Depo-Medrol och Depo-Medrol cum lidocain

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Depo-Medrol och Depo-Medrol cum lidocain?

Depo-Medrol och Depo-Medrol cum lidocain är långverkande kortisonläkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar eller tillstånd.

Depo-Medrol används exempel vid ledgångsreumatism, SLE eller inflammation runt en led eller i ett muskelfäste, som tennisarmbåge. Man kan också få medicinen för behandling av till exempel säsongsallergi, astma och vissa tumörsjukdomar.

Depo-Medrol cum lidocain används vid till exempel inflammation i ett sen- eller muskelfäste.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider, som i dagligt tal kallas kortison. Det verksamma ämnet är metylprednisolon. Depo-Medrol cum lidocain innehåller också det lokalbedövande ämnet lidokain.

Recept och högkostnadsskydd

Depo-Medrol och Depo-Medrol cum lidocain finns som vätska som man får med en spruta. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

I kroppen bildar binjurarna hormonet kortisol som sedan omvandlas till kortison. Det verksamma ämnet i medicinen fungerar på samma sätt som kroppens eget kortisol.

Läkemedlet minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Läkemedlet har en kraftig inflammationsdämpande verkan och påverkar även immunförsvaret.

Det kan dröja 1-2 dygn innan man får full effekt av kortisonet.

Lidokain verkar bedövande och lindrar på så sätt smärta i det området där man har fått sprutan. Effekten kommer direkt och varar några timmar.

Hur får man medicinen?

Man får medicinen av sjukvårdspersonal.

Depo-Medrol sprutas in i en muskel, i eller runt en led eller i huden. Medicinen kan också ges som lavemang.

Depo-Medrol cum lidocain sprutas i muskelfästen runt en led.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen av medicinen varierar från person till person och beroende på vilken sjukdom man behandlas för.

Viktigt

Efter att man har fått sprutan i en led brukar man rekomenderas att vara i stillhet upp till 12 timmar. Om man har fått behandling i ett knä kan det vara bra att vara i stillhet upp till 24 timmar.

Om man får feber eller andra tecken på infektion efter behandlingen bör man inte vänta för länge med att söka läkare, eftersom medicinen kan dölja symtom på infektioner.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Om man ska vaccinera sig bör man alltid tala om för läkaren att man behandlas med kortison. Det är särskilt viktigt när man behandlas med höga doser.

Biverkningar

När den smärtlindrande effekten av lidokain försvinner efter några timmar kan man få ont igen tills man får full effekt av behandlingen efter 1-2 dygn.

Biverkningar av kortison beror på hur stor dos man får. När man får sprutor mot till exempel inflammerade leder är dosen ofta lägre jämfört med när man får tabletter. Det gör att man får mindre biverkningar. När man behandlas med kortison under kort tid, eller som engångsbehandling, är det ovanligt att man får biverkningar. Biverkningar kommer framför allt om man behandlas under en lång tid med höga doser kortison.

Ibland kan dock personer med diabetes märka att blodsockret blir högre de närmaste dygnen efter man har fått sprutan och en del blir röda i ansiktet efteråt.

Enstaka personer kan få övergående mer ont i en led 1-2 dagar efter man har fått sprutan eftersom medicinen kan irritera leden. Det är dock inte farligt. Får man mer ont, blir röd på och svullen i leden flera dagar efter injektionen ska man kontakta läkare. Man kan ha fått en infektion när hudbakterier kommit in i leden via sticket.

Kortison minskar kroppens känslighet för insulin. Det kan ibland leda till utveckling av diabetes. Om man redan har diabetes krävs ofta extra intensiv behandling av diabetessjukdomen under hela kortisonbehandlingen.

Kortison kan ha många biverkningar, samtidigt är det ett mycket effektivt läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och det kan påverka barnet.

Andra läkemedel som innehåller kortison

Det finns andra läkemedel, både sprutor och tabletter, som innehåller kortison. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma eller liknande verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på tabletter som innehåller kortison:

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-08-12
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Åsa Häggström, läkare, specialist i reumatiska sjukdomar, Länssjukhuset, Kalmar