Naprapati

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Naprapati används för att behandla ömmande eller stela leder och muskler. Man kan få naprapatisk behandling om man till exempel har ont i ryggen eller känner sig stel och har ont i nacken eller axlarna.

Naprapater använder ofta olika slags metoder för att få muskler och leder att fungera som vanligt igen. Man får också hjälp med att hitta orsakerna till smärtan och besvären, som till exempel stress eller en felaktig arbetsställning.

Innan man behandlas diskuterar man alltid igenom sina besvär och eventuella sjukdomar eller skador med naparpaten. Om en behandling sedan är lämplig eller inte bedöms av naprapaten.

Det är viktigt att man blir behandlad av en naprapat som är legitimerad.

Förberedelser

Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt.

Hur går behandlingen till?

Innan behandlingen börjar blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig men behåller underkläderna på.

Oftast får man ligga på en speciell bänk medan naprapaten utför behandlingen med händerna. De vanligaste metoderna som används är massage eller töjning av de muskler eller leder som man har problem med.

Ett behandlingstillfälle tar mellan 30 och 45 minuter. Hur många gånger man behöver behandlas beror på vilka besvär man har. Oftast handlar det om några få behandlingar.

Hur mår man efteråt?

Efter en naprapatisk behandling har man ofta mindre ont och känner sig mer rörlig. Ibland kan man bli trött eller må lite illa. Man kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, men det brukar gå över på några timmar.

Visa mer

Vad är naprapati?

Vad är naprapati?

Olika manuella metoder

Naprapatisk behandling består av flera manuella metoder som kombineras på olika sätt. Med manuella metoder menas att naprapaten använder sina händer i behandlingen.

Förutom att lindra smärta försöker naprapaten hitta orsaken till de besvär man har. Till exempel kan en stressig arbetssituation eller en felaktig arbetsställning orsaka spänningar och värk från muskler och leder. Därför är en viktig del av behandlingen också individuella träningsprogram och råd om kroppshållning och arbetsställningar.

Vilka besvär kan man bli behandlad för?

Man kan få naprapatisk behandling om man till exempel har spänningar och värk i nacken och axlarna, stela och spända muskler, nackspärr eller ont i ryggen som orsakas av att leder och muskler inte fungerar som de ska. Naprapatisk behandling används också vid exempelvis idrottsskador, musarm, tennisarmbåge, ont i höfter, knän eller fotleder.

Viktigt med godkänd utbildning

Naprapat är en så kallad skyddad yrkestitel. Det betyder att det bara är den som har genomgått en godkänd utbildning och blivit legitimerad som får kalla sig naprapat.

Om man vill ta reda på om en naprapat är legitimerad så kan man ta kontakt med Socialstyrelsen eller Svenska Naprapatförbundet.

Fäll ihop

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

Vanligt med ryggbesvär

Den vanligaste orsaken till att man söker hjälp hos en naprapat är att man har problem med ryggen eller nacken. De flesta människor får någon gång ont i ryggen, nacken eller axlarna. Ibland kan det kännas som om smärtan strålar från nacken eller ryggen ut i armarna eller benen. Ibland kan även händer och fötter domna. Man kan också ha ont i så kallade triggerpunkter. En triggerpunkt är ett ömt område som kan uppkomma i spända muskler. För det mesta går problemen över av sig själv men ibland kan smärtan bli långvarig.

Att ha ont i ryggen är ett mycket vanligt besvär och det beror sällan på någon sjukdom. De flesta ryggbesvär sitter i de nedre delarna av ryggen, det vill säga ländryggen eller bäckenet.

Ibland kan smärtan bero på olika slags skador, till exempel trafikolyckor, idrottsskador, fall eller slag. Men det vanligaste är att man inte kan peka på någon särskild orsak till det ryggonda.

Muskelspänningar gör ont

Naprapati utgår från att dåligt fungerande leder, framför allt i ryggraden, kan ge muskelspänningar. Både den försämrade ledfunktionen och muskelspänningarna kan göra att man får ont.

Behandlingen går ut på att få lederna att fungera som de ska. Då kan naprapaten behandla och minska muskelspänningarna, och det leder i sin tur till att man kan få mindre ont.

När ska man inte behandlas?

I de flesta fall går det bra att få naprapatisk behandling men vid vissa sjukdomar bör man inte behandlas. Exempel på sådana sjukdomar är benskörhet och vissa typer av cancersjukdomar eller reumatiska sjukdomar. Om man tar receptbelagda, blodförtunnande läkemedel brukar man inte heller behandlas. Det är naprapaten som avgör om behandling är lämplig eller inte.

Att vara gravid är inget hinder för att få naprapatisk behandling. Naprapaten anpassar behandlingen efter de förutsättningar som finns. Till exempel kan det efter en tid vara svårt att ligga på mage, då kan man istället få ligga på sidan medan naprapaten utför behandlingen.

Barn som har problem med värk från muskler och leder kan också behandlas av en naprapat. Behandlingen sker i samråd med föräldrar och anpassas efter barnets behov, förutsättningar och ålder.

När ska man söka läkare?

Ont i ryggen är för det mesta ett ofarligt symtom som går över av sig själv. Men om man har ont i ryggen, i kombination med vissa andra symtom kan det vara tecken på en allvarlig sjukdom. Därför bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om man får ont i ryggen och

  • samtidigt plötsligt får feber, känner sig matt, eller har besvär från magen, bröstkorgen eller andningen
  • man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
  • domningar kring ändtarmen eller könsorganen
  • domningar, stickningar eller svagheter i ett eller båda benen.

Man ska också söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om man plötsligt får ont efter en olycka, till exempel om man har ramlat.

Man bör alltid kontakta en vårdcentral om man förutom ont i ryggen också

  • är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
  • har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer
  • har benskörhet, osteoporos, eller om man har behandlats med kortison under lång tid
  • är allmänt svag, känner sig sjuk och går ner i vikt.

Man bör också kontakta en vårdcentral om besvären inte blir bättre inom en månad.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Naprapati

    Undersökning av korsbanden i knäet.

  • Ryggbehandling

    Behandling av ryggen.

Man kan få remiss eller söka själv

Man kan alltid kontakta en naprapat genom att själv ringa och beställa tid. Man kan också få en remiss från en läkare. Det vanligaste är att det kostar en patientavgift som kan vara olika i olika landsting.

Första besöket

När man kommer till en naprapat för första gången får man berätta om sina besvär och svara på frågor. Naprapaten ställer frågor om bland annat tidigare besvär, sjukdomar, arbete och fritidsaktiviteter. Man får också berätta om man tar läkemedel och i så fall vilka.

Innan man blir behandlad blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Naprapaten undersöker bland annat hur man rör sig, om och var man har ont, hur lederna fungerar, styrkan i musklerna och nervernas reaktioner. En del undersökningar gör naprapaten med händerna. Syftet med att känna för hand är att hitta exempelvis den sena, muskel eller led som gör ont.

Naprapaten försöker få en helhetsbild av personen och bedömer samtidigt om behandlingen är lämplig eller inte. Vilken behandling man sedan får beror på den diagnos man har fått.

Om naprapaten misstänker att man kan ha sjukdomar eller symtom som behöver utredas mera får man en remiss till en läkare.

Speciell behandlingsbänk

En speciell bänk används när man får naprapatisk behandling. Bänken är stoppad, men ändå ganska fast. Ofta är bänken höj- och sänkbar så att det går lätt att komma upp på den, och den kan sedan ställas in i olika lägen under behandlingen.

Kombinerad behandling

Beroende på vad naprapaten har kommit fram till vid undersökningen kan man få olika slags behandling, till exempel

  • ledmanipulationsbehandling
  • mobilisering
  • massage
  • muskeltöjning
  • triggerpunktsbehandling
  • ultraljudsbehandling
  • transkutan elektrisk nervstimulering, tens.

Ibland kan man även bli behandlad med akupunktur, hos de naprapater som skaffat sig särskild utbildning i det.

Ledmanipulation

Ledmanipulation innebär att naprapaten, med sina händer, försiktigt för ut leden en liten bit längre än vad man klarar av på egen hand. Leden är då i ytterläge. Sedan drar naprapaten isär ledytorna ytterligare genom ett snabbt tryck med händerna. Ett litet knäpp kan då höras. Manipulation görs med så liten kraft som möjligt och ska inte göra ont.

Manipulationsbehandlingen kan göra att leden fungerar som den ska igen. Det gör att man får mindre ont, och att musklerna kan slappna av så att man kan röra sig ledigare.

Mobilisering

Mobiliseringsbehandling används också för att få lederna att fungera bättre igen, till exempel då ledmanipulation inte är lämpligt. Då töjer naprapaten de vävnader som finns i ledens närhet, till exempel muskelfästen och senor, för att få både dem och leden att fungera som de ska igen. Det kan i sin tur minska smärtan.

Massage

Massage innebär att man får behandling av kroppens mjukdelar, det vill säga muskler, senor, ledband och bindväv. Naprapaten ger behandlingen med sina händer. Behandlingen gör att spända och ömmande muskler slappnar av eller stimuleras. När musklerna mjukas upp kan kroppens rörlighet bli bättre. Massage kan även lindra muskelspänningar och muskelvärk.

Muskeltöjning

Om man har dålig rörlighet i lederna för att musklerna dragit ihop sig eller blivit spända, kan man behandlas med muskeltöjning eller stretchning. Då blir man mindre stel och får mindre ont. Ibland får man först massage för att mjuka upp musklerna. Sedan får patienten spänna olika muskler, varefter naprapaten töjer dem försiktigt. Det är vanligt att man får med sig liknande övningar att jobba vidare med hemma.

Triggerpunktsbehandling

För att man ska få mindre ont kan också triggerpunktsbehandling användas. Det innebär att naprapaten trycker på ömmande områden som finns i spänd muskulatur, så kallade triggerpunkter.

Ultraljudsbehandling

Behandling med ultraljudsvågor mjukar upp stela muskler och leder och kan hjälpa till att minska svullnader. Man ligger ner under behandlingen. För att det ska bli bra kontakt mellan den muskel eller led ska behandlas stryks ett lager gelé ut på huden ovanför. Ultraljudsgivaren förs sedan fram och tillbaka över detta hudområde. Man brukar inte känna något under behandlingen. Ultraljudsbehandling används ofta vid idrottsskador.

Transkutan elektrisk nervstimulering, tens

Vid elektrisk nervstimulering får man elektroder fastsatta på huden över eller i närheten av det område där man har ont. Behandling ges med svaga elektriska impulser. De elektriska impulserna gör så att musklerna drar ihop sig och slappnar av om vart annat, detta kan leda till att musklerna känns mindre spända. Under behandlingen känner man en slags surrande känsla i huden, och huden kan bli lite röd.

Råd och hjälp att förebygga besvär

Naprapater ger också råd om hur man bäst ska använda kroppen för att motverka besvär i framtiden. Det kan till exempel handla om att lära sig en bra sittställning eller rätt lyftteknik. Man brukar också få råd om träning för att stärka muskulaturen och öka rörligheten.

Man får också hjälp att förstå vilka de bakomliggande orsakerna till problemen kan vara, för att på så sätt motverka att besvären kommer tillbaka.

Efter behandlingen

En naprapatisk behandling gör sällan ont men ibland kan man tycka att det känns lite obehagligt när det knäpper i lederna. Om man redan har mycket ont kan man känna visst obehag eftersom smärtnivån redan är hög.

Man kan känna sig lite trött och kanske må lite illa efteråt, men det brukar gå över ganska snabbt. De flesta får inga biverkningar alls.

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer när man får behandling av en naprapat.

Antalet behandlingar varierar

Varje behandling hos en naprapat tar ungefär 30 till 45 minuter. Hur många behandlingar som behövs beror helt på vilken typ av besvär man behandlas för, hur länge man har haft besvär, hur man mår, hur gammal man är och hur noga man följer sin behandlingsplan. Det vanligaste är att man behöver mellan tre och fem besök.

Blir man bättre?

De flesta känner sig bättre efter bara en till två behandlingar. Däremot kan det ta längre tid att arbeta med orsaken till besvären. Man måste lära sig, och följa, det träningsprogram som naprapaten lagt upp. Det är också viktigt att de ergonomiska råden följs, till exempel hur man sitter när man arbetar. Om besvären kommer tillbaka efter en tid kan man behöva ett återbesök.

Om man inte blivit bättre efter några behandlingar brukar naprapaten avbryta behandlingsserien och i stället föreslå någon annan slags vård.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-02-27
Skribent:

Stina Lilje, naprapat, Blekinge tekniska högskola, Karlskrona.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Hambraeus, läkare, specialist i allmänmedicin, Smärtkliniken, Umeå.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg