Atarax

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Atarax?

Atarax är ett läkemedel som kan användas vid ångest och oro, klåda eller nässelutslag.

Atarax innehåller det verksamma ämnet hydroxizin.

Recept och högkostnadsskydd

Atarax finns som tabletter i styrkorna 10 och 25 milligram, samt i flytande form som lösning i styrkan 2 milligram per milliliter. Lösningen smakar mentol och hasselnöt. Läkemedlet är receptbelagt.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Atarax verkar lugnande vid ångest och oro genom att påverka en del av hjärnan som styr bland annat vakenhetsgraden, andningen och skelettmuskulaturen. Läkemedlet lindrar klåda och nässelutslag genom att blockera histamin, ett ämne som finns i vissa av kroppens celler och som orsakar allergiska reaktioner.

Den lugnande effekten kommer efter ungefär 15 minuter och varar i cirka 12 timmar. Klådan minskar efter ungefär en timme och den klådstillande effekten varar i minst 24 timmar.

Det finns ingen risk för att bli beroende av läkemedlet.

Hur tar man medicinen?

Man sväljer tabletterna med lite vatten.

Vid klåda och nässelutslag är det bra att ta medicinen på kvällen eftersom man kan bli trött av den.

Läkemedlet är ljuskänsligt och ska därför förvaras i kartongen.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen är olika från person till person. Den beror även på om man får medicinen mot klåda, nässelutslag eller ångest och oro. Det är vanligt att man får Atarax för att använda vid behov, enligt läkarens anvisningar. När man blir äldre kan man bli mer känslig för läkemedlet och man brukar därför få en lägre dos.

Dosering vid ångest och oro

Vid ångest och oro är en vanlig dos för vuxna 1-5 tabletter i styrkan 10 milligram 2-3 gånger om dagen eller 1-2 tabletter i styrkan 25 milligram 2-3 gånger om dagen.

För barn mellan 5 och 10 år är en vanlig dos 1 tablett i styrkan 10 milligram 2-3 gånger om dagen.

Barn mellan 1 och 10 år brukar få 5 milliliter av lösningen 2-3 gånger om dagen.

Dosering vid klåda och nässelutslag

Vid klåda och nässelutslag är en vanlig dos för vuxna 1-2 tabletter i styrkan 25 milligram på kvällen.

En vanlig dos för barn mellan 5 och 12 år är 10-25 milligram som tabletter eller 5-12,5 milliliter lösning på kvällen.

Barn mellan 1 och 5 år brukar få 0,25-0,5 milliliter lösning per kilo kroppsvikt 2 gånger om dagen.

Viktigt

Man bör undvika alkohol när man tar Atarax. Medicinen och alkoholen kan förstärka varandras effekter.

Man ska inte använda Atarax om man tidigare har fått en allergisk reaktion när man har tagit läkemedel mot allergi som innehåller cetirizin. Det verksamma ämnet i Atarax, hydroxizin, omvandlas i kroppen till cetirizin.

Man ska inte heller använda medicinen om man har porfyri.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

En del personer kan bli sömniga, trötta och få ont i huvudet. Tröttheten brukar försvinna när man har använt medicinen i några dagar.

Man kan bli torr i munnen av medicinen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att sköta sina tänder extra noga under behandlingen. Till exempel är det bra att borsta tänderna med fluortandkräm och använda tandtråd.
Läs mer: Muntorrhet - vad kan man göra själv?

Graviditet och amning

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man bör undvika läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-11-05
Skribent:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tove Gunnarsson, läkare, specialist i psykiatri, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna