har belägg på att funktionen i binjuren hämtat sig kan behandlingen komma att trappas ner gradvis. Det gör man för att kroppens egen tillverkning av kortisol kan ha minskat av behandlingen och det kan ta tid innan produktionen kommer igång igen. Läkaren gör upp ett schema för hur man ska trappa ner medicineringen.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Om man ska vaccinera sig bör man alltid tala om för läkaren att man behandlas med kortison. Det är särskilt viktigt när man behandlas med höga doser.

Biverkningar

När man tar medicinen för att ersätta det kortisol som kroppen vanligtvis tillverkar själv, är det ovanligt med biverkningar. Biverkningar förekommer framför allt om man behandlas med höga doser under lång tid.

När det är nödvändigt att få långvarig behandling med höga doser ökar risken för bland annat högt blodtryck, viktuppgång och diabetes. Ansiktet eller magen kan svullna och man kan få sura uppstötningar. Huden kan bli tunn och det blir lätt att få blåmärken och sår läker sämre.

En av de allvarliga biverkningar som kan förekomma är benskörhet som ökar risken för benbrott. Det kan man förebygga genom att ta tillskott av kalcium och D-vitamin. Läkare kan även skriva ut andra mediciner för att minska risken för att man ska få benskörhet.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Läkemedlet anses inte ha någon skadlig påverkan på fostret då medicinen ersätter kroppens eget hormon. Om man behandlas med högre doser finns risk för att det nyfödda barnet tillfälligt producerar för lite eget kortisol i binjurarna och särskilda kontroller behövs.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det anses inte påverka barnet vid normal dosering då medicinen ersätter kroppens eget hormon. Vid behandling med höga doser finns risk att barnet påverkas.

Andra läkemedel som innehåller kortison

Det finns andra läkemedel som innehåller hydrokortison eller något annat kortison. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma eller liknande verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Solu-Cortef är ett läkemedel som innehåller hydrokortison som man får i form av en spruta eller som dropp, och som man kan få när det krävs snabb effekt eller när man har svårt att ta tabletter.

Det finns andra kortisontabletter som framför allt används vid behandling av reumatiska sjukdomar, allergier och liknande

 

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-07-05
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg