Kiropraktik

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Kiropraktik används för att behandla ömmande eller stela leder och muskler. Man kan få kiropraktisk behandling om man till exempel har ont i ryggen eller känner sig stel och har ont i nacken eller axlarna.

Kiropraktorer använder ofta olika slags metoder för att få muskler och leder att fungera som vanligt igen. Man får också hjälp med att hitta orsakerna till smärtan och besvären, som till exempel stress eller en felaktig arbetsställning.

Innan man behandlas diskuterar man alltid igenom sina besvär och eventuella sjukdomar eller skador med kiropraktorn. Om en behandling sedan är lämplig eller inte bedöms av kiropraktorn.

Det är viktigt att man blir behandlad av en kiropraktor som är legitimerad.

Förberedelser

Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt.

Hur går behandlingen till?

Innan behandlingen börjar blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig men behåller underkläderna på.

Oftast får man ligga på en speciell bänk medan kiropraktorn utför behandlingen med händerna. Den vanligaste metoden som används är så kallad kiropraktisk justering. Metoden innebär att kiropraktorn försiktigt för ut leden en liten bit längre än vad man klarar av på egen hand. Därefter ges en snabb impuls, ett snabbt tryck med händerna, vilket gör att ledens rörlighet återställs. Andra metoder som används är massage eller töjning av de muskler eller leder som man har problem med.

Det första besöket tar oftast mellan 30 och 40 minuter, och de övriga mellan 10 och 30 minuter. Hur många gånger man behöver behandlas beror på vilka besvär man har. Oftast handlar det om några få behandlingar.

Hur mår man efteråt?

Efter en kiropraktisk behandling har man ofta mindre ont och känner sig mer rörlig. Ibland kan man bli trött eller må lite illa. Man kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, men det går över på några timmar.

Visa mer

Vad är kiropraktik?

Vad är kiropraktik?

Olika manuella metoder

Kiropraktisk behandling består av flera manuella metoder som kombineras på olika sätt. Med manuella metoder menas att kiropraktorn använder sina händer i behandlingen.

Förutom att lindra smärtan försöker kiropraktorn hitta orsaken till de besvär man har. Till exempel kan en stressig arbetssituation eller en felaktig arbetsställning orsaka spänningar och värk från muskler och leder. Därför är en viktig del av behandlingen också individuella träningsprogram och råd om kroppshållning och arbetsställningar.

Vilka besvär kan man bli behandlad för?

Man kan få kiropraktisk behandling om man till exempel har spänningar och värk i nacken och axlarna, stela och spända muskler, nackspärr eller ont i ryggen som orsakas av att muskler och leder inte fungerar som de ska. Ibland kan man få behandling vid andra besvär, exempelvis idrottskador, migrän, yrsel, domningar och utstrålande smärtor i armar och ben.

Viktigt med godkänd utbildning

Kiropraktor är en så kallad skyddad yrkestitel. Det betyder att det bara är den som har genomgått en godkänd utbildning och blivit legitimerad som får kalla sig kiropraktor.

Om man vill ta reda på om en kiropraktor är legitimerad så kan man ta kontakt med Socialstyrelsen, Skandinaviska Kiropraktorhögskolan eller Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation.

Fäll ihop

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

Vanligt med ryggbesvär

Den vanligaste orsaken till att man söker hjälp hos en kiropraktor är att man har har problem med ryggen eller nacken. De flesta människor får någon gång i livet ont i ryggen, nacken eller axlarna. Ibland kan det kännas som om smärtan strålar från nacken eller ryggen ut i armarna eller benen. Ibland kan även händer och fötter domna. Man kan också ha ont i så kallade triggerpunkter. En triggerpunkt är en öm muskelknuta som kan bildas i spända muskler. För det mesta går problemen över av sig själv. Men ibland kan besvären komma ofta och hålla i sig länge.

Att ha ont i ryggen är ett mycket vanligt besvär och beror sällan på någon sjukdom. De flesta ryggbesvär sitter i de nedre delarna av ryggen, det vill säga ländryggen eller bäckenet.

Ibland kan smärtan bero på olika slags skador, till exempel trafikolyckor, idrottsskador, fall eller slag. Men det vanligaste är att man inte kan peka på någon särskild orsak till det ryggonda.

Minskad rörlighet i lederna påverkar muskler

Kiropraktik utgår från att minskad rörlighet i lederna, som till exempel kan bero på stelhet och smärta, påverkar muskler och nerver i kroppen. Det kan leda till att man får ont. Därför är behandlingen inriktad på att få lederna att fungera normalt igen.

När ska man inte behandlas?

I de flesta fall går det bra att få kiropraktisk behandling men vid vissa sjukdomar bör man inte behandlas. Exempel på sådana sjukdomar är benskörhet och vissa typer av cancersjukdomar eller reumatiska sjukdomar. Om man tar receptbelagda, blodförtunnande läkemedel, brukar man inte behandlas. Det är kiropraktorn som avgör om behandling är lämplig eller inte.

Att vara gravid är inget hinder för att få kiropraktisk behandling. Kiropraktorn anpassar behandlingen efter de förutsättningar som finns. Till exempel kan det efter en tid vara svårt att ligga på mage, då kan man istället få ligga på sidan medan kiropraktorn utför behandlingen.

Barn som har problem med värk från muskler och leder kan också behandlas av en kiropraktor. Behandlingen sker i samråd med föräldrar och anpassas efter barnets behov och förutsättningar. Om en behandling är lämplig eller inte bedöms av kiropraktorn.

När ska man söka läkare?

Ont i ryggen är för det mesta ett ofarligt symtom som går över av sig själv. Men om man har ont i ryggen, i kombination med vissa andra symtom kan det vara tecken på en allvarlig sjukdom. Därför bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om man får ont i ryggen och

  • samtidigt plötsligt får feber, känner sig matt, eller har besvär från magen, bröstkorgen eller andningen
  • man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
  • domningar kring ändtarmen eller könsorganen
  • domningar, stickningar eller svagheter i ett eller båda benen.

Man ska också söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om man plötsligt får ont efter en olycka, till exempel om man har ramlat.

Man bör alltid kontakta en vårdcentral om man förutom ont i ryggen också

  • är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
  • har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer
  • har benskörhet, osteoporos, eller om man har behandlats med kortison under lång tid
  • är allmänt svag, känner sig sjuk och går ner i vikt.

Man bör också kontakta en vårdcentral om besvären inte blir bättre inom en månad.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Illustration som visar hur det kan se ut när man får kiropraktisk behandling av ryggen.

    Behandling av ryggen

Man kan söka själv eller få remiss

Man kan alltid kontakta en kiropraktor genom att själv ringa och beställa tid. Man kan också få en remiss från en läkare. Det vanligaste är att det kostar en patientavgift som kan vara olika i olika landsting.

Första besöket

När man kommer till en kiropraktor för första gången får man berätta om sina besvär och svara på frågor. Kiropraktorn ställer frågor om bland annat tidigare besvär, sjukdomar, arbete och fritidsaktiviteter. Man får också berätta om man tar läkemedel och i så fall vilka.

Innan man blir behandlad blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig men behåller underkläderna på. Kiropraktorn undersöker bland annat hur man rör sig, om och var man har ont, hur lederna fungerar, styrkan i musklerna och nervernas reaktioner. En del undersökningar gör kiropraktorn med händerna. Syftet med att känna för hand är att hitta exempelvis den sena, muskel eller led som gör ont.

Kiropraktorn försöker få en helhetsbild av personen och bedömer samtidigt om behandlingen är lämplig eller inte. Vilken behandling man sedan får beror på den diagnos man har fått.

Om kiropraktorn misstänker att man har en sjukdom eller om man har symtom som behöver utredas mera får man en remiss till läkare.

Speciell behandlingsbänk

När man behandlas får man ligga på en speciell bänk. Bänken är ganska fast och höj- och sänkbar så att det är lätt att komma upp på den. Bänken kan sedan ställas in i olika lägen under behandlingen.

Kombinerad behandling

Beroende på vad kiropraktorn har kommit fram till vid undersökningen kan man få olika slags behandling, till exempel

  • kiropraktisk justering
  • massage
  • triggerpunktsbehandling
  • traktionsbehandling
  • mobilisering
  • muskeltöjning.

Kiropraktisk justering vanligaste metoden

Det finns flera olika behandlingsmetoder inom kiropraktiken. Den vanligaste metoden kallas för kiropraktisk justering, eller kiropraktisk ledmanipulation.

Metoden innebär att kiropraktorn, med sina händer, försiktigt för ut leden en liten bit längre än vad man klarar av på egen hand. Därefter ges en snabb impuls, ett snabbt tryck med händerna, vilket gör att ledens rörlighet återställs. Ofta hörs då ett litet ledknäpp. När en led separeras snabbt ändras trycket inne i leden och en teori är att ljudet beror på tryckförändringar i ledvätskan. De flesta ledmanipulationer utför kiropraktorn med händerna men andra hjälpmedel kan förekomma.

Massage

Massage innebär att muskler, senor och bindväv masseras med händerna. Behandlingen leder till att spända och ömmande muskler slappnar av.

Triggerpunktsbehandling

För att lindra smärtan kan också triggerpunktsbehandling användas. Det innebär att kiropraktorn trycker på ömma muskelknutor, så kallade triggerpunkter.

Traktionsbehandling

Vid traktionsbehandling separerar kiropraktorn på ett mycket skonsamt sätt ledytorna. Metoden används vid vissa besvär för att ge smärtlindring och avspänning.

Mobilisering

Mobilisering används för att få lederna mer rörliga. Kiropraktorn för långsamt och försiktigt ut leden en liten bit längre än vad man klarar på egen hand och sedan tillbaka igen. Ingen impuls används vilket skiljer metoden från kiropraktisk justering. Metoden används på en eller flera leder i ryggraden.

Muskeltöjning

Muskeltöjning kan minska smärtan om man har stela muskler i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Kiropraktorn sträcker försiktigt ut muskulaturen. Ofta är töjningar en del av ett helt träningsprogram.

Efter behandlingen

En kiropraktisk behandling gör sällan ont men ibland kan man tycka att det känns lite obehagligt när det knäpper i lederna. Man kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, och må lite illa, men det brukar gå över ganska snabbt. Om man redan har mycket ont kan man känna visst obehag eftersom smärtnivån redan är hög. De flesta får inga biverkningar alls.

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer när man får behandling av en kiropraktor.

Råd och hjälp att förhindra framtida besvär

Kiropraktorer ger också råd om hur man bäst ska använda kroppen för att motverka besvär i framtiden. Det kan gälla att lära sig en bra sittställning eller rätt lyftteknik. Det är också vanligt att kiropraktorn utformar ett hemträningsprogram med övningar som stärker muskler och ger råd om konditionsträning, töjningsträning och avspänningstekniker.

Långa behandlingstider ovanliga

Det första besöket tar oftast mellan 30 och 40 minuter. De följande besöken tar ungefär 10-30 minuter beroende på hur mycket som ska behandlas.

Kiropraktisk behandling ger ofta bra effekt om man kommer ganska tidigt efter det att man fått besvär. Vid varje besök får man beskriva hur man mår och vad som förändrats efter det senaste besöket.

Hur många behandlingar som behövs beror helt på vilken typ av besvär man ska få behandling för, hur länge man har haft besvär, hur man mår, hur gammal man är och hur noga man följer sin behandlingsplan. Det vanligaste är att man får tre till fem behandlingar inom två till tre veckor, och sedan gör ett uppehåll.

Om man inte blivit bättre efter några behandlingar brukar kiropraktorn avbryta behandlingsserien och i stället föreslå någon annan slags vård.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-02-27
Skribent:

Per J. Palmgren, kiropraktor, Skandinaviska Kiropraktorhögskolan, Solna.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Hambraeus, läkare, specialist i allmänmedicin, Smärtkliniken, Umeå.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg